Grundvattentillgång - Östhammars kommun

Grundvattentillgång för
småhusbebyggelse vid Färgärdsviken
Bo Olofsson
2012-09-15
AQUATER Tel: 08 17 86 33
Ormstavägen 17 Mob: 070 361 7652
186 35 Vallentuna boolof@aquater.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
UPPDRAGETS SYFTE OCH UPPLÄGGNING .................................................................................. 3
Bakgrund ............................................................................................................................ 3
METODIK................................................................................................................................. 3
GWBal ................................................................................................................................ 3
SaltRisk ............................................................................................................................... 4
Geologiska studier och sprickanalys.................................................................................. 4
GENERELL PLATSBESKRIVNING ............................................................................................... 4
Topografi, markanvändning ............................................................................................... 4
Geologi ............................................................................................................................... 4
Geologiska förutsättningar för vattentillgång .................................................................... 8
VATTENBALANS .................................................................................................................... 10
VATTENKEMISKA FÖRHÅLLANDEN ........................................................................................ 15
Vattenkemiska data .......................................................................................................... 15
DISKUSSION OCH SLUTSATSER .............................................................................................. 19
Diskussion ........................................................................................................................ 19
Sammanvägd bedömning .................................................................................................. 19
REFERENSER ......................................................................................................................... 20
2

Uppdragets syfte och uppläggning
Bakgrund
Uppdraget omfattar att klarlägga möjligheterna för vattenförsörjning till 14 nya tomter inom
Färgärdsområdet, Östhammars kommun, omfattande delar av Björnäs 5:12 och inom ett sedan
1974 detaljplanelagt område för Björnäs fritidsområde. Ett särskilt syfte har varit att klarlägga
möjligheterna och lämpligheten att ordna enskild vattenförsörjning för fastigheterna samt att
beräkna vattentillgången för de nytillkommande tomterna.
En generell beräkning av vattentillgången utifrån beräkningar av grundvattenbildning inom
tillrinningsområdet har nyligen genomförts (SWECO 2012-05-16). Utifrån denna
undersökning bedöms nya brunnar inte medföra negativ inverkan på befintliga brunnar i
tillrinningsområdet. Rapporten föreslår gemensamma bergborrade brunnar, alternativt
avsaltningsanläggning för vatten från Östhammarsfjärden.
Metodik
Den metodik som använts av SWECO tar inte hänsyn till områdets lagringsmöjligheter för
den årliga grundvattenbildningen. Grundvattenbildning uppkommer nästan enbart under vår
och sen höst medan grundvattenuttagen görs under hela året med koncentration till sommaren
på grund av stor andel sommarboende i området. Den årliga grundvattenbildning som anges
ryms helt enkelt inte i berget. Grundvattenbildningen i hela tillrinningsområdet ger också
väldigt lite information om de faktiska uttagsmöjligheterna på de aktuella tomterna.
Bedömningarna görs istället genom beräkning av grundvattenbalansen inom området med
datorprogrammet GWBal samt bedömning av risk för salt grundvatten genom programmet
SaltRisk som är en variabelbaserad bedömningsmetodik baserad på den s k RV-metoden.
Samtliga metoder har utvecklats vid KTH av undertecknad och beskrivs kort nedan.
Dessutom har översiktliga geofysiska mätningar (VLF-mätningar) genomförts i området för
att identifiera eventuella sprickzoner i berget samt sonderingar för att klarlägga jordmäktighet
i vissa sedimenttäckta områden. Även dessa beskrivs kort nedan.
Projektet omfattar även en sannolikhetsbaserad bedömning av grundvattenkemin utifrån
arkivdata från regionen.
GWBal
Balansberäkningen baseras generellt på uppgifter om nederbördsfördelning (data från SMHI),
uppgifter om förväntad vattenförbrukning samt hydrogeologiska kriterier i form av möjliga
grundvattenreservoarer. En modellering görs i programmet GWBal för att se huruvida
grundvattentillgången i området kan försörja det föreslagna antalet fastigheter. Det går alltså
inte att klarlägga exakt vattentillgång i en enskild punkt, vilken är helt beroende av den lokala
uppspräckningen av berget och kräver borrning och provpumpning. Metoden anger enbart
huruvida förutsättningarna för försörjning med grundvatten är uppfyllda, dvs om tillräcklig
mängd grundvatten kan bildas och lagras i området. Modelleringen görs månadsvis och ger en
indikation om möjligheterna till lokal enskild vattenförsörjning i området, liksom möjlighet
till gemensam vattenförsörjning.
3

