Genomförandeplan 2007-2008 - Poliisi

Genomförandeplan 

2007-2008 

Godkänd av landskapsstyrelsen 30.10.2006 

Inlämnad till inrikesministeriet 31.10.2006

I Inledning............................................................................................................................. 3 

II Förverkligande av föregående plan samt utvecklingsförutsättningar och målsättningar... 3 

III Landskapsprogrammets förverkligande 2007-2008....................................................... 8 

3.1 Tyngdpunkter enligt handlingslinje ........................................................................... 8 

3.1.1 Riktlinje 1: Utveckla innovationssystemet och kunnandet ................................ 8 

3.1.2 Riktlinje 2: Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och 

decentraliserad energiproduktion ....................................................................................... 9 

3.1.3 Riktlinje 3: Utveckling av det sociala kapitalet ............................................... 10 

3.1.4 Riktlinje 4: Främja naturens och miljöns välbefinnande ................................. 10 

3.2 Åtgärdernas lokalisering inom landskapet ............................................................... 11 

3.3 Specialprogrammens andel ...................................................................................... 11 

3.4.1 Regioncentrumprogrammen............................................................................. 11 

3.4.2 Kompetenscentrumprogrammen ...................................................................... 12 

3.4.3 Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet ................................................... 13 

3.4.4 Skärgårdsprogrammet ...................................................................................... 13 

3.5 Allmän bedömning av konsekvenserna av genomförandeprogrammet ................... 14 

3.5.1 Miljökonsekvenser ........................................................................................... 14 

3.5.2 Konsekvenser för jämställdheten ..................................................................... 14 

3.5.3 Sociala konsekvenser ....................................................................................... 15 

IV Genomförande enligt förvaltningsgren .................................................................... 15 

4.1 Inrikesministeriet...................................................................................................... 15 

4.2 Undervisningsministeriet ......................................................................................... 16 

4.3 Jord- och skogsbruksministeriet............................................................................... 16 

4.4 Kommunikationsministeriet..................................................................................... 16 

4.5 Handels- och industriministeriet .............................................................................. 16 

4.6 Social- ja hälsovårdsministeriet ............................................................................... 17 

4.7 Arbetsministeriet ...................................................................................................... 17 

4.8 Miljöministeriet........................................................................................................ 17 

V Finansieringstabeller ........................................................................................................ 18 

2

I Inledning 

Genomförandeplanen för Österbottens förbund 2007-2008 har uppgjorts 

samtidigt som Österbottens landskapsprogram har gjorts upp och i anslutning 

till detta. Landskapsprogrammet gjordes i form av en omfattande 

samarbetsprocess, i vilken deltog landskapets myndigheter, kommuner 

och andra samfund, som medverkar till landskapets utveckling. Programmets 

tyngdpunkter och utvecklingsobjekt har lyfts fram under denna 

process och representerar därmed landskapets vilja. I den här processen 

har också genomförandeplanens utgångspunkter beaktats. 

I planen omnämns endast kostnadsmässigt stora och andra för landskapet 

viktiga utvecklingsobjekt. Förutom de objekt som omnämns i planen förverkligas 

i landskapet också olika projekt som finansieras EU:s strukturfonder 

(mål 2 och mål 3 programmen), samt av kommunerna och samkommunerna. 

Landskapsprogrammet erbjuder mer kompletta motiveringar och mer detaljerade 

förklaringar för de åtgärder som nämns i denna plan. 

Planen godkändes av Österbottens förbunds styrelse 30 oktober 2006. 

II Förverkligande av föregående plan samt utvecklingsförutsättningar 

och målsättningar 

Österbottens förbunds föregående genomförandeplan gjordes för åren 

2006-2007. Planen följde Österbottens landskapsprogram 2003-2006, 

Västra Finlands kunskapscentrumprogram, regioncentrumprogrammen 

för Jakobstadsregionen och Vasaregionen, de regionala strukturfondsprogrammen 

samt planer och utvecklingsprogram för olika förvaltningar. 

Det allmänna målet för den långsiktiga utvecklingen i landskapsprogrammet, 

ekonomisk tillväxt och välbefinnande, har delats in i tre speciella 

mål, deltagande, konkurrensförmåga och hållbar utveckling. Dessa 

tre allmänna mål har därefter i Österbottens landskapsprogram som omfattar 

2003-2006 indelats i nio delmål, som motsvarar landskapsprogrammets 

handlingslinjer. Handlingslinjerna har skrivits så, att deras mål 

är att svars för olika förvaltningsgrenar. 

På basen av uppföljningen av landskapsprogrammets och genomförandeplanens 

konsekvenser kan man konstatera, att man i Österbotten bäst har 

lyckats i fråga om de centrala projekten i handlingslinjen Mångsidigt 

kunnande, mångfaldig kultur och brett utbud av fritidsverksamheter. Målen 

för utbildning och forskning ha främjats förutom av olika projekt 

också av Vasas högskolekonsortium som bildats av de sju högskolorna 

som verkar i Vasa. Innovationsverksamheten främjas av Vasa Science 

Park, i vilken högskolekonsortiet har en central roll. Utbildning och 

forskning samt dessas samverkan med näringslivet har märkbart främjats 

av att Vasa universitet fått en självständig beviljningsrätt för teknisktvetenskapliga 

examina inom el- och energiteknik. Likaså har den tvåsprå- 

3

kiga jurisutbildningen som anordnas av Vasa universitet garanterats genom 

att finansieringen av professuren garanterats. Också den landsbygdsprofessor 

som har inlett arbetet i Åbo Akademi och den finsk- och 

svenskspråkiga socialarbetarutbildningen har främjat målen. MediaCity 

som är en fristående institution inom Åbo Akademis Vasa enhet har målinriktat 

fortsatt utvecklingen för att främja medieutbildning och forskning. 

Målet har varit att utveckla media som en ny kompetens. Regional 

täckning för högskoleutbildning och forskning har främjats av Jakobstadsregionens 

forskningsombud. Internationell utbildning och forskning 

har också främjats av Interreg IIIA-projektet UniZon. 

För att prognostisera utbildningen har ett prognostiseringsprojekt för yrkesutbildningen 

i landskapet genomförts liksom ett motsvarande projekt i 

Jakobstadsregionen. Dessutom gör Österbottens TE-central prognostiseringsarbete. 

Den har inlett projektet Blick mot framtiden. Målet för detta 

är att utveckla prognostiseringen av arbetsmarknaden och den regionala 

ekonomin för att bl.a. utveckla landskapets SM-företag. 

Kultur och fritidsverksamheten har främjats genom många projekt. Den 

inhemska upplevelseturismen har utvecklats bl.a. genom projektet Via 

Österbotten. Turismen från utlandet främjas genom FINWEST-projektet. 

