Buller i blåsväder - Lunds universitet

Vid ljudnivå 37,5 – 40,0 dB(A) var det dock 14 % som stördes ganska mycket eller
mycket av ljudet. Vid ljudnivåer över riktvärdet 40 dB(A) angav 32 % att de stördes,
men den siffran är osäker eftersom det är så få individer i den gruppen.
Det var ingen skillnad mellan de som bodde i flack terräng och de som bodde i mer
komplex terräng [2]. Men liksom för hörbarhet hade vindkraftverkens synlighet
betydelse för om man stördes eller inte [1-3]. Det var mycket ovanligt att störas av
ljudet om man inte såg något vindkraftverk från bostaden. Det var också vanligare
att störas av ljudet i jordbruksområden i jämförelse med i villaområden [2]. Även det
kan bero på den visuella effekten eftersom vindkraftverk generellt är mer synliga i
jordbrukslandskap än i bygd miljö. Men det kan också bero på att människor som är
bosatta på landsbygden har andra förväntningar på ljudmiljön, liksom på den visuella
miljön, än de som bor i tätorter eller i villaförorter. I intervjuundersökningen
framkom att några av deltagarna såg vindkraftverken som främmande element i ett
landskap som, även om det är odlat, domineras av natur [4]. De förväntade sig en
lugn och tyst miljö utan tekniska ljud andra än de som förknippas med jordbruket.
I de svenska epidemiologiska studierna fanns också ett negativt samband mellan om
man uppfattade den nuvarande bostaden som lämplig för återhämtning och vila och
att man stördes av ljudet [5]. Det innebär att de svarande som stördes av ljudet inte
ansåg att de kunde vila och återhämta sig i sin hemmiljö.
Andelen störda av ljud från vindkraftverk vid beräknade ljudnivåer var ungefär lika
stor i den nederländska studien som i de svenska om man tar hänsyn till vindkraftverkens
synlighet och typ av landskap. Genom att räkna om exponeringsvärdena
till det ljudnivåmått som används för buller från andra källor i samhället (Lden) så
kunde andelen som stördes av ljud från vindkraftverk jämföras andelen som störs av
trafik- och industriljud [3]. Modellerna visade att vid samma ljudnivå är ljud från
vindkraftverk ungefär lika störande som ljud från flygtrafik, men mer störande än ljud
från vägtrafik, tågtrafik eller industrier.
I den nederländska studien var andelen som stördes av ljud från vindkraftverk som
förväntat lägre i områden med mycket vägtrafik än i områden utan stora vägar. Statistiska
beräkningar visade dock att ljudet från vägtrafiken inte maskerade ljudet från
vindkraftverken [6]. Det går också att visa med fysikaliska överväganden att ljudet från
vägtrafiken måste vara många gånger starkare än det från vindkraftverk om det senare
ska kunna maskeras. Snarare är det än en gång människors förväntningar på miljön
som ger en högre andel som störs av ljud från vindkraftverk i de tysta miljöerna.
Individuella faktorer
I studierna fanns det inom samma exponeringsgrupp människor som hörde ljudet,
men inte alls stördes av det, och människor som stördes mycket. Det är sedan tidigare
känt att människor är olika känsliga för ljud och därför reagerar olika starkt för buller,
vilket bekräftades i vindkraftstudierna [1-3]. Negativ attityd till ljudkällan är en annan
känd faktor som ökar risken för att störas. Svarande som var negativa till vindkraft
generellt var också oftare störda av ljudet än andra [1-3]. Speciellt stor inverkan hade
den visuella attityden. De som ansåg att vindkraftverken påverkade landskapsbilden
negativt var oftare störda av ljudet än andra. Det går inte i den här typen av studier att
20