29.08.2013 Views

utveckling av modeller för dynamiska svarsfunktioner i turbinrotorer

utveckling av modeller för dynamiska svarsfunktioner i turbinrotorer

utveckling av modeller för dynamiska svarsfunktioner i turbinrotorer

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Återsubstituering <strong>av</strong> resultatet i (4.25) ger värdet på <strong>för</strong>stärkningsfunktionen vid resonans<br />

enligt (4.37).<br />

28<br />

1<br />

Φ resonans =<br />

2<br />

(4.37)<br />

2ζ<br />

1−<br />

ζ<br />

Utnyttjas nu (4.25) och (4.37) tillsammans ges de frekvenser <strong>för</strong> vilka <strong>för</strong>stärkningen är 1 2<br />

gånger den maximala. Dessa är de två halveffektspunkter (eng. half-power points) som<br />

utnyttjas <strong>för</strong> dämpningsbestämningen 1 . Resultatet är rötterna till en kvadratisk ekvation i<br />

ω ω . Rötterna ges <strong>av</strong> (4.38).<br />

( ) 2<br />

n<br />

2<br />

2<br />

ω<br />

( 1−<br />

2ζ<br />

) ± 2ζ<br />

1−<br />

ζ ⇒ ≈ 1±<br />

ζ<br />

⎛ ω ⎞ 1 ⎛ ω ⎞<br />

2<br />

Φ ⎜ Φ<br />

=<br />

2<br />

ω ⎟ =<br />

⇒<br />

2<br />

⎜<br />

ω ⎟<br />

resonans<br />

⎝ n ⎠<br />

⎝ n ⎠<br />

ω n<br />

(4.38)<br />

I sista ledet antages dämpningen vara svag vilket gör att de kvadrerade dämpningstermerna<br />

kan <strong>för</strong>summas. Om en Taylor<strong>utveckling</strong> <strong>av</strong> högerledet trunkeras efter <strong>för</strong>sta termen ges<br />

uttryck <strong>för</strong> de två rötterna som motsvarar intervallgränserna ωa och ωb i Figur 4.3. Om<br />

rötterna subtraheras från varandra ges relationen (4.39).<br />

ω − ω<br />

b<br />

ω<br />

n<br />

a<br />

≈ 2ζ<br />

(4.39)<br />

Detta sista uttryck ger nu möjligheten att uppskatta strukturens dämpning genom att betrakta<br />

resonansspektret. Då dämpningen bestäms vid en resonansfrekvens tillåter metoden att de<br />

modala dämpvärdena bestäms <strong>för</strong> enskilda svängningsmoder i strukturen. Av (4.39) kan även<br />

slutsatsen dras att ju smalare en resonanstopp är i frekvensspektret, desto mindre dämpad är<br />

motsvarande frekvens.<br />

Denna metod är behäftad med viss risk. Mätdata som är angiven i glest placerade punkter<br />

(låg samplingsfrekvens) gör att bedömningen <strong>av</strong> <strong>för</strong>stärkningsfunktionens maxvärde och<br />

därmed gränserna <strong>för</strong> frekvensintervallet blir osäker. Det finns en risk att maximalamplituden<br />

underskattas vilket leder till en överskattning <strong>av</strong> frekvensintervallets bredd som i sin tur<br />

resulterar i ett <strong>för</strong> högt värde på dämpnings<strong>för</strong>hållandet ζ.<br />

4.2.6 Proportionell dämpning<br />

Om dämpningsmatrisen C kan uttryckas som en linjärkombination <strong>av</strong> massmatrisen M och<br />

styvhetsmatrisen K är det möjligt att diagonalisera matriserna. Denna diagonalisering, då<br />

modvektorerna är ortogonala mot M, C och K, gör att systemet beskrivs <strong>av</strong> okopplade<br />

differentialekvationer som kan lösas var och en <strong>för</strong> sig. De separerade ekvationerna kan sedan<br />

användas vid till exempel modsuperposition. Om dämpningsmatrisen C är möjlig att<br />

1<br />

Dessa punkter ligger 3 dB under maximalamplituden vilket motsvarar hälften <strong>av</strong> den maximala <strong>för</strong>stärkningen.<br />

En sinussignals effekt är proportionell mot roten ur dess amplitud, det vill säga P / P = 1 2 och<br />

ut in<br />

( 1/<br />

2 ) 3<br />

20 log ≈ dB.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!