SDF Husie - Malmö stad

Malmö stad 

Revisionskontoret 

ÅRSRAPP 2012 SDFHU 

ÅRSRAPPORT 2012 

SDF Husie 

Projektledare: Hans Mandl 

Certifierad kommunal revisor 

Behandlad av revisorskollegiet 2013-03-06 

Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö • Besöksadress: August Palms plats 1 • Telefon (exp): 040 - 34 19 55 

Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen • Email: malmostadsrevision@malmo.se

Malmö stad ÅRSRAPPORT 


H Mandl 2013-02-22 

BESKRIVNING AV ÅRETS GRANSKNING .............................................................4 

1 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING..................................................................4 

2 NÄMNDENS/SDF:S UPPDRAG.............................................................................5 

2.1 Verksamhetsområde.........................................................................................5 

2.2 Rättslig ram......................................................................................................5 

2.3 Organisation .....................................................................................................6 

2.4 Väsentliga förändringar inför verksamhetsåret................................................7 

2.5 Kommunövergripande verksamhets- och finansiella mål 2012.......................7 

2.5.1 God ekonomisk hushållning........................................................................ 7 

2.5.2 Verksamhetsmål .......................................................................................... 7 

2.5.3 Finansiella mål ............................................................................................ 7 

3 NÄMNDENS STYRNING OCH UPPFÖLJNING - VERKSAMHETSMÅL....8 

3.1 Verksamhetsmål, måluppföljning och måluppfyllelse.....................................8 

3.1.1 Mål .............................................................................................................. 8 

3.1.2 Måluppföljning............................................................................................ 8 

3.1.3 Måluppfyllelse............................................................................................. 9 

3.2 Revisionskontorets bedömning........................................................................9 

4 NÄMNDENS STYRNING OCH UPPFÖLJNING - EKONOMI ......................10 

4.1 Ursprunglig driftbudget samt utfall föregående år.........................................10 

4.2 Nämndens reviderade och fördelade internbudget.........................................10 

4.3 Investeringsbudget samt utfall föregående år ................................................11 

4.4 Ekonomisk styrning .......................................................................................11 

4.5 Resultaträkning ..............................................................................................12 

4.6 Fördelat resultat..............................................................................................13 

4.6.1 Nämndens kommentar............................................................................... 13 

4.6.2 Revisionskontorets iakttagelser................................................................. 14 

4.7 Balansräkning.................................................................................................14 

4.7.1 Maskiner och inventarier........................................................................... 14 

4.7.2 Fordringar.................................................................................................. 14 

4.7.3 Kortfristiga skulder ................................................................................... 14 

4.8 Revisionskontorets bedömning......................................................................15 

5 PERSONAL.............................................................................................................15 

5.1 Nyckeltal ........................................................................................................15 

6 INTERN KONTROLL...........................................................................................16 

6.1 Nämndens interna kontrollplan......................................................................16 

6.2 Nämndens genomförande av den interna kontrollplanen ..............................16 

6.3 Övrigt – Kontroll över IT-resurser m m.........................................................16 

6.4 Revisionskontorets bedömning......................................................................17 

7 FÖRELÄGGANDEN FRÅN MYNDIGHETER .................................................17 

7.1 Gynnande nämndsbeslut som ej verkställts ...................................................18 

ÅRSRAPP 2012 SDFHU Sidan 2 av 26



H Mandl 2013-02-22 

8 ANDRA GRANSKNINGAR SOM BERÖR NÄMNDEN...................................19 

8.1 Löpande granskning - Reseräkningar ............................................................19 

8.2 Kvaliteten på maten till skolor och boenden..................................................21 

8.3 Hemtjänsten Kvalitet-kontinuitet...................................................................21 

9 VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRSKOLA..........................................................22 

9.1 Nyckeltal ........................................................................................................22 

9.2 Revisionskontorets noteringar och granskningar...........................................22 

9.2.1 Kvalitet i förskolan.................................................................................... 22 

9.2.2 Tillsyn fristående förskolor (förstudie) ..................................................... 22 

10 VERKSAMHETSOMRÅDE SKOLA ..................................................................23 

10.1 Nyckeltal ........................................................................................................23 


11 VERKSAMHETSOMRÅDE VÅRD OCH OMSORG .......................................24 

11.1 Nyckeltal äldreomsorg ...................................................................................24 


12 VERKSAMHETSOMRÅDE INDIVID OCH FAMILJEOMSORG.................25 

12.1 Nyckeltal ........................................................................................................25 





H Mandl 2013-02-22 

Beskrivning av årets granskning 

Årets granskning omfattar årlig granskning och fördjupade granskningsprojekt. 

Årlig granskning av alla nämnder och styrelser består av: 

• granskning/uppföljning av delårsbokslut 1 och 2 

• löpande granskning 

• granskning av årsbokslut inklusive årsanalyser 

Utöver den årliga granskningen genomförs också i enlighet med revisionsplanen så kallade 

fördjupade granskningsprojekt. 

1 Sammanfattande bedömning 

Mål, måluppföljning och måluppfyllelse 

Nämndens styrning avseende verksamhetsmålen bedöms vara tillräcklig på grund av att 

det finns ett större antal egna lokala verksamhetsmål som huvudsakligen är knutna till 

kommunfullmäktiges övergripande mål. 

Nämndens måluppföljning bedöms vara tillräcklig på grund av att den sker helt enligt 

stadskontorets anvisningar. 

Nämndens samlade måluppfyllelse bedöms som tillräcklig eftersom de flesta målindikatorerna 

som stadsdelsfullmäktige har kontroll över uppvisar en gynnsam utveckling. 

Ekonomisk styrning 

Nämndens ekonomiska styrning bedöms vara tillräcklig. Utfallsprognoserna och delårsbokslut 

upprättas helt efter anvisningar men åtgärderna för att möta de prognostiserade 

underskotten var inte helt tillräckliga. 

Resultaträkningen ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat. Nämndens resultaträkning 

har granskats och bedömts. Granskningen föranleder ingen anmärkning. 

Balansräkningen ska ge en rättvisande bild av nämndens förmögenhetsställning. Värderingen 

av tillgångar och skulder ska ske efter lagstiftning och vedertagna normer. 

Nämndens balansräkning har granskats och bedömts. Granskningen föranleder ingen 

anmärkning. 




H Mandl 2013-02-22 

Intern kontroll 

Nämndens interna kontrollplan bedöms vara tillräcklig på grund av att den både är bra 

dokumenterad och den bygger på en redovisad risk- och väsentlighetsanalys. 