Österbottens turism rf. och Etelä-Pohjanmaan matkailu förbereder sammanslagning 

av verksamheten. Naturturismen utvecklas genom beslutet 

år 2006 att Kvarkens skärgård utsågs till det första naturobjektet i Unescos 

världsarvsförteckning. Planeringen av skärgårdens resurs- och innovationscentrum 

”Havets hus” i Korsholm har påbörjats Utvecklandet av 

turismen och koordineringen av olika turismprojekt främjas av den temagrupp 

för turism som Landskapets samarbetsgrupp (MYR) och Österbottens 

turismkoordinator. Österbottens evenemangsportal betjänar bildandet 

av virtuella kulturnätverk. Kulturbranschens sysselsättning har främjats 

av olika projekt, såsom Österbottens TE-centrals btb.com-projekt. 

Åbo Akademis MediaCity har målinriktat utvecklat produktion med digitalt 

innehåll. 

Också inom de centrala projekten i handlingslinjen Trygghet och människonära 

välfärd har framsteg gjorts. Samarbetsprojekten för de Österbottniska 

landskapen och nordiska samarbetsnätverken utvecklas inom 

SONet BOTNIA det finskspråkiga kompetenscentrumet för sociala branschen 

och det svenskspråkiga kompetenscentrumet för sociala branschen 

för att utveckla välfärdstjänsternas grund- och specialkompetens. Utvecklingsarbetet 

har genomförts genom ett flertal projekt och samarbete. 

Vid sidan om de offentliga tjänsterna och socialskyddsaktörerna har 

samarbetet också omfattat den tredje sektorn samt privata social- och 

hälsovårdsproducenter. Välfärden har också främjats genom Jakobstadsregionens 

välfärdspolitiska program och Vasaregionens kommuners servicesamarbete 

samt genom kommun- och serviceprojektet, genom Kyrolandets 

landsbygdsserviceförsök och Sydin-projektet i Sydösterbotten. 

Också målsättningarna för handlingslinjen Gott innovatörskap: 

4

mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster har förverkligats 

på ett bra sätt. Vasa Science Park, vars mål är att stärka Vasaregionens 

och landskapets innovationssystem och -processer går framåt. Branschvist 

utvecklingsarbete förverkligas av Jakobstadsregionens och Vasaregionens 

kunskapscentrumprogram. De av landskapets samarbetsgrupp 

tillsatta temagrupperna, Merinova /Västra Finlands kunskapscentrum 

samt branschvisa utvecklingsprojekt förverkligar kompetenseffektivitet 

och – utveckling. En central position beträffande utvecklandet av decentraliserad 

energiproduktion har arbetet inom Västra Finlands kunskapscentrum. 

En central position när det gäller att utveckla decentraliserad energiproduktion 

har arbetet vid Västra Finlands kunskapscentrum. Där har man 

satsat på energitekniska tillämpningar, samarbete mellan organisationer 

och utvecklande av goda samarbetsprocesser. Programledningen för Tekes 

teknologiprogram för decentraliserad energiproduktion (DENSY) 

har klart aktiverat utvecklandet av energiteknik och ökat antalet högklassiga 

utvecklingsprojekt. 

Landskapsprogrammets förverkligande genom regioncentrumprogram 

har en viktig roll. Båt- och plastindustrins i Jakobstadsregionen starka 

nätverk samt forsknings- och utvecklingsverksamhet har stärkts med 

hjälp av Jakobstadsregionens regioncentrumprogram men också genom 

samarbete med Karlebyregionens regioncentrumprogram och det kemiska 

kunskapscentrumprogrammet. Vasaregionens position som starkt internationellt 

inriktat tillväxtcentrum förverkligas delvis genom Vasaregionens 

regioncentrumprogram, Västra Finlands kunskapscentrumprogram 

samt genom branschvisa projekt. Vasaregionen har också samarbetat 

med Sydösterbotten. 

Den mest betydande av handlingslinjerna är också Levande Österbotten - 

levande stad och landsbygd. Regioncentrumprogrammen och arbetet 

inom den av landskapets samarbetsarbetsgrupp tillsatta mångsidiga 

landsbygdssektionen har också stärkt utvecklingsnätverket mellan stad 

och landsbygd. Turism- och livsmedelsbranschen, skogs- och träbranschen 

samt andra utvecklingsnätverk för branscher över landskapsgränsen 

har stärkt samarbetet och de projekt som aktörerna genomför gemensamt 

över landskapsgränserna. Utvecklingsarbetet styrks bl.a. genom det 

principprogram som landsbygdssektionens berett. Tillkomsten av den 

svenskspråkiga landsbygdsprofessuren är betydelsefull. Branschvis utveckling 

för företagande och nya produkter och produktionsprocesser har 

gjorts genom många spetsprojekt inom ALMA samt landskapets samarbetsgrupps 

temagrupper, såsom WOODPOINT, FOODIA, METNET, 

FE-huset samt träenergiforum. 

Inom handlingslinjen Ett väl integrerat och intelligent 

landskap har det däremot inte skett nämnvärda framsteg. Orsak till pessimism 

har varit statsmaktens ovilja att stöda landskapets Österbottens 

utveckling på egna villkor: landskapets två viktigaste trafikprojekt – 

5

elektrifieringen av bansträckan Seinäjoki-Vasa och Smedsby omfartsväg 

(Den norra infarten till Vasa) har blivit utan nödvändig finansiering från 

staten. Det finns inte heller vishet om fortsättningen för regelbunden fartygstrafik 

över Kvarken. Ej heller om snabba Pendolinoförbindelser till 

Vasa och Jakobstad-Bennäs eller om grundförbättring av banan till Sydösterbotten. 

För att främja helhetsutvecklingen av trafiksystemen samt för att stärka 

logistiska knutpunkter har utvecklingsarbetet för Karleby, Jakobstad och 

Kaustbyområdenas trafiksystem (KOPIKALI). I vasaområdet har detta 

redan gjorts. Utvecklandet av helhetsmässiga trafiksystem främjas också 

av landskapsplanen, som också stöder integrerad, hållbar och funktionell 

regional utveckling. De regionala regionstrukturplanernas förverkligande 

genomförs. Flere internationella projekt för att förverkliga utvecklande 

av utvecklingskorridorer har gjorts. En förening har grundats för att utveckla 

Riksväg 8. I Vasaregionen pågår utvecklandet av ett logistikcentrum 

och internationaliseringscentrum vid Vaasa Airport Park. I närheten 

av flygplatsen byggs en landtrafikcentral. Dessutom har Kronoby flygplats 

utvecklats. 

Användandet av högklassiga dataförbindelser till rimliga priser främjas 

genom det landskapsomfattande projektet IT-Österbotten. Man har också 

utvecklat dataförbindelser över landskapsgränsen. Ibruktagandet av offentliga 

tjänster som datasamhället möjliggör blir effektivt genom landskapportalen 

och t.ex. de projekt, Dynamo NET och VAN (Virtuell Arena 

Närpes) som genomförs i Närpes. 

