Likabehandlingsplan - Malmö stad

Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett
samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexuella personer.
Kränkande behandling: Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att
vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara
fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning,
grimaser, alla går när man kommer), materiella (förstörelse av kläder, böcker etc.),
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika
webbcommunities).
Mobbning: Är en form av kränkande behandling. Forskningen säger olika gällande
definitionen. Lindeborgsskolan har valt att utgå ifrån Dan Olweus definition;
“Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över en tid, blir utsatta
för negativa handlingar från en eller flera personer”. I begreppet mobbning finns även en
obalans i styrkeförhållandet mellan parterna.
Konflikt: Konflik utspelar sig, till skillnad från mobbning, mellan ungefär lika starka
parter och det kan röra sig om sak- eller värdefrågor. Det kan leda till gräl, bråk eller
slagsmål.
4. Kartläggning och nulägesanalys
Vi använder oss av elevtrivselenkäter för att kartlägga riskområden på och utanför skolan.
Eleverna får även svara på hur de tycker skolan arbetar med genusfrågor och hur skolan
hanterar mobbning/kränkningar, upplevelsen av delaktighet när det gäller
likabehandlingsplanen samt frågor kring skolans regler.
Antimobbningsteamet har under vårterminen 2011 arbetat med att utvärdera skolans
arbetsmetod kring mobbning. I denna utvärdering har eleverna varit delaktiga genom en
enkätundersökning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med
Lindeborgsskolans arbete mot mobbning. Eleverna önskar dock mer utbildning och
information kring antimobbning och man vill prata mer om detta i klasserna. Majoriteten
vet till vem de ska vända sig om de är utsatta. En särskild enkätundersökning har även
gjorts bland skolans barn antimobbare ”100 % antimobbare”, vilka fungerar som Skl
kamratstödjare. Anledningen att antimobbningsteamet valde att även rikta en speciell
enkätundersökning till elevantimobbare är den kritik som framkommit i Skolverkets
rapport ”Utvärdering av metoder mot mobbning” (2011), kring att elever har uppgiften att
observera eller rapportera ev. mobbning, vilket enligt Skolverket skulle vara
kontraeffektivt.
Resultatet från enkätundersökningen gällande elevantimobbarnas funktion visar på att
majoriteten trivs med sitt uppdrag som elev antimobbare. Som antimobbare känner
flertalet att det gör nytta. Elev antimobbarna upplever också att det gör skolan tryggare
genom att de finns. Det lyfts även fram att det behövs mer information kring
antimobbning för alla elever, eleverna önskar mer prat i klasser kring mobbning.
6