SaltRisk
En översiktlig bedömning av risken för salt grundvatten görs genom programmet SaltRisk.
Metodiken bygger på RV-metoden, dvs det görs en värdering av ca 15 faktorer (naturgivna,
tekniska och avståndsfaktorer). Faktorerna är valda utifrån statistisk bearbetning av ett stort
antal brunnar, främst i Stockholms län men förhållandena bedöms likartade i stora delar av
Uppland. Faktorerna klassas, viktas och en sammanlagd bedömning görs dels av risken för
salt grundvatten, dels av säkerheten i bestämningen, vilken till stor del är beroende av tillgång
till information från området.
Geologiska studier och sprickanalys
En översiktlig analys av förekomst av sprickzoner i området har utförts utifrån analys av
flygbilder samt geologiska och topografiska kartor. Dessutom har ett antal VLF-profiler
genomförts (Very Low Frequency) längs huvudsakligen nordväst-sydostlig sträckning. Syftet
med dessa mätningar har varit att studera eventuella vattenförande och brantstående strukturer
i berget. Berg i dagen inom området har undersökts utifrån sprickfrekvens och dominerande
sprickriktningar, liksom okulär bergartsbestämning. Slutligen har jordlagrens mäktighet och
sammansättning dokumenterats i enstaka punkter inom området, främst genom
sticksondskartering.
Generell platsbeskrivning
Topografi, markanvändning
Planområdet är beläget ca 2 km nordost om Östhammar. Det består huvudsakligen av ett
bergparti med blandskog samt angränsande öppen ängsmark i väster och nordväst.
Planområdet är omgiven av befintlig bebyggelse, huvudsakligen för sommarboende, dels i
angränsande områden åt norr, dels enstaka fastigheter åt sydväst. Västra delen av planområdet
utgörs av en bredare dalgång mellan höjdpartier upp till 15 m, figur 1
Geologi
Enligt SGUs geologiska kartering domineras området av granit. Berggrunden utgörs dock
lokalt av en röd gnejsgranit med huvudsaklig förskiffring i nordväst-sydost. Vissa partier
utgörs av en medelkornig amfibolit. Gnejsgraniten är lokalt tektoniserad, dvs starkt påverkad
av bergrörelser. Den genomsnittliga sprickfrekvensen i graniten är omkring 1/m medan
amfiboliten har något lägre frekvens, ca 0.5-1/m. Gnejsgraniten uppträder sprickmässigt som
en granit, vilket ger ett ortogonalt sprickmönster som gynnar vattenflöden, figur 2.
Förmodade sprickzoner i berget presenteras i SGUs berggrundskarta (figur 4). Dessa är
generellt uppritade utifrån naturliga lineament såsom topografiska former samt resultat från
geofysiska flygmätningar. Man kan anta att den dalgång som begränsar planområdet i väster
och nordväst är tektoniskt formad och att det existerar minst en sprickzon parallellt med den
befintliga vägen i väster. Det är dock mycket osäkert var i dalgången sprickzonen (-erna)
ligger. De västnordvästliga lineamenten i SGUs kartering som begränsar planområdet och
även hällkanterna längs höjdområdena söder och norr om planområdet är dock mer osäkra
beträffande karaktär och kan vara en följd av den rådande förskiffringen i området.
4