Effekterna av handlingslinjen Bevarande och främjande av den 

biologiska mångfalden (Naturen) verkar på basen av genomförandeplanen 

ha försvagats betydligt, trots att några funktioner (främjandet av miljömedvetenhet 

och ansvar, tryggande av den bebodda miljöns livskraft 

och traditioner, vattenkvalitetens förbättrande samt tryggandet av naturens 

mångsidighet och rikedom) har börjat förverkligas bra. 

Av handlingslinjens Integrerad förvaltning för ekologisk, ekonomisk och 

social balans (Miljön) målsättningar är det mest centrala målet att skärgården 

i Kvarken utnämns till Finlands första naturobjekt på Unescos 

världsarvslista. Också olika nationella och internationella projekt har 

främjat miljövärden och hållbar utveckling. Västra Finlands miljöstrategi 

uppgörs. Läget för vattenmiljön har förbättrats av planer för hela flödesområden, 

såsom helhetsplanen för Södra stadsfjärdens flödesområde. 

Också landskapsplanen har en stor betydelse för förverkligande av målen. 

Sysselsättningen i landskapet har redan länge varit bland de bästa i landet. 

Främjande av sysselsättningen kräver dock fortsatta åtgärder. Målen 

för landskapsprogrammets handlingslinje Anställbarhet har förverkligats 

bl.a. genom projektet Flexibelt arbete samt genom olika åtgärder för att 

stöda olika invandrares sysselsättning och undvika deras alienering. Sysselsättningsstrategier 

för de ekonomiska regionerna har ännu inte gjorts. 

6

Resultaten av projektet för att prognostisera yrkesutbildningen i Österbotten 

kan dock användas också i de ekonomiska regionerna. Trots aktiv 

intressebevakning från Österbottens förbund har endast en del av de mål 

som berör utlokalisering av enheter eller funktioner i statens centralförvaltning 

till Österbotten uppnåtts. Målen för handlingslinjen God förvaltning, 

aktivt deltagande 

och högt socialt kapital har endast delvis förverkligats genom bl.a. olika 

projekt och genom programarbete. 

En extern utvärdering av Landskapsprogrammet för Österbotten 2003- 

2006 gjordes av NetEffect Oy och genomfördes i samarbete mellan 

landskapen i Västra Finlands Allians. Man kan nämna några av de mest 

centrala resultaten och bedömningarna som följer. 

Landskapsprogrammet beredningsprocess gav landskapets aktörer ett forum, 

i vilket de i samarbete kan samla och definiera de viktiga linjerna 

och tyngdpunkterna för landskapets utveckling samt koordinera den egna 

verksamheten i förhållande till regionala utvecklingshelheter. Landskapsprogrammet 

har tills vidare verkat som en klar öppning för att främja 

samarbete och koordinering. Programprocessen har också haft en koordinerande 

verkan på statens regionala myndigheter och andra myndigheters 

verksamhet. 

En central utmaning är att utveckla samarbetet inom och mellan de fyra 

regionkommunerna och därigenom stärka landskapets identitet och gemensamma 

vilja. 

Landskapsprogrammet har inte haft märkbara effekter delvis för att dess 

inverkan beror på många faktorer. Speciellt stor besvikelse har kommit 

av att de viktigaste trafikprojekten inte har förverkligats i brist på statens 

pengar. 

De handlingslinjer som varit klart mest framgångsrika ansågs Mångsidigt 

kunnande, mångfaldig kultur och brett utbud av fritidsverksamheter, 

Trygghet och människonära välfärd, Gott innovatörskap: 

mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster samt Levande Österbotten 

- levande stad och landsbygd. 

De åtgärder som ingår i genomförandeplanen för 2006-2007 som utvecklandet 

av Österbottens konkurrensförmåga och hållbar utveckling är av 

central betydelse också för förverkligandet av Lissabonstrategin. Speciella 

satsningarna på utbildning och forskning, kompetens, företagande 

samt datasamhället har främjat Lissabonmålen sysselsättning, produktivitet 

och konkurrenskraft. Man bör också lägga märke till att märkbara resultat 

har åstadkommits genom regioncentraprogrammen, kunskapscentrumprogrammet 

och annat programarbete samt genom utvecklandet av 

innovationsverksamhet. Hållbar utveckling och sociala mål har främjats 

främst genom olika projekt och genom fruktbart samarbete och arbetsfördelning 

mellan olika aktörer. En viktig del i förverkligandet av landskapsprogrammet 

har satens och EU:s finansiering liksom kommunernas 

7

finansiering. Största ansvaret för forskning och produktutveckling bär 

privata företag. 

III Landskapsprogrammets förverkligande 2007-2008 

Genomförandeplanen medverkar för egen del till att förverkliga EU:s 

Lissabon och Göteborgsprinciper. Utgångspunkter i planen är att befrämja 

kunnande och ekonomisk tillväxt i landskapet liksom hållbar utveckling. 

Genomförandeplanen ger möjligheter att förverkliga kommun- och servicestrukturreformen 

i Österbotten. 

3.1 Tyngdpunkter enligt handlingslinje 

3.1.1 Riktlinje 1: Utveckla innovationssystemet och kunnandet 

I utvecklingen av landskapet satsar man speciellt på att stärka innovationssystemet, 

främja företagande, utveckla branschkluster och befästa 

kunnandet. 

Kärnan i utvecklingen av innovationssystemet är Vasa vetenskapspark, 

som det finns en särskild utredning om. Målet är att skapa en verksamhetsmiljö, 

där företagsinnovationer av hög kvalitet kan omsättas i företagsverksamhet 

och företagens affärskompetens stärks, att öka växelverkan 

mellan aktörerna samt utvidga nätverk och stärka kunskapsbasen. 

Den största utmaningen med tanke på landskapets konkurrenskraft är att 

utveckla Vaasa Science Park (specialiseringsområden: energiteknologi 

och digitala innehåll) samt att få innovationssystemet att fungera i hela 

landskapet. 

Högskolekonsortiet som bildats av sju högskolor i Vasa verkar som ett 

forum för forskning och högskoleutveckling och bildar därmed ett nav i 

utvecklingen av innovationssystemet. Med tanke på det landskapsomfattande 

innovationssystemet är de tjänster som konsortiet, bestående av 

Åbo Akademi och de svenskspråkiga yrkeshögskolorna, Svenska yrkeshögskolan 

samt Yrkeshögskolan Sydväst, erbjuder mycket viktiga för de 

ekonomiska regionerna. Som en del i utvecklingen av innovationssystemet 

i landskapet Österbotten skall samordningen av företagstjänster effektiveras 

bl.a. genom att utveckla regional företagsservice. 

I Österbotten fortsätter utvecklingen av branschkoncentrationer eller 

kluster. Speciellt kommer man att satsa på spetsbranscherna, som är 

energi-, el-, metall-, båt- och plast-, skogs- och träproduktbranscherna. 

