Buller i blåsväder - Lunds universitet

Hur mycket vindkraft tål det svenska landskapet?
Erik Skärbäck, professor SLU
I Sverige har vindkraftsmålet ökat drastiskt från 2 TWh (exklusive fjäll- och havslokalisering)
formulerat av NUTEK 1996, till 10 TWh i SOU 1999:75, och nu senast
Riksdagen antagna planeringsram om 30 TWh 2008 (20 TWh på land och 10 TWh
till havs). Sneglar man på utlandet så har Sverige halkat efter. Tyskland nådde 30 TWh
utbyggnad i mitten av 2000-talet. Hur mycket påverkas landskapet av det kraftigt
höjda vindkraftsmålet? Vilka följdkonsekvenser kan uppstå? Denna artikel diskuterar
en undervärderad faktor till varför utbyggnaden går så trögt i Sverige, den spridda
landsbygdsbebyggelsen.
Landskapet kan definieras som resultatet av människors användning av naturresurserna.
Människans närvaro, utnyttjande och skötsel av markerna är en avgörande faktor för
landskapets utseende, och landskapet utgör viktig livsmiljö både för bofasta och rekreationssökande
besökare. Sverige skiljer sig på en väsentlig punkt från bl a Tyskland. I
Sverige splittrade man byarna vid skiftesreformerna för 200 år sedan, vilket man inte
gjorde i Tyskland och endast delvis i Danmark och England.
Bebyggelseförändringar i olika länder i samband med skiftesreformer.
Sverige
Med inspiration från England genomförde Rutger Maclean 1783 enskifte på sin egendom
Svaneholm. Där han konsekvent från början placerade ut gårdarna i centrum
av sina nya brukningsenheter. Detta kom att bli modellen för Sverige i kommande
skiftesreformer till en bit in på 1800-talet. (Kain, Baigent 1992, Thulin G. 1911). De
svenska skiftesreformerna var mycket kraftfulla. Det räckte med att en av bönderna i
en by vill skifta marken, så skulle det genomföras. Endast Dalarna förblev i hög grad
oskiftad.
Detta att gårdsbebyggelsen flyttades ut mitt på de nya sammanslagna ägorna har blivit
det svenska landskapets karaktäristika. De spridda röda stugorna har ibland framhållits
som ett unikt svenskt arkitektoniskt karaktärsdrag. Men lika unikt är, fast få tänker
på det, att alla dessa bostäder förbinds med finmaskiga vägsystem som är allmänt
tillgänglig för vem som helst, eftersom staten bidrar till vägunderhållet. Skyltar med
”privat väg” är därför sällsynt till skillnad från utlandet. Att det svenska landskapet är
attraktivt beror därför inte enbart på att landskapet som objekt har skönhetsvärden,
utan lika mycket på dess tillgänglighet, att betraktaren som subjekt överhuvudtaget
kan färdas runt i landskapet och njuta med alla sinnen av skönheten, naturljuden,
dofterna, det taktila sinnet under en vandringstur etc.
På grund av den spridda bebyggelsen är det svårt att i Sverige finna aggregatlägen
utan att hamna nära ett bostadshus.
35