Figur 1 Färgärdsområdet med planområdet markerat (©Lantmäteriet)
Figur 2 Resultat av sprickmätningar i planområdet, Björnäs 5:12.
A: Rosdiagram över samtliga sprickmätningar (n=21)
B: stereografisk projektion, Schmidts nät, undre hemisfären
C: Rosdiagram över uppmätta förskiffringar
Jordlagren utgörs inom huvuddelen av området av ett tunt lager av morän på berg samt lokalt
berg i dagen. Moränen är normalblockig, sandig och svallad i ytskiktet. Västra och nordvästra
delen av området utgörs i ytskiktet av lera. Sticksondering har utförts i fyra punkter i området,
figur 3. I tre av punkterna finns under ett lager av torrskorpelera, ett vanligtvis 3-5 m mäktigt
lager av glaciallera med tydliga skikt av mer siltiga och sandiga lager. Dessa växellagrade
skikt underlagras i sin tur av sand, minst 1 m mäktigt. Det totala jorddjupet är i några punkter
5

mer än 6 m men tunnar ut åt öster. I en av punkterna närmast bergpartiet i öster återfinns
svallsand som ytlager, figur 3.
Figur 3 Jordartskartan (© SGU 2012) med planområde och sonderingspunkter
Figur 4 Utdrag ur berggrundskartan (©SGU) t.v. med angivna lineament. Till
höger visas gammastrålning uppmätt genom flygmätningar (©SGU) och
beräknad uranhalt.
VLF-mätningar från marken
Under fältbesöket utfördes översiktliga VLF-mätningar längs tre profiler i syfte att identifiera
eventuella brantstående och vattenförande strukturer, figur 5. Punktmätningarna utfördes med
avstånd 5 m. Mätkvaliteten bedöms som generellt god. I ost-västlig riktning genom området
6

löper dock en elledning (luftledning) vilken lokalt stört ut marksignalerna. Mätningarna visar
att det finns en tydlig sprickzon under leran/sanden i väster. Mätningarna visar också att
huvudelen av planområdet som utgörs av ett bergparti är relativt uppsprucket med ett flertal
svaga anomalier (avvikelser). Det torde därför vara tekniskt möjligt med lokal och enskild
vattenförsörjning i området.
Figur 5 Resultat från VLF-mätningar genom området. Filtrerade data med fraser filter
Profilernas sträckning visas i övre flygbilden.
7

Geologiska förutsättningar för vattentillgång
Generellt är förutsättningarna för större vattenuttag i området begränsad eftersom
möjligheterna att magasinera vatten i berg är små. De sprickzoner som indikerats kan vara av
lokalt stor betydelse för transport av vatten. Det tämligen ortogonala sprickmönstret i
berggrunden ger möjlighet till god förbindelse mellan olika sprickriktningar och förbättrar
förutsättningarna för grundvattenuttag ur berget.
Fördelningen av brunnar med olika angivna kapaciteter framgår av figur 6. Många av
brunnarna i regionen har kapaciteter på mer än 1000 l/tim. Det bör dock påpekas att de av
brunnsborrarna angivna kapaciteterna i vissa fall är överskattningar och mätningarna är gjorda
i anslutning till brunnsborrandet. Med tiden kan igensättningar minska kapaciteten.
Mätningarna är dessutom gjorda med olika metoder och behäftade med fel.
Mediankapaciteten i regionen är 600 l/tim med en specifik kapacitet (dvs liter/tim/borrmeter)
på 9.6 l/tim/m. Om endast brunnarna i närheten av Östhammar tas med i beräkningen blir
mediankapaciteten något lägre (555 l/tim) med specifika kapaciteten 9.1 l/tim/m (tabell
1A,B).
Figur 6 Brunnskapacitet i regionen. Isokurvorna är konstruerade med kriging.
Data från brunnsarkivet, SGU. (©SGU)
8

Tabell 1A,B,C Statistisk beräkning av brunnsdata i regionen (©SGU).
Övre: data från hela regionen.
Mellan: data från Östhammarstrakten
Nedre: data från närområdet
Bearbetning av ett 20-tal brunnar i det absoluta närområdet visar ett lägre medianvärde
beträffande kapacitet (475 l/tim) än i regionen. Huvudsakligen beror detta dock på att
brunnarna i närområdet är grundare (mediandjup 50 m) jämfört med medianvärdet i regionen
(60-64 m). Den specifika kapaciteten är därför något högre i området kring Färgärdsviken
(9.8 l/tim/m) än i regionen. Kapacitetsdata från en del av de brunnar som finns närmast
planområdet visas i figur 7.Det är uppenbart att brunnarna i Färgärdsområdet gjorts grundare
på grund av risken för saltvatteninträngning. Brunnar med låga eller måttliga kapaciteter
återfinns närmast stranden väster om planområdet medan högre kapaciteter återfinns norr och
nordost därom.
Figur 7 Kapacitet i närliggande brunnar. Data från brunnsarkivet (©SGU)
9