Parallellt med utvecklingen av kluster koncentrerar man sig på att utveckla 

samarbetet mellan branscherna och mångsektorialitet. 

De viktigaste utvecklingsobjekten 

Västra Finlands kunskapscentrum 

Framtidens energiteknologikluster 

8

Det maritima klustret 

Kompetensklustret för digitalt innehåll 

Vasaregionens regioncentrumprogram 

Regioncentrumprogrammet för Jakobstadsregionen 

Startprojekt för Vaasa Science Park 

3.1.2 Riktlinje 2: Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur 

och decentraliserad energiproduktion 

Landskapet Österbotten har ett täckande trafiknät men regionens tillgänglighet 

längs landsvägar, till havs, med flyg och tåg håller på att försämras. 

Infrastrukturen har inte utvecklats i den takt som näringslivets 

behov, ändrad markanvändning och ökad trafik skulle förutsätta. 

Tillgänglighetsproblemen är ett stort hot mot utvecklingen av konkurrenskraften 

i hela landskapet som en del av de globala marknaderna. 

Svagheterna i trafiken i landskapet är att det finns få tvärgående förbindelser 

och ingen elektrifierad järnvägsförbindelse mellan Vasa och Seinäjoki. 

Längs huvudvägnätet finns det med tanke på trafiksäkerheten, trafikmängden 

och den tunga trafiken behov av omkörningsfiler, breddning 

av vägavsnitt och trafikregleringar i korsningar samt byggande av planskilda 

korsningar. Samtidigt strävar landskapet till att riksvägarna 3 och 

8 i sin helhet skall finna med i stomvägnätet. Det lägre vägnätets försämrade 

skick påverkar i väsentlig grad landsbygdens tillgänglighet och vägarna 

motsvarar inte längre de ökade förväntningarna på servicenivå och 

eftersträvad nivå på trafiksäkerheten. 

Vasa flygplats utvecklas till ett logistiskt centrum. Utvecklingen av Vaasa 

Airport Park-området i flygplatsens omedelbara närhet förbättrar de 

logistiska verksamhetsförutsättningarna för företagen i hela Vasaregionen 

och den omkringliggande landsbygden. Vasa flygplats är internationell 

med direktflyg till Stockholm och vidare ut i Europa. Det ökade passagerarantalet 

på Kronoby flygplats och Jakobstadsregionen näringslivs 

behov förutsätter utvecklingsåtgärder. 

Utvecklingen av en mångsidig energiproduktion är den mest centrala prioriteringen 

i landskapet. Bioenergins och de övriga förnybara energikällornas 

(t.ex. vind- och solkraft) andel av energiförsörjningen i Österbotten 

är trots allt tillsvidare liten. Målet är att främja utvecklingen och användningen 

av förnybar, småskalig energiproduktion. 


Vägprojekt (B) 

Riksväg 8. Smedsby omfartsväg. (Vasan norra infartsväg) 

Riksväg 8. 

Stamväg 68. Jakobstad hamnväg. 

Rv 748. Kronoby flygplats anslutningsväg. 

Stamväg 63. Terjärvavsnittet. 

Banprojekt 

Helsingfors-Vasa banan 

Österbottenbanan (avsnittet i Österbotten). 

9

Sjöfartsprojekt 

Färjeförbindelsen över Kvarken (Vasa-Umeå) 

Jakobstadsfarleden. 

Flygprojekt 

Vasa flygstation. 

Kronoby flygstation 

3.1.3 Riktlinje 3: Utveckling av det sociala kapitalet 

Kommunalt samarbete är fortsättningsvis mycket viktigt för att tillgängligheten 

för bas- och specialservice skall kunna förbättras. En del av utvecklingsbehoven 

i Österbotten går ut på strukturella förändringar i serviceutbudet, 

en annan del på att stärka innehållet i en del av servicen. Det 

finns utmaningar som gäller kvalitetshöjning av servicen för vissa befolkningsgrupper 

eller så borde man utveckla olika förebyggande funktioner 

och stödfunktioner samt stärka atmosfären för förebyggande och 

stödjande verksamhet. 

Servicen bör utvecklas så att båda språkgrupperna får tillgång till högklassig 

och tillräcklig service. 

Laxfisket är en viktig del i landskapets försörjning. Genom att förlänga 

fiskeperioden kan yrkesfiskarna på ett nationalekonomiskt vettigt sätt 

tillgodogöra sig nyttan av laxfiskekvoten genom fiske iå närområdet. 


Social- och hälsovårdens projekt 

Fortsättning på Österbotten-projektet 

Utvecklande och genomförande av modeller för förebyggande åtgärder 

och tidigt ingripande 

Skapande av omfattande regionala samarbetsstrukturer 

De österbottniska landskapens kompetenscentrum inom det sociala området 

SONet BOTNIA 

3.1.4 Riktlinje 4: Främja naturens och miljöns välbefinnande 

Naturen och miljön i Österbotten har många särdrag som påverkar regionens 

samhällsstruktur, miljöns tillstånd och naturens mångfald. Till dessa 

särdrag hör den långa kustremsan och skärgården, den snabba landhöjningen 

vid kusten samt primärsuccessionen som följer av landhöjningen 

vid kusten och i skärgården. Förutom den mångfaldiga naturen har också 

den österbottniska kulturmiljön ett speciellt värde i landskapet. Av särdragen 

kan dessutom nämnas de många fasta fornlämningarna, den levande 

landsbygden och kulturmiljöerna längs bördiga älvdalar, omfattande 

naturliga betesmarker och strandängar, trähusstäderna vid kusten 

och den maritima kulturen med fiskarbyar, hamnar, fyrmiljöer och stugsamhällen. 

Rekommendationen om genomförande av integrerad användning och 

skötsel (Integrated Coastal Zone Management, ICZM) är grunden för 

Finlands kuststrategi och vidare för beredningen av en regional kuststrategi 

för Österbotten. I landskapet riktas resurser till utarbetande av en re- 

10

gional strategi och ett åtgärdsprogram, i vilka man skall definiera åtgärderna 

för genomförande av den nationella kuststrategin med beaktande 

av regionala särdrag. 

I fråga om utveckling av naturturism i skärgården och företagande inom 

turismen pågår i Österbotten en omfattande utvecklingshelhet, vars 

främsta syfte är att utveckla naturturismen. Världsarvsstatusen förutsätter 

att man kontinuerligt utvecklar och värnar om området. 

Grundvattenresurserna är ojämnt fördelade. En speciell utmaning är att få 

tag på bra råvatten eftersom grundvattenresurserna är begränsade och användningen 

av ytvatten som råvatten är riskfyllt. För att säkra grundvattentillståndet 

riktas åtgärder till kartläggning av riskområden och eventuella 

saneringar. Skyddet av grundvattenområden beaktas i all markanvändningsplanering 

och för riskområdena kommer skyddsplaner att utarbetas. 


Miljöprojekt 

Världsarvet Kvarkens skärgård-Höga Kusten. 

