Seminarieexemplar, får ej spridas - Örebro läns landsting

utredning och behandling som genomfördes. Enkäten avslutades med frågor om uppföljning
av given vård/behandling, orsaker till avsaknad av uppföljning samt när uppföljning
genomfördes. Svarsalternativen till de specifika frågorna om utredning, behandling och
uppföljning utformades utifrån vårdriktlinjernas rekommendationer. Fråga elva ”Utgår du
från vårdriktlinjer vid urininkontinens när du möter en kvinna som söker hjälp för
urinläckage?” och 15 ”Brukar du följa upp given behandling/vård till en kvinna med
urinläckage?” hade s.k. växelfält. Beroende på hur deltagaren svarade hoppade
enkätprogrammet automatiskt fram till nästa aktuella fråga (Entergate). Fjorton av enkätens
frågor hade fasta svarsalternativ samt möjlighet att lämna egna alternativ. Frågorna som
handlade om hur många år distriktssköterskan hade arbetat på sin nuvarande vårdcentral samt
som inkontinensansvarig på befintlig och annan vårdcentral besvarades med fritext utan
svarsalternativ (bilaga 1).
Enligt Polit & Beck (2012) bör en elektronisk enkät innehålla relativt få frågor vilket togs
hänsyn till i enkäten som har sju frågor förutom de tio bakgrundsfrågorna. Enkäten skapades
för att skickas till distriktssköterskor som förväntades använda vårdriktlinjerna i sitt arbete
och bilden av populationen var tydlig under arbetet med enkäten. Frågorna konstruerades så
att svarsalternativen skulle vara ömsesidigt uteslutande och så uttömmande som möjligt
(Ejlertsson, 2005; Polit & Beck, 2012; Trost, 2007).
Enkätfrågorna testades i tre pilotundersökningar (Ejlertsson, 2005; Polit & Beck, 2012). De
två första pilotstudierna genomfördes i en fas då forskningsplan skrevs, innan själva arbetet
med studien hade börjat. Vid pilotstudie ett skickades enkäten till sex personer som
kommenterade dess utformning, språk, frågealternativ och svarsalternativ. Därefter gjordes
vissa omformuleringar och justeringar. Vid pilotstudie två skickades enkäten till 13
distriktssköterskor och sjuksköterskor, varav två kan anses som experter inom området. Dessa
gav synpunkter på enkätens innehåll och utformning (Polit & Beck, 2012). I samband med att
studien påbörjades omarbetades enkäten delvis. Vid pilotstudie tre skickades enkäten till sex
sjuksköterskor på urologmottagningen vid Universitetssjukhuset i Örebro. Efter ändringar av
årsintervall samt tillägg av några svarsalternativ föreligger enkäten i sin nuvarande form.
Genomförande
Vid ett chefsmöte och via informationsbrev som skickades med e-post informerades
verksamhetscheferna om studien, och godkännande inhämtades (bilaga 2). Namn och epostadresser
till de inkontinensansvariga distriktssköterskorna erhölls via
inkontinensnätverket i ÖLL. På de vårdcentraler där ingen ansvarig distriktssköterska fanns
angiven eller uppgiften var inaktuell kontaktades vårdcentralen via e-post eller telefon, totalt
åtta stycken. Två vårdcentraler i länet var uppdelade på två olika mottagningar, enkäten
skickades till en distriktssköterska på varje mottagning. Vid två vårdcentraler fanns två
inkontinensansvariga distriktssköterskor och enkäten skickades till alla fyra. Enkäten
skickades till totalt 33 distriktssköterskor.
Datainsamlingsperioden påbörjades i mitten av februari 2012 då enkäten sändes till deltagarna
via e-post tillsammans med ett informationsbrev om studien (bilaga 3). En första påminnelse
skickades automatiskt ut av enkätprogrammet till de som inte hade svarat efter en vecka
(bilaga 4). Efter ytterligare fem dagar skickades en andra automatisk påminnelse till de
återstående som inte hade svarat (bilaga 5). Datainsamlingsperioden avslutades 120315.
6