Den genomförda interna kontrollen bedöms som tillräcklig. Dokumentationen kring 

granskningssätt och granskningsresultat föranleder inget påpekande. För de fall att avvikelser 

noterades anges rekommendation på åtgärder. 

2 Nämndens/SDF:s uppdrag 

2.1 Verksamhetsområde 

Malmö är indelat i tio stadsdelar; varje stadsdelsfullmäktige ansvarar för: 

• Förskola och grundskola 

• Äldreomsorg 

• Omsorg om funktionshindrade 

• Individ- och familjeomsorg 

• Lokal fritidsverksamhet 

• Stadsdelsbibliotek 

• Lokal kultur 

2.2 Rättslig ram 

Socialtjänstlagen (2001:453) 

HSL - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 

Skollag (1985:1100). Ny Skollag (2010:800) tillämpas fr o m läsåret 2011/12. 

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 

LSS - Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 

LASS - Lag (1993:389) om assistansersättning 

LVM - Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 

LVU - Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. 




H Mandl 2013-02-22 

2.3 Organisation 

Stadsdelsfullmäktige Husie har två utskott: 

• myndighetsutskott 

• arbetsutskott. 

Utöver utskotten finns tre beredningar: 

• barn- och ungdom, 

• kultur och samhälle samt 

• vård och omsorg inklusive pensionärsfrågor 

För frågor som berör äldre finns Pensionärsrådet, som är ett rådgivande organ med lokala 

politiker och pensionärsföreningarna representerade. Skolråd finns i samtliga tre rektorsområden. 

Ordförande i Husies stadsdelsfullmäktige är Ulla-Britt Mattisson (S) med Johan Larsson 

(MP) som 1:e vice ordförande och Magnus Hulthe Andersson (FP) som 2:e vice ordförande, 

Stadsdelschef var Alf Merlöv t o m 2012-12-31. 

Organisationsschema 

Husie stadsdelsförvaltning 

LSS gruppbostad 

Personlig 

assistens 

Särskilt boende 

Kortid 

Dagverksamhet 

Vård och omsorg 

HR - avdelning 

Myndighetsavdelning Grundskola 

och 

fritidshem 

Hemtjänst 

Hemsjukvård 

Träffpunkt 

Stadsdelschef 

Barn och ungdom 

Staben 

Ekonomiavdelning 

Förskola 

Ek. 

bistånd 

Stegen 

Reception 

Barn- och 

Ungdomsvård 

Missbruk 

Individ och familj 

Fritid och Kultur 

Biblioteket 

Förebyggande 

Samverkan 

Skola, råd &stöd 

Öppen 

fritidsverksamhet 




H Mandl 2013-02-22 

2.4 Väsentliga förändringar inför verksamhetsåret 

• under 2011 implementerades en ny läroplan för förskolan 

• skolans och förskolans volym ökar 

• den äldre befolkningen ökar i stadsdelen 

• en ökad befolkning leder till fler besök av individ- och familjeomsorg 

2.5 Kommunövergripande verksamhets- och finansiella mål 2012 

2.5.1 God ekonomisk hushållning 

I kommunallagens, KL 8 kap § 5 fastställs att ”budgeten ska innehålla en plan för verksamheten 

och ekonomin under budgetåret”. Ur propositionen till lagtexten framgår att 

en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen ska uttryckas 

i form av finansiella mål. Verksamhetsperspektivet beskrivs som att, förutsättningarna 

för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett klart samband mellan 

resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. 

I den kommunala redovisningslagen KRL 4 kap § 5 framgår att förvaltningsberättelsen 

ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. 

I propositionen till lagen framgår emellertid att, för att målen för ekonomisk hushållning 

ska få någon betydelse för beslutsprocessen krävs att de stäms av, följs upp och 

utvärderas kontinuerligt. 

2.5.2 Verksamhetsmål 

Budgetdokumentet för Malmö stad 2012 anger att verksamhetens inriktning ska utgå 

från några centrala områden. Det finns angivet 26 budgetmål med tillhörande indikatorer. 

Metoden för uppföljning kallas trafikljus där rött står för att målet inte är uppnått, 

gult på god/rätt väg och grön att målet är uppnått. 

(Kommunfullmäktiges Budget 2012, s 38-39) 

Kommunstyrelsen utfärdar de anvisningar som krävs för att dessa budgetmål ska kunna 

redovisas samlat för kommunfullmäktige. 

2.5.3 Finansiella mål 

För Malmö gäller följande finansiella inriktningsmål: 

• För varje enskilt år skall intäkterna överstiga kostnaderna enligt balanskravet. 

Över en tidsperiod om tre till fyra år gäller följande resultatmål: 

• Resultatet ska täcka värdesäkringen av eget kapital efter justering för den del av 

pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse 

• Resultatet ska täcka ökningen av hela pensionsåtagandet, d.v.s. även för den del 

som redovisas som en ansvarsförbindelse 




H Mandl 2013-02-22 

• Resultatet ska anpassas till kommunens riskexponering och eventuella övriga 

osäker hetsfaktorer. 

(Kommunfullmäktiges Budget 2012, s 40) 

Malmö kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för ekonomistyrning vilka reglerar 

den interna ekonomistyrningen. (Kommunfullmäktiges Budget 2012, s 41) 

Kommunstyrelsen har utfärdat kompletterande anvisningar som gäller ifall 

nämnd/styrelse har gått med eller prognostiserar ekonomiskt underskott. 

För underhåll av kommunens anläggningstillgångar gäller: 

• Kommunens fastigheter skall underhållas på en sådan nivå som anses relevant i 

branschen. 

• Kommunens gatunät och broar skall underhållas på en sådan nivå att ett eftersatt 

underhållsbehov inte uppkommer. 

(Kommunfullmäktiges Budget 2012, s 42) 

3 Nämndens styrning och uppföljning - verksamhetsmål 

3.1 Verksamhetsmål, måluppföljning och måluppfyllelse 

3.1.1 Mål 

I sin Verksamhetsplan 2012 för Husie stadsdelsförvaltning, sidorna 20 – 60, formulerar 

stadsdelsfullmäktige ett större antal nerbrutna, lokala mål som i huvudsak är direkt 

knutna till nationella mål, lagstiftning eller kommunfullmäktiges övergripande mål för 

Malmö stad. Även genomförandet och uppföljning beskrivs i planen. 

