Buller i blåsväder - Lunds universitet

Närboendes upplevelser av ljud från vindkraftverk
Eja Pedersen
Vindkraftverk alstrar ljud. Den dominerande delen av ljudet uppstår när luften möter
rotorbladens yta och blir turbulent. Eftersom turbulens inte bara ger ljud utan också
förluster vid överföringen av vindenergi till rotorns rörelseenergi så har stort arbete lagts
ner på att utforma rotorbladen och dess yta så att turbulensen minimeras. Moderna
vindkraftverk har designats så att ljudeffektnivåerna är låga i förhållande till vindkraftverkens
storlek och det går inte att förvänta sig att den typ av vindkraftverk som är
ledande på marknaden idag kommer att bli tystare. Det finns många miljöer där ljud
från vindkraftverk inte är ett problem, men när vindkraftverk placeras i närheten av
bostäder är det viktigt att säkerställa att människor inte påverkas negativt av ljudet.
Studiedesign
Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk har studerats vid Arbets- och miljömedicin,
Göteborgs Universitet. Mycket av det vi vet om hur ljud från vindkraftverk
uppfattas kommer från tre epidemiologiska studier där människors respons på ljudet
jämfördes med ljudnivåer vid deras bostad. Den första studien utfördes i ett enhetligt
flackt jordbrukslandskap i södra Sverige 2000 [1]. Boende i närheten av vindkraftverk
fick i en enkät svara på hur de trivdes i området och om de fanns några olägenheter.
Frågeformuläret var utformad som en allmän enkät om boendemiljön för att inte
sätta fokus på vindkraft, men innehöll också specifika frågor om vindkraftverkens
inverkan på omgivningen. För varje person som medverkade i enkätstudien beräknades
exponeringen av ljud från vindkraftverk vid bostad. Beräkningarna utgick från
vindkraftverkets ljudeffektnivå och gjordes i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer.
Exponeringen uttrycktes som A-vägda ekvivalenta ljudtrycksnivåer, dB(A), över den tid
då det blåser 8 m/s på 10 m höjd över marken vid vindkraftverket i riktning mot de
boende. Ljudtrycksnivåerna från samtliga verk i närheten av bostaden adderades logaritmiskt
för att få ett värde på den totala exponeringen. Ljudtrycksnivåerna jämfördes
sedan med enkätsvaren för att se om det fanns ett samband mellan exponeringen och
hur ljudet uppfattades. Naturvårdsverket rekommenderar att vindkraftsverks ljudnivå
inte överstiger 40 dB(A) utomhus vid en bostad. I studien förekom några hushåll där
den beräknade ljudnivån översteg 40 dB(A). I de fallen hade verken uppförts när det
fortfarande förekom att mindre strikta regler tillämpades om den som ägde verket ville
uppföra det i anslutning till sin egen bostad eller när den sammanlagda exponeringen
från flera verk inte beaktades.
Området i den första studien var relativt litet med likartad terräng och få tätorter. För
att studera den fysiska miljöns inflytande valdes till den andra epidemiologiska studien
2005 områden av olika karaktär [2]. Förutom områden med flack jordbruksmark
ingick områden med kuperad terräng liksom områden med tätortsbebyggelse, alla i
södra Sverige. Studien var upplagd på samma sätt som den första. Dessa två svenska
studier finansierades av Energimyndigheten och Naturvårdverket. Av de sammanlagt
1 822 personer som tillfrågades i de två studierna svarade 1 095 på enkäten, vilket
gav en svarsfrekvens på 60 %.
17