Eftersom den kinematiska porositeten (=den hålrumsvolym i vilken vatten kan strömma fritt)
är mycket begränsad i berg, även om berget är relativt uppsprucket, är jordlagren av stor
betydelse för grundvattenreservoarens storlek. Som jämförelse kan sägas att medan den
kinematiska porositeten i hårt urberg (t ex granit, gnejsgranit) sällan överstiger 0.05% så är
motsvarande porositet i morän 3-5% och i sand hela 30%.
Jordmäktigheten i området och även i regionen är dock liten eller måttlig, mediandjup 1,2 m i
regionen runt Östhammar och 1.0 m i närområdet. Maximala jorddjupet i närområdet är
angivet till 2 m. Detta ger dock inte ett korrekt mått på de genomsnittliga
mäktighetsförhållandena eftersom brunnsborrare av ekonomiska och tekniska skäl föredrar att
borra direkt på hällmark eller där jordlagren är mycket tunna. Sonderingar i området (i
dalgången väster om planområdet) ger jordmäktigheter på mer än 7 m, lokalt troligtvis ännu
mäktigare. Dessutom underlagras leran ställvis av sand, vilket är gynnsamt för
grundvattentillgången.
Brunnsstatistiken talar dock för att det kan vara lämpligare att sprida grundvattenuttagen än
att koncentrera dessa. Koncentrerade grundvattenuttag kan medföra stor lokal
grundvattenavsänkning och vattenkvalitetsproblem. Eventuella koncentrerade uttag kan
möjligtvis göras genom bergborrade brunnar i planområdets lågpunkter, på den äng som finns
i nordvästra delen av området. Här löper även den sprickzon som detekterats genom VLFmätningar
och som även återfinns på SGUs geologiska karta.
Vattenbehovet för de omkring 14 fastigheterna är ca 600-1000 l/tim förutsatt att tillräcklig
lagringskapacitet finns i systemet för att kunna klara förbrukningstoppar. Utifrån
mediankapaciteterna i området borde två brunnar i bästa fall vara tillräckligt för att klara
vattenförsörjningen.
Vattenbalans
En vattenbalans har upprättats med hjälp av programmet GWBal. Beräkningen är gjord
utifrån flera scenarier eftersom det inte är möjligt att kartlägga grundvattnets förekomst och
strömningsvägar i detalj utan provpumpningar. Vid en nyexploatering av ett område är det
mycket väsentligt att inte beslutet om tillåtlighet görs utifrån en beräkning av den teoretiska
grundvattenbildningen inom ett helt avrinningsområde beroende dels på att det är helt
osannolikt att bergborrade brunnar i heterogen miljö kan tillgodogöra sig mer än en liten del
av avrinningsområdets grundvattenbildning, dels att exploatering av ett delområde inte bör
förhindra utveckling av omkringliggande områden eller alltför mycket påverka redan
befintliga fastigheter.
Slutligen är det olämpligt att i en geologisk miljö som denna att inte ta hänsyn till markens
reservoarmöjligheter för grundvattenuttag även under tider då grundvattenbildningen är
minimal då uttagsmöjligheterna för dessa fall kommer att kraftigt överskattas. Den beräkning
av vattentillgångarna som SWECO (2012) har gjort kan därför anses vara olämplig som
beslutsunderlag.
De generella geologiska förutsättningarna för samtliga scenarier baseras på att:
Berget har en normal kinematisk porositet (0.05%), vilket indikerats genom
sprickmätningarna
10

