Kvalitetsredovisning 2010 - Östhammars kommun

Kvalitetsredovisning 2010Läsåret 2009/2010Förskoleverksamhet, grundskola,gymnasieskola och särskola

Innehållsförteckning1 Inledning.................................................................................................................................. 31.1 Grundfakta om Östhammars kommuns barn- och utbildningsväsende ........................... 31.2 Systematiskt kvalitetsarbete ............................................................................................. 41.3 Underlag och rutiner......................................................................................................... 52 Förutsättningar ........................................................................................................................ 72.1 Viktiga nyckeltal .............................................................................................................. 72.2 Personella förutsättningar................................................................................................. 82.3 Materiella förutsättningar................................................................................................. 92.4 Kompetensutveckling..................................................................................................... 102.4.1 Insatser på verksamhetsnivå.................................................................................... 102.4.2 Insatser på kommunal nivå...................................................................................... 112.4.3 Insatser på regional nivå.......................................................................................... 142.5 Styrning och ledning ...................................................................................................... 162.5.1 Kommunen.............................................................................................................. 162.5.2 Verksamheten.......................................................................................................... 173 Arbetet i verksamheten.......................................................................................................... 183.1 Centrala kommunala resurser......................................................................................... 213.2 Gemensamma områden .................................................................................................. 224 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen ............ 254.1 Uppdrag från barn- och utbildningsnämnden................................................................. 254.1.1 Normer och värden.................................................................................................. 254.1.2 Elevernas ansvar och inflytande.............................................................................. 284.1.3 Hem och skola......................................................................................................... 294.2 Enheternas egna prioriterade utvecklingsområden......................................................... 324.3 Elevernas kunskapsresultat ............................................................................................ 334.3.1 Elevernas kunskapsresultat i grundskolan .............................................................. 334.3.2 Elevernas kunskapsresultat i gymnasieskolan ........................................................ 375 Sammanfattande resultat ....................................................................................................... 385.1 Systematiskt kvalitetsarbete ........................................................................................... 385.2 Normer och värden......................................................................................................... 385.3 Elevernas ansvar och inflytande..................................................................................... 395.4 Hem och skola................................................................................................................ 395.5 Elevernas lärande och måluppfyllelse............................................................................ 405.6 Modersmålsundervisning ............................................................................................... 406 Identifierade förbättringsområden......................................................................................... 416.1 Allmänna råd för kvalitetsredovisning........................................................................... 416.2 Normer och värden......................................................................................................... 416.3 Elevernas ansvar och inflytande..................................................................................... 426.4 Hem och skola................................................................................................................ 426.5 Elevernas lärande och måluppfyllelse............................................................................ 426.6 Modersmålsundervisning ............................................................................................... 432

1 Inledning1.1 Grundfakta om Östhammars kommuns barn- och utbildningsväsendeBarn- och utbildningsnämnden ansvarar för Östhammar kommuns barn- och utbildningsväsendei form av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasium,särskola och kulturskola utifrån det nationella och kommunala uppdraget. Kommunen äräven huvudman för Forsmarks skola som drivs av Forsmarks Kraftgrupp AB.Barn- och utbildningschefen har det yttersta ansvaret för att verkställa de beslut som barn- ochutbildningsnämnden fattar. Under barn- och utbildningschefen leds verksamheten av två områdescheferoch 20 rektorer.KOMMUNFULLMÄKTIGEBARN- OCHUTBILDNINGNÄMNDENBARN- OCHUTBILDNINGKONTORBARN- OCHUTBILDNINGSCHEFREKTORBRUKSOMRÅDESCHEFVÄSTOMRÅDESCHEFÖSTREKTORFORSMARKRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorRektorALUNDA GIMO ÖSTERBYBRUK FDH SärskolaKulturskolaÖREGRUND ÖSTHAMMARResursskolaOmråde Öst och område Väst led av var sin områdeschef.Båda områdena har en bitr områdeschef och en administrativ stab till sin hjälp.Båda områdena omfattar grundskola, skolbarnsomsorg, förskola och familjedaghem.SkolledningsorganisationFörskoleverksamheten och grundskolan är indelade i två områden, Väst och Öst. Område Västinkluderar Alunda, Österbybruk och Gimo med omnejd. Område Öst inkluderar Östhammar,Öregrund med omnejd och Kulturskolan. Bägge områdena leds från ett områdeskontor medområdeschef, biträdande områdeschef och administrativa assistenter. Områdeskontorets uppgiftär att ansvara för det kommunala uppdraget, och bistå områdets rektorer så att dessa kanfokusera på den pedagogiska verksamheten och det statliga uppdraget. Bruksgymnasiet ledsav tre rektorer varav en är resultatansvarig.Ledningsorganisationen bygger på arbete i team, för att minimera rektorernas ensamarbeteoch för att dela upp arbetsuppgifterna utifrån rätt kompetenser. Organisationen ska även möjliggöraatt beslut tas i så nära anslutning till verksamheten som möjligt.3