3.1.2 Måluppföljning 

Enligt stadskontorets anvisning följer SDF Husie upp följande mål i sin Årsanalys 2012: 

• Ungdomsarbetslösheten ska minska 

• Förändring av andelen personer med försörjningsstöd som blir självförsörjande 

genom arbete eller studier 

• Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska 

strategin 

• Förändring av antalet nybyggda förskoleplatser i förhållande till efterfrågan 

• Förändringen av personaltätheten i förskolan 

• Förändringen av elevernas måluppfyllelse 

• Förändringen av elevernas måluppfyllelse 

• Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till 

deras lärande 

• Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan 




H Mandl 2013-02-22 

• Antalet skolor och förskolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 

• Förändringen av antalet personer som är hemlösa av sociala orsaker 

• Arbete med ”Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering” 

• Jämställdhetsanalyser 

• Förändringen av nöjdheten hos vård- och omsorgstagare i eget och särskilt boende 

• Förändringen av trygghetsindex 

• Förändring av antal mötesplatser för ungdomar 

• Andelen flickor som deltar i fritidsaktiviteter 

• Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer 

• Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda 

• Förändringen av andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar 

längre vikariat eller tillsvidareanställning 

• Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad 

• Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling 

• Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 

• Luftföroreningarna ska minska 

• Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter. 

Kommunfullmäktiges tre sista prioriterade mål: 

• Biologisk mångfald ska värnas 

• Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden 

• Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken 

kommenteras inte eftersom förvaltningen inte har någon möjlighet att påverka dessa. 

3.1.3 Måluppfyllelse 

Under kapitel 2 i sin Årsanalys 2012 SDF Husie ger stadsdelsfullmäktige en översiktlig 

beskrivning av måluppföljningen/måluppfyllelsen, ibland i allmänna ordalag. De flesta 

målindikatorerna uppvisar dock en positiv utveckling. 

3.2 Revisionskontorets bedömning 

Nämndens styrning avseende verksamhetsmålen bedöms vara tillräcklig på grund av att 

det finns ett större antal egna lokala verksamhetsmål som huvudsakligen är knutna till 

kommunfullmäktiges övergripande mål. 

Nämndens måluppföljning bedöms vara tillräcklig på grund av att den sker helt enligt 

stadskontorets anvisningar. 

Nämndens samlade måluppfyllelse bedöms som tillräcklig eftersom de flesta målindikatorerna 

som stadsdelsfullmäktige har kontroll över uppvisar en gynnsam utveckling. 




H Mandl 2013-02-22 

4 Nämndens styrning och uppföljning - ekonomi 

4.1 Ursprunglig driftbudget samt utfall föregående år 

Tabell: Totala kostnader/intäkter, tkr 

Utfall Utfall Utfall Budget 

2009 2010 2011 2012 

Verksamhetens intäkter 500 686 541 492 569 773 578 687 

Verksamhetens kostnader * ) 

982 838 1 055 874 1 125 653 1 158 800 

Finansiella intäkter/kostnader -795 -707 - 725 - 852 

Kommunbidrag 484 412 512 297 548 177 580 965 

Resultat 1 465 -2 792 - 8 428 0 

Källa: Blankett till stadskontoret. 

*) personalkostnader, övriga kostnader, avskrivningar. 

Tabell: Ekonomisk hjälp, tkr 

Utfall Utfall Utfall Budget 

2009 2010 2011 2012 

Verksamhetens intäkter 276 68 258 0 

Verksamhetens kostnader * ) 

12 405 12 699 15 254 13 703 

Finansiella intäkter/kostnader - - - - 

Kommunbidrag 9 861 13 206 12 906 13 703 

Resultat -2 268 575 - 2 090 0 

Källa: Blankett till stadskontoret. 

*) personalkostnader, övriga kostnader, avskrivningar. 

4.2 Nämndens reviderade och fördelade internbudget 

Tabell: Budget, tkr 

Förskola Skola inkl 

skolbarn- 

omsorg 

Individ/ 

familjeomsorg 

Vård/ 

omsorg 

Fritid/ 

kultur 

Arbetsmarkn 

åtg 

Gem 

service 

Totalt 

Resursfördelade medel 

KF/KS 145 796 198 911 26 519 167 672 4 269 0 18 967 562 133 

SDF 131 496 213 060 26 422 167 369 1 767 0 22 019 562 133 

Anslagsfinansierade medel 

KF/KS 0 0 0 1 897 3 867 0 0 5 764 

Anmärkning: Bindande ramar är endast siffror i fetstil. Det bör noteras att beträffande anslagsfinansierade medel är den utta+lade 

avsikten att stadsdelen ska stå för vissa kommungemensamma funktioner. 




H Mandl 2013-02-22 

4.3 Investeringsbudget samt utfall föregående år 

Tabell: Investeringsram och utfall, tkr 

Ram respektive utfall/år 2009 2010 2011 2012 

Ram 6 000 5 000 7 000 7 000 

Utfall 2 748 1 294 5 005 4 194 

Källa: Blankett till stadskontoret 

4.4 Ekonomisk styrning 

Budget är antagen av stadsdelsfullmäktige inför verksamhetsåret. Internbudgeten är 

fördelad enligt de verksamheter som stadsdelen ansvarar för. Periodiseringen har skett 

enligt verkliga förhållanden. 

Utfallsprognos och delårsbokslut är upprättade enligt kommuncentrala direktiv. Ekonomin 

följs upp av budgetansvarig per månad och av stadsdelsfullmäktige per tertial. I 

delårsrapporten och årsanalysen finns förklaringar till avvikelser från budget. 

Jämförd med helårsprognosen vid delårsbokslut 2 ökade det totala underskottet inklusive 

ekonomisk hjälp med 3,8 mkr. Avvikelsen från prognosen återfinns främst inom de 

resursfördelade verksamheterna Förskola och Vård och omsorg. 




H Mandl 2013-02-22 

4.5 Resultaträkning 

Resultaträkningen avser förvaltningens interna bokslut det vill säga såväl kommuninterna 

som externa transaktioner. Samtliga angivna belopp avser gällande siffror vid delårs- 

respektive årsbokslutstillfället. 