Havets hus. 

Miljöarbeten. 

3.2 Åtgärdernas lokalisering inom landskapet 

Genomförandeplanens åtgärder verkar på lokalt, i ekonomiska regioner 

eller på landskapsnivå. En del av projekten är sådana att de också verkar 

utanför landskapet m.a.o. I grannlandskapen såsom väg- och järnvägsprojekt 

eller internationellt såsom åtgärder för att trygga Kvarkentrafiken 

eller för att förverkliga världsarvet. 

Vasaregionens väg- och järnvägsprojekt har betydelsen för hela landskapet 

eftersom de förbättrar Vasaregionens möjligheter att betjäna det omgivande 

landskapet. Det samma gäller t.ex. Österbottensbanan och byggandet 

av vägen till hamnen i Jakobstad, vilka gör trafiken smidigare. 

3.3 Specialprogrammens andel 

3.3.1 Regioncentrumprogrammen 

Vasaregionen 

Vasaregionens regioncentrumprogram koncentreras på näringslivets allmänna 

utveckling, speciellt på att höja företagens och deras personals 

kompetensnivå inom tre tyngdpunktsområden: (1) utvecklande av kompetensintensiva 

företagstjänster (översättnings- och tolkningstjänster, utlokaliserade 

ekonomifunktioner, utvecklande av planerings- och ingenjörsbyråernas 

verksamhet och utvecklande av mediebranchen), (2) utvecklande 

av trähusindustrin och dess underleveratörsnätverk (lösningar 

på energifrågor, certifiering, Österbotten-brand vid bostadsmässan i Vasa 

2008, arbetskraftens behov, Prefab-lösningar, intelligenta hus, utvecklande 

av underleverantörsnätverk, samarbetet inom produktionstekniska 

11

innovationer samt planering), (3) utgångspunkt för utvecklande av logistik 

är den starka ställning som Vasa har i frakttrafiken. 

Programmet är den regionala näringspolitikens instrument för att utveckla 

starka och potentiella branscher. VASEK Oy administrerar programmet. 

Programarbetet leds av en ledningsgrupp. Dessutom finns arbetsgrupper 

för olika delområden. Alla programområdets kommuner äger 

VASEK Oy. Högskolorna ser program för egen del som medel för att 

förverkliga högskolornas tredje uppgift och som medfinansiärer. 

Jakobstadsregionen 

Regioncentrumprogrammets uppgift är att skapa en god livs-, verksamhets- 

och innovationsmiljö. Utvecklingen för båtbranschen fortsätter i 

samarbete med Karlebyregionen och klustrets kompetens stärks ytterligare. 

Också inom metall- och verkstadsindustrin sker en koordinerad och 

systematisk utveckling. Bioenergi- och livsmedelsbranscherna har en 

stark koppling till landsbygden, där det finns plats för utvecklande av 

produkter, processer samt metoder, skapande av nya nätverk samt 

kopplingar till fungerande nätverk. 

Delmål är att grunda ett resurscentrum för att främja kvinnors deltagande 

och företagsverksamhet tillsammans med Karleby, förverkligande av Jaobostads 

campus samt grundande av ett utvecklingscentrum för landsbygden. 

Programmet är ett medel för regionens strategiska utveckling, som samlar 

regionens centrala mål, projekt och processer samt förnya dessa. Programmet 

administreras av Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia. 

Regionens kommunala samarbetsnämnd har det politiska och helhetsansvaret 

för ledning av programmet. 

3.3.2 Kompetenscentrumprogrammen 

Framtidens energiteknologier 

Programmet Framtidens energiteknologier koncentreras på industri, som 

tillverkar maskiner och anläggningar för energiproduktion, - användning 

och -distribution samt på företag som producerar service för branschen. 

På detta område är den internationella affärsverksamhetens tillväxtmöjligheter 

märkbara. Programmets huvudsyfte är en märkbar tillväxt för de 

finländska, i klustret ingående, företagens utvecklings- och konkurrensförmåga. 

I programutarbetandet har man kommit överens om att fokus under den 

kommande kompetenscentrumperioden för Teknologicentrum Oy Merinova 

Ab kommer att vara decentraliserad energiproduktion, förbättrande 

av eldistribution, säkerhet och pålitlighet samt anslutning av decentraliserad 

elproduktion som görs på basen av förnybara energislag till elnätet. 

I klustret ingår förutom Vasa Tammerfors, Jyväskylä, Björneborg och 

Joensuu. 

12

Det maritima kunskapsklustret 

Målet för klustret är att utveckla maritim spetskompetens för att upprätthålla 

och utveckla ledning av teknologi och kostnadskonkurrens. Det nationella 

och internationella amarbetet mellan företag och forskningsorganisationer 

utvecklas och görs mångsidigare för att innovationsprocessen 

skall bli mer effektiv och snabbare. Utgångspunkt är den målnivå som 

har uppställts på EU-nivå Waterborne Vison 2020, i vilken man har definierat 

framtiden grundpelare: a) en trygg, miljövänlig och effektiv sjöfart, 

b) en konkurrenskraftig marinteknologisk industri och c) administration 

och möjliggörande av ökningen av varuströmmar och deras förändring. 

I klustret deltar förutom Vasa (Merinova) och Jakobstad (Concordia): 

Åbo, Björneborg, Kotka och Villmanstrand samt Raumo, Nystad och 

Karleby. 


Som gemensamma teman för kompetensklustret för digitalt innehåll har 

valts viktiga åtgärdshelheter för tre branscher : främjande av internationalisering, 

höjning av sm-sektorns affärskunnande och påskyndande av 

forsknings- och utvecklingsverksamheten samt insamlande av branschkunskap. 

Innehållet för det nationella kompetensklustret för digitalt innehåll formas 

av samarbete mellan fem regioner: Helsingfors, Tavastehus, Kouvola, 

Tammerfors och Vasa. I Vasa formas spetskunskapens kärna av MediaCity, 

som är Åbo Akademis utvecklingsenhet i Vasa, samt Västra Finlands 

designcenter, samt samarbetet mellan dessa. 

Arbetsgruppen för kunskapscentra föreslår 13 nationellt betydelsefulla 

kunskapskluster och 19 kunskapscentra. Av dessa nämns Vasa deltagande 

i energiteknologins och marinteknologins kunskapskluster. 

3.3.3 Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 

Vid utarbetandet av det regionala landsbygdsprogrammet har Österbottens 

ställning som Finlands viktigaste landskap för primärnäringarna. Betydelsen 

för landsbygdsprogrammets koordinering speciellt med EU:s 

mål för konkurrenskraft och sysselsättning betonas när nästan 80 % riktas 

till direkta företagsstöd. Det stöd till företag på mindre än 10 anställda, 

som inte har lantbruksanknytning, har speciellt stor betydelse för 

landsbygdens livskraft och en omfattande underleverantörsverksamhet. 

