29.08.2013 Views

utveckling av modeller för dynamiska svarsfunktioner i turbinrotorer

utveckling av modeller för dynamiska svarsfunktioner i turbinrotorer

utveckling av modeller för dynamiska svarsfunktioner i turbinrotorer

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Av ovanstående dämpningstyper är det de interna dämpningsbeskrivningarna<br />

(Coulombdämpning och materialdämpning) samt aerodynamisk dämpning som är <strong>av</strong> störst<br />

intresse i detta arbete. Dessa <strong>modeller</strong>, fram<strong>för</strong>allt materialdämpning, kommer där<strong>för</strong> att<br />

presenteras något ut<strong>för</strong>ligare i det följande. Betoningen på materialdämpning beror på att<br />

denna form <strong>av</strong> energidissipation har stor betydelse <strong>för</strong> det <strong>dynamiska</strong> beteendet i bliskrotorer.<br />

Detta återkommer i arbetets senare, tillämpade, <strong>av</strong>snitt.<br />

4.1.1 Viskös dämpning<br />

Den viskösa dämpningen ingår i rörelseekvationen som ett rörelsemotstånd proportionellt mot<br />

systemets <strong>för</strong>skjutningshastighet, se (4.1). Proportionaliteten ges <strong>av</strong> dämpningskoefficienten c<br />

till vilken dämpnings<strong>för</strong>hållandet ζ kan relateras enligt (4.2).<br />

18<br />

2 2 k<br />

u& & + 2ζωnu&<br />

+ ωnu<br />

= 0 där ω n =<br />

(4.1)<br />

m<br />

c<br />

ζ = =<br />

2mω<br />

n<br />

c<br />

c<br />

krit<br />

(4.2)<br />

rt<br />

Den homogena delen <strong>av</strong> lösningen till rörelseekvationen har en lösning på formen u () t = e .<br />

Lösningen beror <strong>av</strong> det karakteristiska polynomets rötter r som i sin tur ges <strong>av</strong> (4.3).<br />

2<br />

( − ζ ± )<br />

r n (4.3)<br />

1, 2 = ω i 1− ζ<br />

Av (4.3) framgår det att systemets beteende kommer att <strong>av</strong>göras <strong>av</strong> graden <strong>av</strong> dämpning. Det<br />

vill säga <strong>av</strong> värdet på dämpnings<strong>för</strong>hållandet ζ. Tre fall kan identifieras enligt följande<br />

uppställning. Motsvarande svängningsbeteenden finns återgivna i Figur 4.1.<br />

Underkritisk dämpning, 0 < ζ < 1 och c < ckrit<br />

, ger komplexa rötter till<br />

den karakteristiska ekvationen. Svängningsamplituden <strong>av</strong>tar exponentiellt.<br />

Det är detta fall som behandlas mera ut<strong>för</strong>ligt nedan.<br />

Kritisk dämpning, ζ = 1 och c = ckrit<br />

, ger sammanfallande rötter. Denna<br />

dämpning markerar det minsta värde på ζ <strong>för</strong> vilket en aperiodisk rörelse<br />

kan existera. Detta gränsvärde markerar skillnaden mellan oscillerande<br />

och ickeoscillerande rörelse i systemet.<br />

Överkritisk dämpning, ζ > 1 och c > ckrit<br />

, ger två reella och negativa<br />

rötter till den karakteristiska ekvationen. Svängningen är aperiodisk och<br />

något mera långsamt <strong>av</strong>tagande än fallet då ζ = 1.<br />

Den energi som dissiperas per svängningscykel i ett visköst dämpat system kan beräknas<br />

genom att utnyttja dämpningskoefficienten c och den viskösa dämpningens<br />

hastighetsberoende enligt (4.4).<br />

∫<br />

2π<br />

/ ω<br />

∫<br />

2<br />

D = cu&<br />

du = cu&<br />

dt<br />

(4.4)<br />

0

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!