Tabell: Resultaträkning, tkr 

Helårsbudget Helårsprognos 

Per DR2 

Utfall 

Verksamhetens intäkter 579 025 597 743 611 309 

Personalkostnader 391 138 398 575 406 792 

Övriga kostnader 763 656 786 887 796 768 

Verksamhetens kostnader 1 154 794 1 185 462 1 203 560 

Avskrivningar 4 979 4 752 4 531 

Verksamhetens nettokostnader 

580 748 592 471 596 782 

Kommunbidrag 581 600 581 265 581 600 

Finansiella intäkter 0 34 1 

Finansiella kostnader 852 855 697 

Resultat före extraordinära 

poster 

0 - 12 027 - 15 878 

Extraordinära kostnader/ 

intäkter 

0 0 0 

Årets resultat 0 - 12 027 - 15 878 

Notera: För stadsdelar är denna tabell inklusive ekonomiskt bistånd. Helårsbudget som 

gäller vid angiven period. Helårsprognos lämnad vid DR2 uppdateras därefter inte i 

denna tabell. Utfallet (kolumn 3) gäller angiven period. Först efter årets slut är kolumn 

utfall direkt jämförbar med budget respektive Prognos (efter DR2) 




H Mandl 2013-02-22 

4.6 Fördelat resultat 

Tabell: Verksamheternas ekonomi, tkr 

Förskola Skola inkl 

skolbarnomsorg 

Individ/ 

familjeomsorg 

Vård/ 

omsorg 

Fritid/ 

kultur 

Arbets 

markn 

åtg 

Gem 

service 

Totalt 

Resursfördelade medel 

Kommunbidrag 

helår 

131 496 213 060 26 422 167 369 1 767 0 22 019 562 133 

Utfall period - 6 379 1 043 - 5 523 - 3 094 266 0 5 486 - 8 200 

Prognos helår - 3 600 700 - 5 727 - 1 150 150 0 5 800 - 3 827 

Anslagsfinansierade medel 

Kommunbidrag 

helår 

0 0 0 1 897 3 867 0 0 5 764 

åUtfall period 0 0 0 - 193 - 2 0 0 - 194 

Prognos helår 0 0 0 - 500 0 0 0 - 500 

4.6.1 Nämndens kommentar 

För 2012 redovisas ett underskott på 3 981 tkr exklusive ekonomisk hjälp och exklusive 

75% av underskott avseende hemlösheten. Ekonomisk hjälp redovisar ett underskott på 

7 483 tkr och hemlöshetsbudgeten redovisar totalt ett underskott på 5 885 tkr. 

Utfallet blev 2 781 tkr sämre än senaste prognosen. Vid Malmö stads avstämning gällande 

2012 års ersättning till enskilda förskolor och skolor blev resultatet att kommunen 

måste boka upp 9 727 tkr, varav 1 243 tkr har skuldbokförts i Husie. I förra prognosen 

gjordes bedömningen att de nya läraravtalen skulle kosta 1 200 tkr mer än budget. Det 

verkliga utfallet blev 1 660 tkr dvs en försämring av prognosen med ytterligare 460 tkr. 

Dessutom har för första gången två uppbokningar gjorts på totalt 300 tkr avseende vitesförläggande 

ej verkställda beslut om insatser enligt LSS. Inköp av datorer inför ny teknisk 

plattform på ca 500 tkr har tillkommit. 

Förskoleverksamheten redovisar ett underskott på 6 379 tkr. I genomsnitt har 1 255 husiebarn 

varit placerade i förskoleverksamheten vilket är 1 barn mer än budgeterat. Antalet 

barn i åldersgruppen 1-5 år har inte ökat i den takt som befolkningsprognosen visade 

men eftersom andelen barn som efterfrågar plats överstigit budgeterad andel ligger budgeterade 

volymer i paritet med faktiskt utfall. Egen produktion redovisar ett underskott 

på 4 323 tkr. Av underskottet kan 1 856 tkr hänföras till en nystartad förskola, Sommarängen. 

Vid uppstart har förskolan haft kostnader för lokal och personal medan barnantalet 

ökar successivt. 2013 kommer det att ske tät uppföljning och analysarbete av de förskolor 

som under 2012 har redovisat underskott. 

Vård och omsorg redovisar totalt ett underskott på 3 286 tkr. Äldreomsorgen redovisar 

ett underskott motsvarande 3 042 tkr. Befolkningens behov av korttidsplats och särskilt 

boende har under året överstigit vad som budgeterats. Det ökade behovet härleds till att 




H Mandl 2013-02-22 

stadsdelen haft befolkningsansvar för fler personer än vad befolkningsprognosen visat 

och som resursfördelningen bygger på. 

4.6.2 Revisionskontorets iakttagelser 

Prognosen för Husies totala underskott i förvaltningens interna bokslut, inklusive ekonomisk 

hjälp, ökade från 10 mkr vid delårbokslut 1 till 12 mkr vid delårsbokslut 2. Utfallet 

vid bokslutet 2012 blev ett underskott av 16 mkr. 

4.7 Balansräkning 

Balansposternas redovisade värden avser externredovisningen. Poster som avser 

kommuninterna fordringar/skulder redovisas inte. Kommentarer till balansposterna görs 

endast i de fall avvikelser och/eller felaktigheter finns i sättet att redovisa i förhållande 

till god redovisningssed. Anläggningstillgångar kommenteras emellertid alltid. 

4.7.1 Maskiner och inventarier 

Utfall (tkr)/år 2009 2010 2011 2012 

14 668 14 064 

Vid granskningen av posten noterades inga avvikelser. Under året skedde en fysisk inventering 

i form av till verksamheterna utskickade inventarielistor som returnerades 

ifylld till förvaltningen. Nyinvesteringar uppgick till 4 194 tkr. 

4.7.2 Fordringar 

Utfall (tkr)/år 2009 2010 2011 2012 

7 631 8 393 

Förvaltningens kravrutiner sker enligt ekonomihandboken. Vid periodiseringskontrollen 

noterades inga felaktigheter. Bland posten finns en osäker Fordran ProCapita ( 89 tkr), 

som beror på dubbla utbetalningar av bidrag under år 2008, som i dagsläget borde avskrivas. 

4.7.3 Kortfristiga skulder 

Utfall (tkr)/år 2009 2010 2011 2012 

33 526 39 646 

Bland de kortfristiga skulderna noterades mindre periodiseringsfel som skulle ha belastad 

2012 års resultat. 




H Mandl 2013-02-22 

Under 2012 företogs en avsättning för Risk för utdömd särskild avgift gällande icke 

verkställt beslut LSS med 200 tkr. 


Nämndens ekonomiska styrning bedöms vara tillräcklig. Utfallsprognoserna och delårsbokslut 

upprättas helt efter anvisningar men åtgärderna för att möta de prognostiserade 

underskotten var inte helt tillräckliga. 

Resultaträkningen ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat. Nämndens resultaträkning 

har granskats och bedömts. Granskningen föranleder ingen anmärkning. 

Balansräkningen ska ge en rättvisande bild av nämndens förmögenhetsställning. Värderingen 

av tillgångar och skulder ska ske efter lagstiftning och vedertagna normer. 