Planområdet domineras av berg i dagen inom stora områden ofta täckt av ett tunt
moränlager. I moränen finns dock inget uttagbart grundvatten utom där denna är täckt
av lera.
Grundvattennivån i berget antas ligga 5 m under marken, i leran omkring 2 m
Under vissa delar av lerområdet i dalen väster om planområdet finns ett sandlager som
är minst 0.5 m mäktigt (troligtvis minst 1 m), vilket visats genom sonderingar.
Berget är heterogent, dvs sprickorna står bara delvis i förbindelse med varandra
Maximalt kan 20-30 m av bergvolymen användas, dvs ca 1.5 ggr den topografiska
höjden. Vid ökade djup ökar risken för salt grundvatten. I dalgången ner mot
Färgärdsviken kan endast 10 m av den underlagrande bergvolymen nyttjas.
Grundvattendelare sammanfaller med ytvattendelare. Detta är naturligtvis en stark
förenkling och kommer att förändras i samband med vattenuttag.
Modelleringen avstannar när endast 20% av grundvattenlagret återstår, varvid problem
med grundvattentillgång och grundvattenkvalitet kan tänkas uppkomma.
De generella uttagskriterierna är något lägre än i SWECOs rapport och baseras mer på den
rådande befolkningssammansättningen och uppmätta vattenuttag i moderna småhus.
14 tillkommande fastigheter med i genomsnitt 3 boende i planområdet
Samtliga fastigheter är permanentbebodda
Specifik förbrukning 170 l/p, dygn för permanentboende respektive 100 l/p, dygn för
fritidsboende. Inledningsvis startar beräkningarna med 20% permanentboende för
redan befintliga fastigheter men simulerar ökande permanentningsgrad upp till 100%.
För de generella grundvattenbildnings- och nederbördsförhållandena gäller:
Grundvatten kan endast bildas vid överskott av nederbörd (främst under höst, vinter
och vår)
Klimatdata är generellt hämtat från SMHI för Stockholmsregionen
Beräkningen är gjord dels för normalår, dels för torrår (med ca 20 års återkomsttid)
De olika avgränsningarna av tillrinningsområden visas i figur 8 och anges i tabell 2.
Figur 8 Tre scenarier för tillrinningsområden till planområdet, hela
avrinningsområdet respektive endast planområdet (röda linjer) samt ett utökat
lokalt tillrinningsområde (blått streck). För förklaring se nedan.
11

Beträffande avrinningsområdets storlek är det högst osannolikt att hela området bidrar till den
nyttjandebara grundvattenbildningen. Som jämförelse används en beräkning över om endast
tillrinningen inom planområdet medtas. Ett något större delområde kan utritas utifrån
topografiska begränsningar och tektoniska lineament (dvs det är högst osannolikt att ett
grundvattenflöde kan passera en brantstående sprickzon. Samtidigt ökar dock bebyggelsen.
Det senare scenariot gäller främst om vattenförsörjningen löses genom enskilda bergborrade
brunnar. Om vattenförsörjningen löses gemensamt kan brunnarna placeras i anslutning till en
lämplig sprickzon. Då bör tillrinningen till den specifika sprickzonen beräknas.
Tabell 2 Beräkningsfall. De olika beräkningsareor som används samt ytfördelningen av
jordarter inom områdena.
Område Area (m2) Berg% Morän% Lera% Sand% Antal hus
Totala
avrinningsområdet
731000 28 27 43 2 50
Endast
45000 60 10 20 10 14
planområdet
Planområdet +
omkringliggande
närområden
154000 62 15 16 7 28
Resultatet av vattenbalansberäkningarna framgår av figurerna 9-13.
.
Figur 9 Grundvattenlagrets utveckling under normalår (blå) respektive torrår
(grön) om hela tillrinningsområdet kan tillgodogöras (totalt 50 hus, 100%
permanentboended)
12