Bemyndigandet att bevilja företagsstöd har lett till diskussioner om arbetsfördelningen 

mellan de olika avdelningarna på TE-centralen och 

verksamhetsgruppen. 

3.3.4 Skärgårdsprogrammet 

Programmets uppgift är att tillvarata Finlands skärgård, vattendrag och 

strandområden i syfte att främja utvecklingen i områdena främst på 

landsortspräglade områden. Den mera omfattande delen av skärgårdsprogrammet 

gäller hela landet, den mindre omfattande delen de skär- 

13

gårdsområden som nämns i statsrådets förordning om skärgårdskommuner 

och kommuners skärgårdsdelar. Tyngdpunkterna i det gällande programmet 

har varit strandpolitiken, att utveckla fritidsbostaden till andra 

bostad och delvis fast bostad samt att utveckla skärgårds- och vattendragsturismen 

till en europeisk turistattraktion. Att trygga traditionella 

näringar, såsom fiskerinäringen och jordbruket, och skapa nya näringar 

som baserar sig på kompetens intar en central plats i programmet. Behoven 

av rekreation, naturskydd, landskapsskydd och kultur beaktas ur hela 

landets synvinkel. 

Österbottens förbund anser, att ansträngningarna att ge resurser till skärgårdsprogrammets 

fortsätter. Förbindelsen mellan skärgårdsprogrammet 

och det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet nära samband och vid 

uppgörandet av skärgårdsprogrammet bör man stöda sig på de linjer som 

ges för det riksomfattande landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. 

3.4 Allmän bedömning av konsekvenserna av genomförandeprogrammet 

3.4.1 Miljökonsekvenser 

Programmet har positiva ekologiska konsekvenser, men i huvudsak syns 

de först efter en lång tid. Ökad miljömedvetenhet främjar uppkomsten av 

arbetsmetoder för en hållbar utveckling. Den stärkta miljökunskapen 

skapar förutsättningar för bl.a. nya miljöteknologiska innovationer som 

ger positiva ekologiska effekter och ekonomisk nytta. Miljöteknologin 

kan utnyttjas för att öka användningen av inhemsk och miljövänlig energi, 

t.ex. vindkraft, och för att minska utsläppen. Merparten av de spjutspetsbranscher 

som utvecklas belastar inte miljön. Ny energiteknologi 

minskar belastningen på miljön, också målet att elektrifiera Vasabanan 

minskar miljöutsläppen. 

Minskad diffus belastning förbättrar vattendragens ekologiska tillstånd 

och användbarhet. Med hjälp av olika metoder för att minska näringsbelastningen 

och försurningen kan man förbättra vattnets kvalitet och vattendragens 

naturliga tillstånd. Den minskade belastningen och försurningen 

har positiva konsekvenser för mångfalden i vattennaturen och användningen 

av området för fiskeriekonomi. De ekonomiska satsningarna 

på miljön ger på lång sikt positiva effekter. 

3.4.2 Konsekvenser för jämställdheten 

Satsningarna på sysselsättningen av kvinnor och unga har positiva konsekvenser 

för en balanserad utveckling och välfärden i regionen. Högt 

social kapital ökar företagsamheten och annan samhällelig verksamhet 

och aktivitet. Välmående människor är också intresserade av miljön och 

kulturen och de vill delta och påverka saker och ting. Ökade möjligheter 

för barn och ungdomar att utöva kultur och idrott främjar välbefinnandet 

och förebygger utslagning. 

14

3.4.3 Sociala konsekvenser 

När målen i landskapsprogrammet uppnås ökar detta jämlikheten och 

jämställdheten och bidrar till en 

balanserad regional utveckling i landskapet, vilket främjar de positiva 

sociala effekterna. Ett välfungerande samhälle och trivsamma bostadsområden 

ökar människornas välbefinnande och engagemang. Goda 

kommunikationer möjliggör människornas rörlighet och sociala nätverk. 

Prevention, samarbete mellan olika aktörer, gemensam praxis och mötesplatser 

stärker det sociala kapitalet. 

Förändringar i servicestrukturen, samarbete mellan olika sektorer och 

kunnig personal garanterar tillgången till service. Samarbete mellan 

myndigheter och aktörer inom den tredje sektorn främjar införandet av 

nya verksamhetsmodeller. Nya arbetssätt, samarbete mellan olika aktörer 

och informationsteknologi ger ekonomiska inbesparingar och möjliggör 

serviceproduktion också i framtiden. Ny informationsteknologi, bl.a. 

snabba dataförbindelser, kan utnyttjas inom social- och hälsovårdens 

tjänster. 

IV Genomförande enligt förvaltningsgren 

Följande förteckning innehåller de projekt som Österbottens förbund prioriterat 

för de närmaste åren. 2007-08 års finansiering är preciserad, de 

följande årens indikativ. A och B markeringarna i parenteserna hänvisar 

till A- och B-tabellerna. 

4.1 Inrikesministeriet 

Västra Finlands kunskapscentrum (A) 

Västra Finlands kunskapscentrums finansiering till alla tre kunskapscentra 

0,6 M€/år År 2007-08 1,2 M€. 

Framtidens energiteknologikluster 

Teknologicentret Merinova Ab ansvarar. 

Det maritima klustret 

Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia Oy och Teknologicentret 

Merinova Ab ansvarar. 


MediaCity och Muova ansvarar. 

Vasaregionens regioncentrumprogram (A) 

2007-08 0,5 M€. Förverkligas av Vasaregionens utveckling Ab Vasek. 

Regioncentrumprogrammet för Jakobstadsregionen (A) 

2007-08 0,57 M€. Förverkligas av Jakobstadsnejdens näringslivscentral 

Concordia Oy 

15

4.2 Undervisningsministeriet 

Startprojekt för Vaasa Science Park. 

År 2007-08 0,75 M€. Sammanlagt 1,5 M€. Vasa stad och Vasa universitet ansvarar. 

4.3 Jord- och skogsbruksministeriet 

Vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten. (B) 

År 2007-08 1,89 M€. Västra Finlands miljöcentral ansvarar. 

4.4 Kommunikationsministeriet 

Vägprojekt (B) 

Riksväg 8. Smedsby omfartsväg. (Vasan norra infartsväg) 

Byggande av omfartsväg. Förverkligas från år 2009. Sammanlagt 

37,9M€. Vägförvaltningen ansvarar. 

Riksväg 8. Bl.a. avsnitten Vassor-Kärklax, Närpesavsnittet och Ytterjeppo. 

Breddning av väg, byggande av planskild korsning. Förverkligas från 

år 2007. 2007-08 9 M€. Sammanlagt 13,6M€. Vägförvaltningen ansvarar. 

Stamväg 68. Jakobstad hamnväg. Förverkligas från år 2009. 9 M€. Vägförvaltningen 

ansvarar. 

Rv 748. Kronoby flygplats anslutningsväg. Förverkligas från år 2009. 