Nämndens balansräkning har granskats och bedömts. Granskningen föranleder ingen 

anmärkning. En osäker Fordran ProCapita från 2008 borde ha avskrivits. 

5 Personal 

5.1 Nyckeltal 

Tabell: Personalstatistik 

Utfall Utfall Utfall Utfall 

2009 2010 2011 2012 

Antal anställda omräknade till heltid 869 950 979 1 019 

Kvinnor, andel i % 86 84 84 84,2 

Personal med utländsk bakgrund, andel i % 20,6 21,5 23,4 24,9 

Total sjukfrånvaro i % 5,5 4,3 4,7 5,3 

Källa: Stadskontoret. Notera att Malmö stad övergick till nytt personaladministrativt system november 2010 varför viss osäkerhet 

finns för det året eftersom uppgifterna är hämtade från två olika system. Beträffande sjukfrånvaron är denna omräknad till procent. 

Perioden överensstämmer med redovisningsperioden för nämndernas rapportering 




H Mandl 2013-02-22 

6 Intern kontroll 

6.1 Nämndens interna kontrollplan 

Stadsdelsfullmäktige Husie beslutade 2012-02-22 om sin Plan för intern kontroll i Husie 

stadsdelsförvaltning 2012. Den består av sexton kontrollmoment som bygger på en 

summarisk risk- väsentlighetsanalys och som är fördelade över verksamhetsåret. Kontrollmetoden, 

ansvarig för genomförandet och till vem kontrollresultaten ska kommuniceras 

framgår av planen. 

6.2 Nämndens genomförande av den interna kontrollplanen 

Uppföljningen av intern kontroll visar bland annat att för ekonomiskt bistånd har totalt 

100 nybesök tagits emot under perioden varav 95% har fått tid inom 14 veckodagar från 

att de kontaktade IoF och 5% har fått vänta upp till 21 veckodagar. 

100 procent av Husies skolor och förskolorna har genomfört brandkontroll och utbildning 

av alla rektorer och förskolechefer kring systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för 

brandskyddsansvarig. 

Kontroll av konsekvensanalyser av barngruppssammansättningar visar att barngruppsanalys 

är genomförd på varje förskola på avdelningsnivå och alla skolor har genomfört 

barngruppsanalys. 

Stickprovskontroll har gjorts på 21% av handkassorna utan avvikelse, beslutsattesterna 

avseende anställning och frånvaro granskades (för frånvaroposterna noterades 1 avvikelse 

betr attestantens behörighet) och kontrollen av förekomsten av individuella planer 

inom LSS visade inga bristfälligheter. 

Uppföljningen av planen för intern kontroll 2012, tertial 2, för Husie stadsdelsförvaltning 

rapporterades till stadsdelfullmäktige 2012-09-26. 

6.3 Övrigt – Kontroll över IT-resurser m m 

Inventering, klassning och riskanalys av IT-systemen sker med hjälp av stödsystemet 

Ifacts och ansvaret ligger på den nämnd/förvaltning som är systemägare. Klassning och 

riskanalys genomförs och godkänns av systemförvaltaren. Systemägaren fattar beslut 

om åtgärder till följd av riskanalysen ska/kan genomföras. 

Vid revisionskontorets kontroll i Ifacts fanns inom SDF Husies direkta ansvarsområde 

58 st olika IT-system. Vid tidpunkten för granskningen var samtliga system inventerade 

och riskanalysen genomförd. Med undantag för systemet Timetool var en systemansvarig 

för samtliga utsedd. 




H Mandl 2013-02-22 


Nämndens interna kontrollplan bedöms vara tillräcklig på grund av att den både är bra 

dokumenterad och den bygger på en redovisad risk- och väsentlighetsanalys. 

Den genomförda interna kontrollen bedöms som tillräcklig. Dokumentationen kring 

granskningssätt och granskningsresultat föranleder inget påpekande. För de fall att avvikelser 

noterades anges rekommendation på åtgärder. 

7 Förelägganden från myndigheter 

Under detta avsnitt noterar revisionskontoret lagakraftvunna domar som har gått mot 

nämnd/styrelse, förelägganden från arbetsmiljömyndigheter, brandmyndigheten eller 

kritik mot handläggningen från annan tillsynsmyndighet såsom riksdagens ombudsmän 

(JO; JämO, DO), Skolverket, Socialstyrelsen eller Länsstyrelsen. Primärt tillfrågas 

nämndssekreteraren men kontroll av dessa uppgifter kan ske av revisionskontoret mot 

berörda myndigheter. 

Revisionskontoret tar inte med i statistiken domar/beslut som riktar sig mot enskilt driven 

verksamhet (t ex skola) som är lokaliserad inom stadsdelen, dock med ifall tillsynsmyndigheten 

menar att Malmö stad har brustit i sin (eventuella) tillsyn som huvudman. 

För år 2012 finns följande noterat: 

Vård och omsorg 

2012-11-20: Beslut från Socialstyrelsen efter föranmäld inspektion på Kasernalléns gruppbostad. 

Socialstyrelsen bedömde att det fanns brister som rörde arbetssätt, rutiner, dokumentation 

och genomförandeplaner och begärde att Husie stadsdelsförvaltning redovisade vilka åtgärder 

som vidtagits. Mot bakgrund av uppgifterna i redovisningen bedömde Socialstyrelsen att åtgärderna 

var adekvata och avslutade ärendet 2013-01-21. 

2012-12-04 Förvaltningsrättsdom i ärende gällande utdömande av särskild avgift enligt lagen 

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) där Husie stadsdelsförvaltning, 

Malmö Stad ålades att till staten betala en särskild avgift på 100 000kr. Brukaren hade 

ansökt om Bostad med särskild service enligt 9§9 LSS och beslutet hade inte verkställts utan att 

oskäligt dröjsmål uppstått. 

Individ- och familjeomsorg 

2012-01-12 Kammarrättsdom i ärende gällande försörjningsstöd, där Husie stadsdelsförvaltning 

fick rätt i förvaltningsdomstolen. Klienten hade ansökt om försörjningsstöd men fått avslag på 

sin ansökan eftersom klienten varit utomlands och därmed inte ansågs stå till arbetsmarknadens 

förfogande. Klienten överklagade förvaltningsdomstolens beslut. När överklagan kom till 

Kammarrätten och ärendet granskades, var Husie Stadsdelsförvaltning eniga med klienten (som 

varit aktivt arbetssökande, fick ett arbete efter hemkomsten men inget bistånd från Husie stads- 




H Mandl 2013-02-22 

delsförvaltning under utlandsvistelsen) och Husie stadsdelsförvaltning yttrade sig till klientens 

fördel till Kammarrätten. Kammarrätten beslutade i enlighet med förvaltningsdomstolens beslut. 