Om hela avrinningsområdet medtas i beräkningen, figur 9, så återstår drygt 70% av lagret
även under torrår. Detta fall är dock ett hypotetiskt fall eftersom hela avrinningsområdet
omöjligen kan delta, dels för att delar av avrinningsområdet ligger nedströms planområdet
och gränsar till Färgärdsviken, dels för att bergets strukturer bryter och avleder strömbanorna
samt för att sprickheterogeniteten är betydande.
Om endast planområdet medtas och sandlagrets mäktighet under leran i väster troligtvis
underskattas (sätts till 0.5 m) så klarar inte området en fullständig permanentningsgrad.
Modelleringen bryts då permanentningsgraden uppgår till 78%, figur 10. Under torrår återstår
då bara 19% av lagret med troliga kvalitetsproblem som följd. Om sandlagret under leran
istället skulle vara 1 m mäktigt kommer dessa problem inte att uppkomma. Den teoretiska
grundvattenbildningen är dock betydligt större än förbrukningen även under torrår (figur 11)
då problemen sitter i marklagrens lagringsförmåga. Det är därför viktigt att ta hänsyn till detta
vid beräkningarna.
Figur 10 Grundvattenlagrets utveckling under normalår (blå) respektive torrår
(grön) om endast planområdet medräknas (totalt 14 hus, modelleringen
avbruten vid 78% permanentboende)
13

1000
800
600
400
200
0
Annual recharge and
discharge(m3)
Recharge Discharge
Figur 11 Teoretisk årlig grundvattenbildning respektive förbrukning inom planområdet
Om sandlagret under leran i väster och nordväst är 1 m (vilket är mer troligt), klarar
planområdet de 14 nytillkommande fastigheterna, figur 12.
Figur 12 Grundvattenlagrets utveckling under normalår (blå) respektive torrår
(grön) om endast planområdet medräknas (totalt 14 hus, sandlagrets
mäktighet 1 m, 100% permanentboende)
Figur 13 visar grundvattenlagrets utveckling om planområdet samt dess närområde medtas.
Avgränsningen har gjorts dels på topografisk väg, dels utifrån geologiska strukturer. Detta är
det mest sannolika scenariot. Beräkningen visar att området klarar befintliga hus samt
14

tillkommande bebyggelse med 100% permanentningsgrad om sandlagret i väster under leran
är minst 0,5 m.
Figur 13 Grundvattenlagrets utveckling under normalår (blå) respektive torrår
(grön) om planområdet samt närliggande områden medtas (totalt 28 hus,
sandlagrets mäktighet 0.5 m, 100% permanentboende)
Vattenkemiska förhållanden
Vattenkemiska data
Vattenkemiska förhållanden kan påverkas av antropogena förhållanden eller naturliga
variationer i marken. De antropogena förhållanden som främst skulle kunna påverka
vattenkemin är:
befintliga avloppsanläggningar norr om planområdet
djurhållning och jordbruk
avisnings- eller dammbindningsmedel på närliggande väg
De naturliga förhållanden som kan medföra en försämrad grundvattenkvalitet är bland annat:
hög uran- eller radonhalt
relikt salt grundvatten
hög halt av fluorid
hög hårdhet
Att prediktera vattnets kemiska egenskaper är betydligt svårare än att bedöma tillgången på
grundvatten. De flesta vattenkvalitetsproblem kan dock åtgärdas genom bland annat
konventionell filterteknik och luftning, dock inte en förhöjd salthalt, vilket kräver
membranfiltrering
15

