Seminarieexemplar, får ej spridas - Örebro läns landsting

More documents

Recommendations

Info

$(Microsoft PowerPoint - Utbr\344ndhetsprofiler - \345h\366rare.ppt)$

Innehåll BAKGRUND ____________________________________________________________________ 1 Urininkontinens ________________________________________________________________ 1 Livskvalitet vid urininkontinens __________________________________________________ 1 Utredning, behandling och uppföljning ____________________________________________ 2 Hälsoekonomi__________________________________________________________________ 3 Evidensbaserad vård ____________________________________________________________ 3 Vårdriktlinjer vid urininkontinens ________________________________________________ 4 Vårdriktlinjer och följsamhet ____________________________________________________ 4 Problemformulering ____________________________________________________________ 5 SYFTE _________________________________________________________________________ 5 METOD ________________________________________________________________________ 5 Design ________________________________________________________________________ 5 Urval _________________________________________________________________________ 5 Enkät ________________________________________________________________________ 5 Genomförande _________________________________________________________________ 6 Bortfall _______________________________________________________________________ 7 Etiskt ställningstagande _________________________________________________________ 7 Databearbetning och analys ______________________________________________________ 7 RESULTAT _____________________________________________________________________ 8 Demografiska data _____________________________________________________________ 8 Vårdriktlinjer vid urininkontinens ________________________________________________ 9 DISKUSSION __________________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion _____________________________________________________________ 11 Metoddiskussion ______________________________________________________________ 13 KONKLUSION _________________________________________________________________ 15 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ___________________________________________ 15 REFERENSER _________________________________________________________________ 16 Bilaga 1 – Enkäten Bilaga 2 – Informationsbrev chef Bilaga 3 – Informationsbrev studiedeltagare Bilaga 4 – Påminnelsebrev 1 Bilaga 5 – Påminnelsebrev 2
BAKGRUND Urininkontinens International Continence Society (ICS) definierar urininkontinens [UI] som varje form av ofrivilligt urinläckage, som dessutom bör beskrivas mer detaljerat med bl.a. typ, frekvens, svårighetsgrad, social påverkan och påverkan på livskvalitet (Abrams et al., 2002). UI är inte en sjukdom i sig utan symptom på bakomliggande störningar och kan delas in i olika former; Ansträngningsinkontinens innebär ofrivilligt läckage av urin vid fysisk ansträngning. Urinläckage uppstår när trycket i bukhålan överstiger trycket i urinblåsan och sker utan samtidig sammandragning av blåsmuskeln. Ansträngningsinkontinens kan delas in efter urinläckagets svårighetsgrad: I) läckage endast vid hosta, II) läckage vid fysisk ansträngning, III) läckage vid gång. Riskfaktorer för ansträngningsinkontinens är till exempel graviditet, förlossning, övervikt och kronisk hosta och är vanligast bland kvinnor. Trängningsinkontinens innebär ofrivilligt urinläckage i samband med eller strax efter stark trängning. Det uppstår en sammandragning av blåsmuskeln som inte går att stoppa vilken leder till urinläckage. Orsaken till sammandragningen av urinblåsan är i många fall okänd men kan bero på störningar av nervreflexen som ger signal om blåstömning, lokala förändringar i blåsan eller ha psykologiska orsaker. Blandinkontinens är en blandning av de två första formerna (Hammarström et al., 2011; Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2000). Enligt SBU-rapporten ”Behandling av urininkontinens” (2000) är mer än en halv miljon människor i Sverige drabbade av UI. Det är ett folkhälsoproblem som ökar med stigande ålder och är vanligare bland kvinnor än män, vilket har visats bland annat i en befolkningsstudie gjord i <strong>Örebro</strong> län (Andersson, Johansson, Garpenholt & Nilsson 2004; SBU, 2000). Det finns uppgifter om att UI förekommer hos 5-58% av den kvinnliga befolkningen, de varierande siffrorna beror bl.a. på studiegruppens ålder och aktivitetsgrad (Hammarström et al., 2011), men många studier visar att en stor del av kvinnor som rapporterar UI inte vill ha eller söker hjälp (Andersson et al., 2004; Shaw, Das Gupta, Williams, Assassa & McGrother, 2006; Stenzelius, Westergren, Mattiasson & Rahm Hallberg, 2006). Orsaker till detta kan vara känsla av skam, att UI betraktas som ett hanterbart problem, svårigheter att komma i kontakt med sjukvården eller att andra, allvarligare sjukdomar upplevs viktigare. Det finns dessutom beskrivet att kvinnor har dålig kunskap om vilken hjälp som finns att få (Andersson et al., 2004; Andersson, Johansson, Nilsson & Sahlberg-Blom, 2008; Teunissen, van Weel & Lagro- Janssen, 2005). Livskvalitet vid urininkontinens World Health Organization, [WHO] definierar livskvalitet som ”individuals perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns” (WHO, 1997, s. 1). UI påverkar ofta livskvaliteten negativt. Den kan leda till bl.a. sömnproblem, social isolering, depression, försämrat sexualliv och hygieniska besvär (Cheater et al., 2008; SBU, 2000). Upplevelsen av UI är dock mycket individuell och beror bland annat på inkontinenstyp, svårighetsgrad, ålder och samtidig förekomst av andra, allvarliga sjukdomar (Andersson et al., 2008; Papanicolaou, Hunskaar, Lose & Sykes, 2005; SBU, 2000). Studier har visat att trängningsinkontinens ofta upplevs mer besvärande än ansträngningsinkontinens och det är därför viktigt att ta reda på den enskilda individens upplevelse av UI och dess påverkan på livskvaliteten (Franzén, Johansson, Andersson, Pettersson & Nilsson, 2009; SBU, 2000; Sveriges kommuner och Landsting & Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, 2006). Franzén et al. (2009) fann samband mellan UI och smärta, trötthet, sömnsvårigheter samt en känsla av utsatthet, och 1
Page 1 and 2: Örebro universitet Institutionen f
Page 3: Abstract Background: Urinary incont
Page 7 and 8: Hälsoekonomi Utöver det personlig
Page 9 and 10: 2008; Viktrup & Alling Møller, 200
Page 11 and 12: Tabell 1 visar antal inkomna besvar
Page 13 and 14: Figur 1 Deltagarnas utbildning inom
Page 15 and 16: 3-5 månader och ibland tidigare ä
Page 17 and 18: elevant. Andra vanliga orsaker till
Page 19 and 20: KONKLUSION Studien visade att ÖLL:
Page 21 and 22: Bahtsevani, C., Udén, G. & Willman
Page 23 and 24: NIKOLA. Nätverk Inkontinens Kommun
Page 25 and 26: Williams, K. S., Assassa, P. R., Co
Page 27 and 28: 4. Vilken/vilka utbildningar har du
Page 29 and 30: 13. Vilken utredning genomför du d
Page 31 and 32: Örebro januari 2012 Till dig som
Page 33 and 34: Påminnelse om deltagande i enkäts

Seminarieexemplar, får ej spridas - Örebro läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?