Domen gick därmed emot Husie stadsdelsförvaltning. 

120229 Förvaltningsrättsdom i ärende gällande försörjningsstöd. Klienten hade ett överskott 

från föregående period som först räknats med som en inkomst. Husie stadsdelsförvaltning omprövade 

det överklagade beslutet och bortsåg från överskottet, och klienten blev beviljad 414 

kr. I samband med omprövningen användes felaktigt 2011 års riksnorm istället för 2012 års 

riksnorm. Om rätt norm använts hade detta genererat ett ytterligare underskott på 120 kr, som 

efter dom betalades ut till klienten. 

2012-07-25 Förvaltningsrättsdom i ärende gällande försörjningsstöd. Klienten fick avslag från 

Husie IoF på ansökan om kostnader för bankomatkort samt internetbank om sammanlagt 92,50 

kr. Förvaltningsrätten ansåg att dessa kostnader under dagens förhållanden får anses falla in 

under begreppet en skälig levnadsnivå. Efter dom betalades pengarna direkt ut till klienten och 

riktlinjerna för hur Husie IoF ställer sig till dessa kostnader sågs över och reviderades. 

2012-12-07 Kammarrättsdom i ärende gällande upphörande av vård enligt lagen (1990:52) med 

särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kammarrätten upphävde med omedelbar verkan 

vården enligt LVU för den unge. Kammarrätten ansåg det sammantaget getts en bild av att 

den unge har en positiv utveckling, att mamman inte längre kunde anses brista i omsorgen om 

den unge eller att det på annat sätt fanns en påtaglig risk för att dennes hälsa eller utveckling 

skulle skadas. 

I övrigt har stadsdelsförvaltningen inte fått kritik eller föreläggande från andra myndigheter 

under 2012. 

7.1 Gynnande nämndsbeslut som ej verkställts 

Gynnande nämndsbeslut enligt 4 kap. 1 § SoL, som inte har verkställts inom tre månader 

från dagen för beslut eller beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader 

från dagen då verkställigheten avbröts. Uppgifterna avser kvartal 4: 

• Inga noteringar under perioden 

Jämförelse med föregående kvartalsrapporter visar följande statistiska data: 

Stadsdel 2011-12-31 2012-03-31 2012-06-30 2012-09-30 2012-12-31 

(kvartal 4) (kvartal 1) (kvartal 2) (kvartal 3) (kvartal 4) 

Husie 0 0 0 1 0 




H Mandl 2013-02-22 

Gynnande nämndsbeslut enligt § 9 LSS som inte har verkställts inom tre månader från 

dagen för beslut eller beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från dagen 

då verkställigheten avbröts. Uppgifterna avser kvartal 4: 

• Inga noteringar under perioden 

Jämförelse med föregående kvartalsrapporter visar följande statistiska data för verksamhetsområdet 

LSS: 

Stadsdel 2011-12-31 2012-03-31 2012-06-30 2012-09-30 2012-12-31 

(kvartal 4) (kvartal 1) (kvartal 2) (kvartal 3) (kvartal 4) 

Husie 3 0 1 0 0 

8 Andra granskningar som berör nämnden 

8.1 Löpande granskning - Reseräkningar 

Revisionskontoret har granskat personalsystemet HRut med fokus på reseräkningar och 

rutinerna för dessa. Granskningen har inriktat sig på ett slumpässigt urval av de anställdas 

företagna resor med tillhörande reseräkningar under perioden maj till november 

2012. För stadsdelsförvaltningen Husie togs ett stickprov på tio reseräkningar. 

Som ett första kontrollmoment genomfördes en granskning av förvaltningens rutiner för 

reseräkningar genom en strukturerad intervju med ekonomichefen. Vid intervjun framkom 

bland annat att: 

• en tydlig manual och rutinbeskrivning saknades 

• utbildningen och rutinbeskrivningen i första hand skedde till cheferna 

• cheferna därefter skulle kommunicera rutinerna till sina medarbetare 

• systemet uppfattades som krångligt och fungerade inte tillfredställande 

Vid tjänsteresa i Sverige kan den anställde få högst 220 kr skattefritt för varje hel dag 

som är förenad med övernattning. Om resan börjar kl. 12.00 eller senare räknas avresedagen 

som halv dag. Detsamma gäller för hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 

eller tidigare. Högsta skattefria traktamente för halv dag är 110 kr. Om arbetsgivaren 

har betalat den anställdes måltider ska det skattefria traktamentet sänkas. För en frukost 

ska traktamentet sänkas med 44 kr. För en lunch eller middag görs sänkningen med 77 

kr när det är fråga om hel dag. Om den anställde fått alla måltider betalda återstår av det 

skattefria traktamentet 22 kr för småutgifter. För halv dag gäller hälften av dessa belopp. 

Syftet med resan ska alltid anges. 




H Mandl 2013-02-22 

Resultatet av stickprovsgranskningen redovisas i följande tabell: 

Datum 

Reseräkning 

finns fr början 

Lämnades 

senare 

Syfte för 

resan finns 

Helt rätt 

Person 1 per 09 ja 

ja 

ja 

Person 1 

16/9 ja 

ja 

Person 2 

4/10 *) 

Person 3 

8/8 ja ja 

Person 4 

27/9 

Person 5 

7/5 ja ja ja 

Person 6 

7/5 

Person 7 

12/9 ja ja 

Person 8 

21/5 **) 

Person 9 

12/9 ja ja ja 

totalt 2 4 6 3 

*) person 2 var endast beställare av resan och reste inte själv 

**) person 8 hade slutat sin anställning vid granskningstillfället 

De vanligaste orsakerna till att inte upprätta reseräkning var att man inte har haft några 

utlägg, att systemet inte var användarvänligt (krångligt) och att man inte visste att det 

var tvingande att upprätta reseräkning. 

Det kan konstateras att det finns kommungemensamma rutiner och anvisningar för hur 

både förtroendevalda och tjänstemäns reseräkningar ska hanteras och dessa kommuniceras 

främst genom intranätet. Förvaltningsinterna anvisningar saknas dock. 

De absolut vanligaste felen sker vid redovisningen av kostförmån (frukost vid övernattning 

medför inte förmånsbeskattning) och rätten till färdtidsersättning då resande ägt 

rum inom ordinarie arbetstid. Felen skedde oftast till resenärens nackdel. 

