Seminarieexemplar, får ej spridas - Örebro läns landsting

öka svarsfrekvensen, men det hade blivit på bekostnad av anonymiteten. Ett annat
metodalternativ hade varit en kvalitativ intervjustudie vilken hade gett fördjupad kunskap och
möjlighet till bättre helhetsperspektiv på området. Vid en intervju finns dessutom möjlighet
till klarlägganden av intervjuaren och risken för bortfall på enskilda frågor minskar (Polit &
Beck, 2012).
Enkätverktyget esMaker var ett enkelt program att använda för att konstruera och distribuera
enkäterna och det fanns tillgängligt att använda inom ÖLL utan kostnad. Svaren registrerades
direkt i esMaker vilket var tidsbesparande och minskade risken för fel vid inmatning av data.
Det fanns, precis som vid all elektronisk kommunikation, vissa tekniska svårigheter med den
webbaserade enkäten, t.ex. att länken till enkäten inte uppmärksammades eller att deltagare
glömde att klicka på ”Skicka”. Dessa problem kunde dock upptäckas vid påminnelserna. En
fördel med den webbaserade enkäten var, förutom att den var enkel och snabb att fylla i,
möjligheten till s.k. växelfält där deltagarna automatiskt fördes till nästa aktuella fråga. På så
sätt minskade risken för mänskliga misstag vid ”hoppa vidare frågor” (Entergate; Polit &
Beck, 2012).
Enkäten testades i tre pilotstudier på personer som hade kunskap inom UI men inte var
inkontinenssköterskor. Eftersom vårdriktlinjer vid urininkontinens är lokala för ÖLL var det
inte möjligt att genomföra en pilotstudie bland inkontinenssköterskor i andra landsting. För att
kontrollera enkätens reliabilitet kunde det ha varit lämpligt att verifiera användandet av
vårdriktlinjerna hos enskilda distriktssköterskor genom t.ex. journalgranskning, detta var dock
inte genomförbart inom ramen för studien (Polit & Beck, 2012). Flera av bakgrundsfrågorna i
enkäten handlade om liknande områden; t.ex. fråga 3: ”Specialistutbildning
distriktssköterska” och fråga 5: ”Hur länge har du arbetat som distriktssköterska?”. Dessa
frågor hade kunnat sammanföras för att ytterligare förkorta och förenkla enkäten. För att
kunna behålla deltagarnas anonymitet i den lilla populationen valdes att inte ställa frågor om
exempelvis kön eller exakt ålder. Detta gav en lägre datanivå som dock inte påverkade
resultatet utifrån syftet med studien. På grund av frågornas konstruktion, som i de flesta fall
hade flera svarsalternativ med möjlighet att välja ett eller flera alternativ gick det inte att
fastställa hur många svarsalternativ som angavs av varje deltagare. Exempelvis på fråga 14
”Vilken behandling/vård erbjuds på din vårdcentral till en kvinna som söker hjälp för
urinläckage?” framgick det inte vilka deltagare som erbjöd BBT via sjuksköterska och/eller
sjukgymnast eller vilken ytterligare behandling som erbjöds på samma vårdcentral. En annan
frågekonstruktion hade varit av värde.
Webenkäter tenderar att ha lägre svarsfrekvens än postade enkäter och orsaker till detta kan
vara att e-posten inte kontrolleras regelbundet, full e-postbrevlåda eller frånvaro från
arbetsplatsen (Polit & Beck, 2012; Trost, 2007). Vid stora undersökningar med postade
enkäter betraktas en svarsfrekvens över 65 % som bra (Polit & Beck, 2012). Svarfrekvensen i
föreliggande studie var 73 %, vilken därmed får anses som förhållandevis hög. Populationen i
studien var dock liten och bortfallet (9 deltagare) påverkade resultatet i större omfattning än
det skulle ha gjort med en större population. Eftersom deltagarna var anonyma gick det inte
att genomföra bortfallsanalys på det externa bortfallet beträffande t.ex. ålder eller följsamhet
till vårdriktlinjerna (Ejlertsson, 2005). Tänkbara orsaker till att distriktssköterskorna inte
besvarade enkäten kan vara långvarig frånvaro (sjukdom eller ledighet) eller tidsbrist. Det
interna bortfallet bestod av sex frågor som inte besvarades fullständigt av alla deltagare. Fråga
sju och tio (se bilaga 1) hade flest missade svar (5 st. vardera) men då de behandlade
demografiska data påverkades inte resultatet nämnvärt av detta.
14