Uppdraget har bestått av en genomgång av vattenkemiska data i området som funnits
tillgängliga från brunnar i SGUs arkiv. Kemidata har erhållits från regionen, sammanlagt
omkring 70 brunnar vilka använts som jämförelse. De vanligaste komponenterna visas i
tabell 3.
Kemianalyserna från kemiarkivet har i allmänhet endast standardkomponenter och saknar
data om t ex uran och radon.
Emellertid har kemidata även framtagits ur en databas vid SGU som byggs upp i samband
med ett nationell grundvattenövervakningsprogram (Tillsynsprojektet). Detta omfattar ett
trettiotal bergborrade brunnar i regionen och visas i tabell 4.
Tabell 3 Statistisk sammanställning av data ur kemiarkivet (©SGU).
Tabell 4 Statistisk sammanställning av vissa parametrar ur tillsynsarkivet (© SGU)
Av tabell 3 och 4 framgår att pH är tämligen högt (7-8), liksom alkaliniteten (HCO3 - ). Vattnet
har alltså en vätekarbonathalt som är buffrande mot försurning. Dessutom är vattnet hårt eller
i några fall mycket hårt. Detta är generellt för den typ av berggrund och jordarter som
dominerar i regionen (urgraniter med inslag av amfibolit) och beror dels på kalcitfyllda
sprickor, dels på kalkrika jordlager. Hårt vatten ger generellt en teknisk anmärkning till följd
av risken för utfällningar i ledningar och installationer.
Medianvärdet för fluorid i 104 omkringliggande brunnar är 0.8-0,9 mg/l. Halter mellan 0.8
och 1.2 mg/l ger skydd mot karies medan högre halter än 1.3 mg/l kan ge skador på
tandemalj. Det högsta värdet som påträffats i dessa brunnar var 5.5 mg fluorid per liter.
Av särskilt intresse inom denna region är kloridhalten som indikerar risken för fossilt
havsvatten. Data från tillsynsarkivet indikerar att salthalterna kan vara höga. Andelen
saltvattenbrunnar i kemiarkivet är betydligt lägre, vilket kan bero på att saltvattenbrunnar helt
16

enkelt inte rapporterats in utan direkt tagits ur bruk. Skillnaderna syns tydligt i figur 14.Hela
37% av brunnarna i tillsynsarkivet visade en förhöjd salthalt, liksom knappt 25% i
kemiarkivet. Problemen med salt grundvatten är alltså betydande i regionen.
Figur 14 Kloridhalter i kemiarkivet (till vänster) samt tillsynsarkivet (till höger)
(©SGU)
En bedömning av området har även gjorts utifrån RV-metoden (RiskVariabel-metoden) som
är en statistiskt variabelbaserad metod som ursprungligen togs fram av undertecknad för
bedömning av risk för salt grundvatten (Lindberg & Olofsson 1997). Metoden bygger på
omfattande statistiska analyser och består av 15 klassade variabler (naturgivna och tekniska
variabler samt avståndsvariabler). Resultatet visas i figur 15.
17

Figur 15 Resultat från RV-metoden samt presentation av valda alternativ.
RV-metoden visar som väntat att området har en relativt stor sannolikhet för att erhålla
grundvatten med förhöjd salthalt och att bedömningen är tämligen säker. Den höga
sannolikheten att erhålla salt grundvatten gäller dock hela Norduppland som helhet och syns
även i de vattenkemiska mätningarna. Sannolikheten inom det aktuella området bedöms, med
hänsyn till topografiska och geologiska förhållanden, vara 10-15% högre än genomsnittet i
regionen. Av denna anledning bör brunnarna i området vara grunda, helst inte överstiga 50 m
Grundvattenavsänkningen vid pumpning bör inte heller bli alltför stor. Ur ett sådant
perspektiv förordas därför enskild vattenförsörjning eller gemensamma vattentäkter för några
få fastigheter framför ett samlat uttag för alla fastigheter. Möjligheterna till ett samlat uttag
kan endast bestämmas i samband med brunnsborrning och provpumpning.
Andra kvalitetsaspekter på grundvattnet som kan tänkas uppkomma i denna typ av terräng
och geologiska förhållanden är bland annat höga halter av järn och mangan som ger
utfällningar och missfärgningar, liksom svavelväte som ger doftproblem.
18