Det kan konstateras att förvaltningens kontroller för att säkerställa att rutinerna för reseräkningar 

följs är bristfälliga och bör förbättras. 




H Mandl 2013-02-22 

8.2 Kvaliteten på maten till skolor och boenden 

Fastställda normer för god kvalitet och rätt näringsvärde finns i Svenska näringsrekommendationer. 

Malmös skolrestauranger näringsberäknar all mat som serveras i skolorna. 

Beräkningen sker i kostdataprogrammet AIVO. Programmet hanteras och kontrolleras 

kontinuerligt genom skolrestaurangers personal med beaktande av livsmedelsverkets 

rekommendationer och skollagens krav. På vårdboenden sker näringsberäkningen/uppskattningen 

mera informellt enligt personalens erfarenhet. En dietist finns att 

tillgå för rådgivning om menyplanering, nutritionsärenden, specialkost, mm. Samtidigt 

finns det p g a mindre enheter en större närhet till brukarna och en större möjlighet att 

ta hänsyn till individuella önskemål beträffande matsedeln. Enligt revisionskontorets 

bedömning säkerställs därigenom de serverade måltidernas krav på god kvalitet och rätt 

näringsvärde. 

Revisorerna vill särskilt lyfta fram vikten av regelbundna standardiserade kontroller av 

både matkvalitén och matupplevelsen genom livsmedelsutbildad personal eller dietister 

för att helt säkerställa brukarnas hälsa och välbefinnande. 

Rapporten översändes för yttrande till stadsdelsfullmäktige Husie, stadsdelsfullmäktige 

Hyllie och stadsdelsfullmäktige Rosengård samt för kännedom till kommunstyrelsen, 

servicenämnden och övriga stadsdelsfullmäktige. 

8.3 Hemtjänsten Kvalitet-kontinuitet 

Förstudie har skett av kvalitets- och kontinuitetsarbetet inom hemtjänsten i syfte att undersöka 

om fördjupad granskning bör ske från revisorernas sida framöver. Ett gemensamt 

datoriserat planeringsverktyg (Laps Care) används numera vid planering av insatserna 

inom hemtjänsten i Malmö stad. Samtliga stadsdelar använder Laps Care sedan 

2011. En kartläggning av stadskontoret har dock visat att Laps Care inte används fullt ut 

i framförallt stadsdelarna Hyllie, Centrum, Kirseberg och Rosengård vilket revisorerna 

ansåg vara otillfredsställande. 




H Mandl 2013-02-22 

9 Verksamhetsområde förskola 

9.1 Nyckeltal 

Tabell: Kö till förskolan. 

Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 

2011: Alla 19 16 8 9 2 2 5 7 6 10 12 30 

> 4 mån 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

2012: Alla 12 15 4 0 0 0 2 5 2 2 6 5 

> 4 mån 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Källa: Uttaget den 1:e i varje månad (Ex Jan 2012 är uttaget 1/2-12) av respektive stadsdel. Lämnade uppgifter kan vara osäkra 

eftersom nya systemet inte sparar på historik, vilket innebär att handläggarna har tvingats att räkna för hand om de inte har tagit ut 

ur systemet första dagen i varje månad. Mars är uttagen 30 mars på följande stadsdelar: SDF Ki SDF Hu. Övriga har uttaget gjorts 2 

april (eftersom 1 april var en söndag) Från och med april är uttaget gjort av Stadskontoret och i princip första vardagen i månaden. 

Källa. IST – analysverktyg. 

. 

Tabell: Barn per vuxen (indirekt personaltäthet i förskolan) 

Mätt/år Utfall Utfall Utfall Utfall 

2009 2010 2011 2012 

Barn per vuxen 5,8 6,0 5,6 5,1 

Källa: Uppgifter per 15/10 respektive år från stadsdelarna till stadskontoret. 

9.2 Revisionskontorets noteringar och granskningar 

9.2.1 Kvalitet i förskolan 

Stadsrevisionen har genomfört en granskning av kvaliteten vid förskolor vid stadsdelsfullmäktige 

Södra innerstaden, Västra innerstaden och Rosengård. 

Den fråga som kräver fortsatt uppmärksamhet är hur förskolan klarar sitt pedagogiska 

uppdrag. Rekrytering av förskolelärare är en viktig framgångsfaktor för detta. Frågan 

om det systematiska kvalitetsarbetet, förskolans förstärkta pedagogiska roll, rekrytering 

och utveckling av kompetent personal kräver mycket hög uppmärksamhet av ansvariga 

för förskolan i Malmö stad. 

De riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet, som har fastställts av tjänstemännen 

inom respektive stadsdel, bör fastställas av behörig nämnd. 

9.2.2 Tillsyn fristående förskolor (förstudie) 

Syftet med granskningen har varit att undersöka samt kartlägga stadsdelsfullmäktiges 

tillsyn av fristående förskolor. Granskningen föranleddes av kritik från Skolinspektionen. 

Granskningen har bestått av intervjuer och dokumentstudier inom stadsdelarna 

Kirseberg, Husie och Centrum. En sammanställning har arbetats fram där samtliga 

stadsdelar övergripande har redovisat hur de jobbar med tillsyn av fristående förskolor 




H Mandl 2013-02-22 

Förstudien visar att stadsdelarnas tillsynsgranskningar varierar i kvalitet och genomförande. 

Rapporterna skiljer sig åt gällande omfattning, struktur och hänvisning till lagrum. 

Rutinerna avseende återrapportering av genomförd tillsyn och eventuell kritik varierar 

också. I några fall sker ingen återrapportering till stadsdelsfullmäktige. 

Det har under 2012 inrättats en kommungemensam resurs, vilket ger goda möjligheter 

för tillsynsgranskningar med god likvärdig kompetens, kompletterad med den lokalmässiga 

kännedomen som finns inom varje stadsdel. 

10 Verksamhetsområde skola 

10.1 Nyckeltal 

Tabell: Betyg. Procent av eleverna som har nått målen i samtliga ämnen. 

Skolor i stadsdelen/år 2009 2010 2011 2012 

Malmös medelvärde andel som nått mål 63 60 61 63 

Bäckagård andel som har nått målen 82 85 97 88 

Höja andel som nått målen 63 64 65 70 

Videdal andel som nått målen 69 68 72 72 

Källa: Stadskontorets och Skolverkets betygsstatistik för respektive år. Uttaget juni respektive år. 

