Sexhandelns sociala geografi - Malmö stad

något som KAST har alldeles för lite kunskap om och bör framöver göra en ansats att undersöka
vidare.
Vad vi hittills kan notera är att målgrupperna är mycket heterogena och intersektionen mellan
olika kategorier som klass, kön och etnicitet är högst relevant i hur människor relaterar till
varandra vid sexköp. Nästa kapitel kommer att behandla en av dessa kategorier närmare,
nämligen etnicitet.
Del II – Kategoriseringar
8. Prostitutionens rasifiering
Redan 1981 konstaterades det i Prostitution – Beskrivning Analys Förslag till åtgärder (Borg m fl 1981)
att personer med utländsk bakgrund hade en speciell roll i prostitutionen. ”Ett relativt stort antal
köpare var utländska köpare” (Borg m fl 1981:483) fastställde författarna utifrån sin analys av
bland annat gatuprostitutionen i Sverige. I boken Könsköparna – varför går män till prostituerade?
(Sandell, Pettersson, Larsson & Kuosmanen 1996), som kom ut 15 år senare, registrerades också
att etniciteten spelade roll när det kom till köp av sexuella tjänster. I undersökningen
intervjuades ett antal kvinnor som säljer sex på gatan. Dessa intervjuer visar att kundernas
etnicitet har betydelse i prostitutionen, utländska män ogillades nämligen överlag. De betraktades
som mer krävande och respektlösa. Informanterna beskrev att det inte var ovanligt att personer
med annan etnisk bakgrund än svensk efterfrågade anala samlag, något som flertalet sexsäljare i
undersökningen inte ställde upp på (Sandell, Pettersson, Larsson & Kuosmanen 1996:39).
Det framkom också i KAST:s förgående kartläggning att det existerar dikotomier mellan att vara
en god och en dålig kund inom prostitutionen. Ofta är det invandraren, den utländska mannen,
som fungerar som den Andre, den dåliga kunden som inte behandlar kvinnorna som säljer sex
bra. Vanligt är att invandrarmannen beskrivs som någon som inte är jämställd, som prutar och
som har en dålig kvinnosyn. I motsats finns den svenska kunden, eller den ”vite” kunden som
möter kvinnorna inom prostitutionen med stor respekt (Scaramuzzino & Malmström 2006).
Claes Ekenstam skriver att under historien har alltid mansstereotypen skapats i relation till en
motbild. Denna motbild är vad författaren kallar för en outsider. Det har handlat om romer,
judar och socialt avvikande grupper. Outsidern har varit symbol för omanlighet, för fysiskt och
moraliskt förfall och har endast haft rollen som avvikande (Ekenstam 2002:22). Enligt mina
observationer skulle man kunna påstå att invandrarkunden, speciellt den från Mellanöstern, blivit
en outsider i sexhandeln på internet. Här nedan följer ett exempel från en kund som kallar sig
just för ”invandraren”:
Hej hopp alla SA medlemmar! Jag är ny här på forumet men finner smakar redan av den
trevliga atmosfären forumet erbjuder. Jag söker efter en tjej i egal ålder (18-25) typ, som
vill träffas lite då och då för att lustas lite. Jag vill att du ska finnas runt
Helsingborgstrakten, ej vara överviktig, och ej ha något emot att ha sex utomhus (dock
dolda ställen) då jag ej har mycket tid i min vardag att ta ut på hotell osv. Hoppas du
istället kan se det som en kul grej. Givetvis betalar jag var gång vi träffas. Jag har flickvän
sedan lång tid tillbaka så diskretion är et måste. Önskar träffas regelbundet. Hoppas på
svar från någon fräck tös (internet 9 07-01-16).
Så här lyder det första svaret på ovanstående inlägg:
Hej invandraren, och grattis till ditt första inlägg! För att vara lite hjälpsam tänker jag ge
dig ett tips -- många eskortflickor väljer att sällan eller aldrig träffa kunder med viss
kulturell bakgrund, framför allt invandrare från Mellanöstern. Inte på grund av rasism
alltså, utan för att de själva gjort erfarenheten att just de kunderna ovanligt ofta har varit
21