Sammanlagt 3,1 M€. Vägförvaltningen ansvarar. 

Stamväg 63. Terjärvavsnittet. Grundförbättring och byggande av vägavsnitt. 

Landskapet Österbottens andel. Förverkligas efter år 2009. Hela 

projektet 8,9 M€. Vägförvaltningen ansvarar. 

Banprojekt (B) 

Helsingfors-Vasa banan (landskapsgränsen-Vasa). 

Elektrifiering. Hela projektet Seinäjoki-Vasa. 2008 8,65 M€. Sammanlagt 

17,3 M€. Banförvaltningen ansvarar. 

Österbottenbanan (avsnittet i Österbotten). Förbättring av banan, byggande 

av dubbelspår från söder om Bennäs till landskapsgränsen till Mellersta 

Österbotten som del i ett större projekt. Hela projektet Seinäjoki- 

Oulu. 2007-08 53 M€. Förverkligas från år 2007. Banförvaltningen ansvarar. 

Sjöfartsprojekt (B) 

Färjeförbindelsen över Kvarken (Vasa-Umeå) 

Upphandling 2007 0,5 M€. Kommunikationsministeriet ansvarar. 

Jakobstadsfarleden. Fördjupning av farleden och hamnbassängen. Sjöfartsverket 

ansvarar. 

Flygprojekt (B) 

16

Vasa flygstation. Utbyggande av taxibana och stationsplatta. 2007-08 

3,92 M€. Sammanlagt 5,88 M€. Finavia ansvarar. 

Kronoby flygstation. Utbyggande av stationsplatta mm. 

2008 1,275 M€. Sammanlagt 2,55 M€. Finavia ansvarar. 

4.5 Handels- och industriministeriet 

4.6 Social- ja hälsovårdsministeriet 

Social- och hälsovårdens projekt (B) 

Fortsättning på Österbotten-projektet 

Bl.a. mentalvårdsarbete och missbrukarvård 2007-08 0,1 M€. Sammanlagt 

1.8 M€. Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar. 

4.7 Arbetsministeriet 

Säkra tillgången på personal inom social- och hälsovården samt kompetensutveckling. 

2007-08 0,007 M€ 

Utveckling av social- och hälsovården med hjälp av datateknik. 2007-08 

0,085 M€ 

Modeller för förebyggande åtgärder inom familjearbete och barnskydd. 


Hälsofrämjare. Förebyggande av hälsa och välmående. Hälsocenter för 

unga. 2007-08 0,08 M 

Skapande av omfattande regionala samarbetsstrukturer 

Åstadkommande av utvecklingsenheter. 2007-08 0,2775 M€. Kommunerna 

i Österbotten ansvarar. 

Projekt som stöder välmående bland äldre. 2007-08 0,06 M 

Utvecklande och genomförande av modeller för förebyggande åtgärder 

och tidigt ingripande 

2007-08 0,125 M€. Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar. 

De österbottniska landskapens kompetenscentrum inom det sociala området 

SONet BOTNIA. 2007-08 0,16 M€. SONet BOTNIAansvarar. 

4.8 Miljöministeriet 

Miljöprojekt (A och B) 

Världsarvet Kvarkens skärgård-Höga Kusten. 

17

Kvarkenområdets administration, utvecklande av friluftsliv och objektets 

skyddande. 2007-08 0,833 M€/år. Västra Finlands miljöcentral och 

Forststyrelsen ansvarar. 

Havets hus. 2007 planering 0,5 M€, förverkligande 2008-09 3 M€ 

Miljöarbeten. Restaurering av förorenad mark och vattendrag, överföringsavlopp. 


Uppgörande av skötsel- och användningsplaner för Natura 2000områdena 

i Kvarken. 2007-08 0,15 M€ 

Uppgörande av strategi för integrerad användning och skötsel av kustområdena. 


Finansieringstabeller 

18

Genomförandeplan 2007-2011 

A-tabellen / EU-program Landskap: Österbotten 

Finansieringen anges i miljoner euro, noggrannhet 1 000 euro, t.ex. 1,234 (milj. €) 

2007 

Förslag 


Förslag 

2009 

Förslag 

2010 

Förslag 

2011 

Förslag 

Inrikesministeriet 

26.98.61 Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i 

EU:s strukturfondsprogram 

ERUF -åtgärdsprogram: 

-Inrikesministeriet 

-Undervisningsministeriet 

-Jord- och skogsbruksministeriet 

-Kommunikationsministeriet 

-Handels- och industriministeriet 

-Social- och hälsovårdsministeriet 

-Arbetsministeriet 

-Miljöministeriet 

1,496 1,496 1,496 1,496 1,496 

26.98.62 Statlig medfinansiering för inrikesministeriets 

vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar 


ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: 

- Riksomfattande 

- Regionalt 

1,122 1,122 1,122 1,122 1,122 

Undervisningsministeriet 

29.01.62 Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets 





- Regionalt 

Jord- och skogsbruksministeriet 

30.10.61 EU:s deltagande i utveckling av landsbygden 

Utvecklingsprogrammet för Finlands fastland: 

2,790 2,790 2,790 2,790 2,790 

30.10.62 Statens andel i av EU delfinansierd landsbygdsutveckling 

Utvecklingsprogrammet för Finlands fastland: 


3,410 3,410 3,410 3,410 3,410 

30.40.62 Främjande av marknadsföring och strukturpolitik för 

fiskerinäringen 0,310 0,570 0,570 0,570 0,570 

Kommunikationsministeriet 

31.99.62 Statlig medfinansiering för kommunikationsministeriets 



Handels- och industriministeriet 

32.30.62 Statlig medfinansiering för handels- och 

industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s 

strukturfonder deltar 




- Regionalt 

Social- och hälsovårdsministeriet 

33.01.62 Statlig medfinansiering för social- och 

hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka 

EU:s strukturfonder deltar 




- Regionalt 

19

Arbetsministeriet 

34.05.61 Europeiska socialfondens deltagande i EU:s 

strukturfondsprogram 


2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 







1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

- Regionalt 






1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

34.05.62 Statlig medfinansiering för arbetsministeriets 




2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 

- Riksomfattande 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

- Regionalt 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

Miljöministeriet 

35.99.62 Statlig medfinansiering för miljöministeriets vidkommande 

för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar 


2007 2008 2009 2010 2011 

Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag 

EU:s finansiering sammanlagt 6,286 6,286 6,286 6,286 6,286 

Statens finansiering sammanlagt 6,842 7,102 7,102 7,102 7,102 

Kommunernas finansiering 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 

Offentlig finansiering sammanlagt 18,128 18,388 18,388 18,388 18,388 

Privat finansiering * 10,000 10,000 10,000 10,000 10,000 

FINANSIERING SAMMANLAGT 28,128 28,388 28,388 28,388 28,388 

* Uppskattning av den privata finansieringens belopp 

a) inkl. tekniskt stöd, inkl. ej indexeringsmedel 

b) inkl. laggruppernas planering samt finansiering av Annex 1 

c) fördelas i landskapets samarbetsdokument 

20


A-tabellen / nationell finansiering Landskap: Österbotten 


Momentets namn 2006 2007 2008 2009 2010 2011 


Utg.värde Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag 

26.98.43 Landskapsutvecklingspengar 1,075 1,710 1,760 1,760 1,760 1,760 

- Regioncenterprogram 0,280 0,510 0,510 0,510 0,510 0,510 

- Kunskapscenterprogram 0,220 0,600 0,600 0,600 0,600 0,600 

- Ohjelmiin sitomaton maakunnan kehittämisraha 

26.98.63 Kajanalands utvecklingspengar 

0,575 0,600 0,650 0,650 0,650 0,650 

Jord- och skogsbruksministeriet 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500 0,550 