Utöver denna tabell finns betygsstatistik som visar elevernas genomsnittliga meritvärde. 

Den statistiken beräknas i sin tur på elevernas 16 bästa ämnena, det vill säga att det 

normalt är något färre ämnen än för tabellen ovan. Vidare finns statistik över behöriga 

till gymnasiet (äldre intagningsregler), nationella prov och olika jämförelser mellan 

dessa. I den utsträckning någon statistisk uppgift borde föranleda särskild uppmärksamhet 

för stadsdelen – utöver ovan återgiven betygstabell – kan revisionskontoret ange det 

nedan under rubriken ”Revisionskontorets noteringar och granskningar”. 


Stadsrevisionen i Malmö stad har under flera år granskat skolverksamheten ur flera 

synvinklar. Det har gällt hur elever i behov av särskilt stöd får detta, kvalitetsarbete, 

betygsättning och elevernas bristande måluppfyllelse (särskilt matematik). 

Stadsrevisionen i Malmö stad beslutade att inte genomföra några fördjupade granskningsprojekt 

inom skolområdet under 2011 med hänsyn till det omfattande arbete som 

krävs för genomförandet av den nya skollagen. Skolinspektionens tillsyn 2010-2011 gav 

i sig ett omfattande material. I delar där nämnden har fått kritik har revisionen också 

beaktat detta. Under 2012 har stadsrevisionen beslutat att avvakta den av kommunstyrelsen 

tillsatta utredningen om ny skolorganisation. 




H Mandl 2013-02-22 

11 Verksamhetsområde vård och omsorg 

11.1 Nyckeltal äldreomsorg 

Tabell: Antal vårdtagare och år 


2009 2010 2011 2012 

Ordinärt boende 421 445 471 509 

Särskilt boende 123 123 132 140 

Samtliga vårdtagare 

Källa: Stadskontoret. Verksamhetsmått VoO. 

544 568 603 649 

Tabell: Kostnad per vårdtagare och år (kr) 


2009 2010 2011 2012 

Ordinärt boende 154 958 150 690 150 811 145 502 

Särskilt boende 541 144 537 246 578 175 581 149 

Samtliga vårdtagare 

Källa: Stadskontoret. Verksamhetsmått VoO. 

242 425 234 108 244 204 239 614 

Motsvarande kostnad per vårdtagare i särskilt boende för hela Malmö (Malmögenomsnitt, 

utfall 2012) uppgår till 575 tkr. 

Tabell: SCB Brukarundersökning 

Hemtjänst 

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget 

med den hemtjänst du har? Mycket 

nöjd/Ganska nöjd, andel i %. 

Äldreboende 

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget 

med ditt äldreboende? Mycket nöjd/Ganska 

nöjd, andel i %. 

Utfall 

2010 

NKI-helhet 

Källa: B brukarundersökning våren 2012 av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen. 

Utfall 

2011 

NKI-helhet 

Utfall 

2012 

Malmö 

stad 

2012 

73 72 80,3 78,0 

75 72 81,4 77,2 

Siffrorna som presenteras för 2012 är inte helt jämförbara med siffror från tidigare år. 

Anledningen till detta är att Socialstyrelsen använder en ny enkät med andra svarsalternativ 

och ingen omräkning till Nöjd-Kund-Index. Ovanstående frågor är de som bäst 

stämmer överens med tidigare års fråga om helheten. 




H Mandl 2013-02-22 


Under tidigare år har stadsrevisionen genomfört flera fördjupade granskningsprojekt 

inom vård och omsorg (alla har inte omfattat alla stadsdelar) som då har gällt: 

• Information till äldre om deras rättigheter. 

• Likställighet inom äldreomsorgen. 

• Kvalitetsutveckling och uppföljning inom äldreomsorgen. 

2012 finns följande fördjupade granskningar, som kan beröra stadsdelsfullmäktige: 

• Anhörigstöd 

• Bemanning i särskilt boende 

• Hemtjänsten – kvalitet och kontinuitet (förstudie) 

12 Verksamhetsområde individ och familjeomsorg 

12.1 Nyckeltal 

Ekonomisk hjälp 

. 

Försörjningsstöd och introduktionsersättning 

(tkr) 

Kostnad per bidragshushåll och månad 

(kr) 

Kostnad per bidragshushåll och månad 

(kr) Malmös genomsnitt. 

Antal bidragshushåll per månad (genomsnitt) 

Källa: Stadskontoret. Verksamhetsmått. 

Institutionsplaceringar Utfall 

2009 


2009 2010 2011 2012 

12 510 12 708 15 265 21 552 

7 434 7 108 7 392 7 719 

6 895 7 226 7 650 7 971 

140 149 172 233 

Utfall 

2010 

Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

Antal externa HVB-årsplatser, vuxna 3 7 3 4 

Antal externa HVB-årsplatser, unga 2 3 4 2 

Nettokostnad 

vuxna, tkr 

externa HVB-årsplatser, 1 574 3 144 1 443 2 987 

Nettokostnad 

unga, tkr 

externa HVB-årsplatser, 2 217 4 437 3 314 2 134 

Totalkostnad externa HVB-platser, tkr 2 755 7 581 4 757 5 121 

Källa: Källa: Stadskontoret. Verksamhetsmått. 




H Mandl 2013-02-22 

Hemlöshet Utfall Utfall Utfall Utfall 

2009 2010 2011 2012 

Antal hemlösa 28 43 48 81 

Antal hotellnätter (boendedygn) 191 2 187 2 424 3 059 

Källa: Källa: Stadskontoret. Verksamhetsmått samt statistik över antal hemlösa. 

Inventering av antalet hemlösa sker varje år under en utvald dag under hösten av respektive 

stadsdel. Stadskontoret sammanställer materialet. 

Socialstyrelsens definition av hemlös lyder: 

Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande 

inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ 

eller är uteliggare. 

Personer som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS 

eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden 

men ännu inte har någon bostad ordnad. 

Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om 

han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen 

under mätperioden. 

Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. 

Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats 

och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. 


Under tidigare år har stadsrevisionen genomfört flera fördjupade granskningsprojekt 

inom individ- och familjeverksamheten (alla granskningar har inte omfattat alla stadsdelar) 

och som då har gällt: 

• Återgång till ett ”normalt liv” efter tvångsvård 

• Introduktion för flyktingar och nyanlända 

• Hemlöshet 

• Öppenvård för barn 

Under 2012 finns följande fördjupade granskningar, som kan beröra stadsdelsfullmäktige: 

• Institutionsplaceringar 

• Bemanning i särskilt boende

SDF Husie - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?