Diskussion och slutsatser
Diskussion
Det är mycket svårt att göra en tillförlitlig avgränsning av ett tillrinningsområde i kristallint,
heterogent och sprucket berg. Utgående från ytvattendelare och planområdets utsträckning har
en grov avgränsning gjorts utifrån tre olika scenarier. Utgångspunkten har varit att
grundvattenuttaget antingen skall kunna baseras på gemensam vattenförsörjning eller enskild
vattenförsörjning.
Generellt gäller att de geologiska förhållandena i området endast medger ett tämligen litet
grundvattenlager. Berggrunden rymmer begränsade vattenmängder och tillskott av
nedsipprande vatten från jordlager är närmast en förutsättning för större grundvattenuttag ur
berg. Det aktuella planområdet och omgivande terräng saknar dessvärre större
grundvattenreservoarer och huvuddelen av det tillgängliga grundvattnet kommer därför att
återfinnas i berget eller i begränsade sandlager och sandlinser under lerlager.
Förutsättningarna för större grundvattenuttag inom planområdet är därför begränsat.
Om vattenförsörjningen ska baseras på gemensamma brunnar kan dessa antingen förläggas
till ängen väster/nordväst om planområdet, i den sprickzon som löper nord-sydligt parallellt
med infartsvägen. För att minimera risken för salt grundvatten bör avståndet till strand då vara
minst 300 m. Ett alternativ brunnslokalisering är i det område som föreslagits av SWECO
2012-05-16, dvs i östra delen av området. Risken för förorening av brunnarna är här betydligt
mindre. Osäkerheten beträffande de geologiska förutsättningarna är dock större och några
geotekniska sonderingar inom detta område har inte rymts inom projektet..
Beräkningarna med GWBal visar att vattentillgången och speciellt grundvattenreservoarerna
inom planområdet inte med säkerhet räcker för den tillkommande bebyggelsen under torrår.
Det krävs därför tillskott av grundvatten från omkringliggande områden, vilket gynnas av att
brunnen förläggs i anslutning till tektoniska zoner i berget. Beräkning av vattentillgången
utifrån ett troligt scenario, dvs tillskott av grundvatten från närområdena visar att
vattentillgången då är tillräcklig även under torrår.
Det finns fördelar med att lösa vattenförsörjningen lokalt för varje fastighet, bland annat för
att avsänkningen av grundvattennivån generellt blir mindre och en större del av
vattenreservoaren i berg kan nyttjas. VLF-mätningarna, liksom de ytliga sprickmätningarna,
visar att det finns vattenförande sprickor i flera riktningar inom planområdet.
Det finns dock en risk för att påträffa salt grundvatten i området. Sannolikheten för den
enskilda brunnen bedöms vara ungefär 30% och ökar ju närmare strandlinjen borrningen görs
och särskilt i lågpunkter.. Det är särskilt viktigt att brunnen/brunnarna inte borras alltför djupt,
helst inte djupare än 50 m då risken ökar påtagligt med brunnsdjupet.
Sammanvägd bedömning
Beräkningarna visar att det generellt finns tillräckliga mängder grundvatten i närområdet,
särskilt om brunnarna utförs enskilt för varje fastighet så att en större del av reservoarerna
mobiliseras. RV-beräkningen visar dock att det finns en påtaglig risk för att påträffa salt
grundvatten i planområdet. Denna risk gäller dock hela regionen och syns tydligt i
vattenkemiska data från regionen. Sannolikheten bedöms vara 10-15% högre än i regionen
som helhet. Av denna anledning är det viktigt att brunnsdjupet är litet, helst inte djupare än 50
m.
19

Om vattenförsörjningen baseras på gemensamma brunnar så krävs en fullständig
brunnsborrning och provpumpning för att klarlägga den lokala tillgången på uttagbart
grundvatten. Den vattenkemiska provtagning och analys som samtidigt görs bör förutom
vanliga fysikaliska, kemiska och bakteriella analyser, även omfatta uran och radon.
Referenser
Arnbom, J-O. & Persson, L, 2001: Berggrundskartan 11I Uppsala NV, skala 1:50 000.
Sveriges Geologiska Undersökning, Ser Af 210.
Lindberg, J. & Olofsson, B 1997: Risk för salt grundvatten - en studie med hjälp av GIS över
delar av Norrtälje kommun. Rapport från Norrtälje kommun, SGU och KTH. Norrtälje
kommun, 32 s.
Persson, L., Göransson, M, Persson L. & Sträng M., 2001:Bergkvalitetskartan 11I Uppsala
NV. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser Af 210Bk
Söderholm, H. Müllern, C-.F. & Engqvist P., 1983: Beskrivning och bilagor till
hydrogeologiska kartan över Uppsala län. SGU Ser Ah 5
SWECO 2012: Färgärdsviken. Översiktlig VA-utredning. Uppsala 2012-05-16
20