30.60.45 Främjande av vården av skogsnatur 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500 0,550 

Kommunikationsministeriet 0,600 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

31.24.21 Basväghållningen (regionala investeringar) 0,600 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

Handels- och industriministeriet 1,470 1,500 1,600 1,700 1,800 1,900 

32.30.40 Haja-asutusalueiden vähittäiskauppojen investointituki 0,130 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 

32.30.42 Räntestöd till Finnvera Abp 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 

32.30.43 Ersättning för Finnvera Abp:s förluster 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 

32.30.44 Regionalt transportstöd 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 

32.30.45 Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt 1,340 1,500 1,600 1,700 1,800 1,900 

Social- och hälsovårdsministeriet 1,278 1,726 0,795 1,700 1,800 1,900 

33.32.36 Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och häls 1,278 1,726 0,795 1,700 1,800 1,900 

Arbetsministeriet 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

34.06.64 Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande s 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 

Miljöministeriet 0,402 0,410 0,712 0,967 0,592 0,592 

35.10.63 Främjande av miljövården 0,066 0,120 0,120 0,120 0,200 0,200 

35.10.77 Miljövårdsarbeten 0,330 0,270 0,560 0,815 0,360 0,360 

35.20.37 Understöd för planläggning i kommuner och styrning av markan 0,006 0,020 0,032 0,032 0,032 0,032 

35.99.65 Vissa understöd 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 

Statens finansiering sammanlagt 5,825 7,346 6,867 8,127 7,952 8,152 

Kommunernas finansiering 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 

Offentlig finansiering sammanlagt 10,825 12,346 11,867 13,127 12,952 13,152 

Privat finansiering * 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 

FINANSIERING SAMMANLAGT 

* Uppskattning av den privata finansieringens belopp 

15,825 17,346 16,867 18,127 17,952 18,152 

SAMMANLAGT 2007-2011 104,269 

21


B-tabellen Landskap: Österbotten 


Momentets namn 2006 

Utg.värde 



Förslag 


Förslag 

2009 

Förslag 

2010 

Förslag 

2011 

Förslag 

Undervisningsministeriet 

1,241 1,241 0,741 0,741 

29.50.22 Universitetsväsendets 0,500 0,500 0,500 0,000 0,000 Vasa Sience park utveckling 

29.40.34 Valtionosuus yleissivistävien 0,692 0,741 0,741 0,741 0,741 

Jord- och skogsbruksministeriet 0,805 1,020 0,870 1,170 1,480 0,570 

30.51.31 Understöd för samhällenas vatten- 0,152 0,240 0,320 0,320 0,320 0,320 

30.51.77 Vattendrags- h l åtsamt ä d vatten- och 0,653 0,780 0,550 0,850 1,160 0,250 

Kommunikationsministeriet 0,000 9,960 66,385 102,835 129,450 200,000 

31.24.78 Vissa vägprojekt 0,000 0,000 18,950 18,950 Smedsby omfart 

31.24.21 Basväghållningen 4,500 4,500 4,500 Riksväg 8 Österbotten 

31.24.21 Basväghållningen 0,000 0,000 4,500 4,500 Stamväg 68 Jakobstads hamnväg 

31.24.21 Basväghållningen 0,000 0,000 4,450 4,450 Stamväg 63 

31.24.21 Basväghållningen 1,550 1,550 Reg.v 748 Kronoby flygstations anslutning 

31.40.78 Vissa banprojekt 0,000 8,650 8,650 Seinäjoki-Vasa bana elektrifiering 

31.40.78 Vissa banprojekt 3,000 50,000 57,000 100,000 200,000 Banan Helsinki-Seinäjoki-Oulu förbättring (h 

31.50.51 Ilmaliikenteen korvaukset ja 1,960 1,960 1,960 Utvecklande av Kronoby flygstation 

31.50.51 Ilmaliikenteen korvaukset ja 0,000 1,275 1,275 Utvecklande av Vasa flygstation 

31.60.63 Köp och utvecklande av 

Handels- och industriministeriet 

0,500 0,000 0,000 Färjeförbindelsen i Kvarken 

Social- och hälsovårdsministeriet 0,000 0,831 0,831 0,831 0,831 0,000 

33.32.36 Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,450 0,450 0,450 0,450 Österbottenprojektet 

33.32.36 Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,003 0,003 0,003 0,003 Sosiaali- ja terveyshuollon henkilöstön riittäv 

33.32.36 Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 

0,040 0,040 0,040 0,040 Sosiaali- ja terveydenhuollon kehittäminen t 

tValtionosuus d h kunnille ll h kk sosiaali- i ii ja 

33.32.30 

terveyden huollun 

33.32.30 Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 

0,050 

0,138 

0,050 

0,138 

0,050 

0,138 

0,050 

0,138 

Utvecklande av förebyggande åtgärder 

Skapande av regionala samarbetsstrukture 

33.32.31 Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,040 0,040 0,040 0,040 Hälsofrämjare 

33.32.32 Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,030 0,030 0,030 0,030 Projekt för att stöda välmående bland äldre 

33.32.39 Valtionavustus sosiaalialan 0,080 0,080 0,080 0,080 Österbottens kompetencentrum inom det so 

Arbetsministeriet 

Miljöministeriet 5,688 7,273 7,273 7,273 7,273 7,048 

35.20.22 Vissa utgifter för naturvård 0,110 0,110 0,110 0,110 0,110 Utvecklande av Kvarkens världsarv 

35.20.52 Forststyrelsens offentliga 

0,730 0,730 0,730 0,730 0,730 Utvecklande av Kvarkens världsarv 

35.20.52 

fö Forststyrelsens lt i offentliga ift 

0,075 0,075 0,075 0,075 Integrerad användning och skötsel av kusto 

35.20.52 Forststyrelsens offentliga 0,150 0,150 0,150 0,150 Planer för Natura 2000 

35.99.65 Vissa understöd 0,500 0,500 0,500 0,500 0,500 Havets hus 

35.20.64 Understöd för vård av 0,080 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 

22

Genomförandeplan 2007-2008 - Poliisi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?