Skolhälsovården och specialpedagogiska insatser organiseras både inom rektors ansvarsområdesamt kommunövergripande. En friliggande enhet för stödinsatser, Resursskolan, arbetarmed hela kommunen som upptagningsområde.1.2 Systematiskt kvalitetsarbeteDet systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningarsom är nödvändiga, att utveckla arbetsprocesser, bedöma resultat och måluppfyllelse samt attidentifiera förbättringsområden och vidta lämpliga åtgärder.Kvalitetsredovisningar upprättas både på kommunal- och enhetsnivå. Den kommunala kvalitetsredovisningenger en övergripande bild av kvaliteten och måluppfyllelsen inom helakommunen. På verksamhetsnivå upprättar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och varjeskolform en egen kvalitetsredovisning.Östhammars kommun följer Förordningen om kvalitetsredovisning (1997:702) och använderSkolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning som stöd i kvalitetsarbetet.Enligt Förordningen om kvalitetsredovisning omfattar ett systematisk och strukturerat kvalitetsarbetebl a måltolkning, granskning av den egna verksamhet, bedömning, gemensammareflektioner och erfarenhetsutbyte samt utveckling av förbättringsåtgärder. Skissen nedan(Myndigheten för skolutveckling, Att granska och förbättra kvalitet, sid. 11) illustrerar detta:4

1.3 Underlag och rutinerFörutom det nationella uppdraget redogör kvalitetsredovisningarna de områden som barn- ochutbildningsnämnden och enheterna valt att prioritera. En enhetlig struktur för kvalitetsredovisningenhar tagits fram för att överensstämma med de Allmänna råden för kvalitetsredovisningar,vilket även bidrar till att kvalitetsredovisningarna är jämförbara.KommunenKommunen utgår i sin kvalitetsredovisning från föregående års resultat och de förbättringsområdensom angavs. Dessa områden inkluderar arbetet med att skapa förutsättningar för engod måluppfyllelse samt satsningar och utvecklingsarbete som kommunen tar ett centralt ansvarför. Även likheter, skillnader, tendenser, samband och orsaker lyfts fram genom en samladbild av alla rektorers inlämnade kvalitetsredovisningar.Kvalitetsredovisningen inkluderar även en sammanställning av rektorernas självvärdering,elevenkäter, diagnosmaterial, nationella prov samt betyg. Dessa sammanställs och analyseras,så att åtgärder kan planeras för att nå en högre måluppfyllelse.Kvalitetsredovisningen utgår också från Skolinspektionens utbildningsinspektion 2008.Våren 2010 genomfördes Barn och utbildningsnämndens brukarundersökning i form av elevochföräldraenkäter vars resultat är ett underlag i redovisningenVerksamhetenECERSÖsthammar kommuns förskolor använder ECERS (Early Childhood Environment Rating Scale)som ett led i egenkontrollen av verksamheten. ECERS är ett instrument med vars hjälppedagoger kan systematiskt observera och bedöma innehåll och kvalitet i vissa moment i förskoleverksamheteni förhållande till de uppsatta målen för verksamheten. De kvalitetskriteriersom uttrycks i ECERS överensstämmer med målsättningen för den svenska förskolan somden uttrycks i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Bedömningen av den pedagogiska kvaliténgörs inom följande s k ”typsituationer”:• Omsorgsrutiner• Inventarier och förråd för barnen• Språkutvecklande erfarenheter• Motoriska aktiviteter• Skapande aktivitet• Social utveckling• Känslomässigt klimat• Åtgärder för barn med särskilda behov• Vuxnas behovVid granskning bedöms förskolan på varje typsituation enligt en 7-gradig skala där resultatenkan summeras. Bedömningarna utförs av utbildade observatörer genom besök på förskolan.Arbetsprocessen innehåller ett antal tillfällen där personalen under observatörens ledning reflekteraröver och diskuterar verksamheten vid den egna avdelningen. Personalens självvärderingarförs i ett återkopplande samtal samman med den besökande observatörens bedömning.Utifrån detta väljer personalen ett eller flera utvecklingsområden för en period om 1-2 år.5

Även rektorerna utgår i sina kvalitetsredovisningar från föregående års resultat och de förbättringsområdensom angavs. Rektorerna redovisar, förutom det nationella uppdraget och barnochutbildningsnämndens prioriterade områden, även egna prioriterade områden.Som underlag till kvalitetsredovisningen använder rektorerna sammanställningar från utvärderingaroch avstämningar som genomförts i verksamheterna, analyser och sammanställningarfrån enkäter och intervjuer med barn/elever, föräldrar och personal, samt anteckningar frånföräldramöten, personalmöten, medarbetarsamtal, skolråd och elevråd.I bedömning av elevers måluppfyllelse i årskurs 3 och 5 används resultaten i de nationellaämnesproven, diagnoser och lärarnas sammanfattade bedömning. Elevers måluppfyllelse iårskurs 9 grundar sig på läsårets resultat för nationella ämnesprov i svenska, engelska ochmatematik samt slutbetygen i åk 9. Gymnasieskolorna redovisar resultat från betyg och elevernasbehörighet till högskola.Som stöd för sitt arbete med att analysera elevernas resultat har grundskolan tillgång tillsammanställningar av elevernas resultat från ämnesproven i åk 3, 5, 9 och slutbetygen i åk 9.Dessa resultat är redovisade på kommun- och skolnivå och i vissa fall även på klassnivå.Förvaltningsledningen följer upp verksamheternas kvalitetsredovisningar genom återkopplingssamtal med respektive rektor. I samtalen ligger fokus på resultat, analys och planeradeförbättringsåtgärder.Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisningI Kvalitetsredovisning 2009 identifierades följande förbättringsområden som barn- och utbildningsförvaltningenoch enheterna har arbetet med under läsåret 2008/2009:• Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas och förbättras ytterligare så att mål, genomförande,uppföljning, utvärdering, analys och åtgärder blir en sammanhållen kedja,tydlig för alla och som ligger till grund för en ökad måluppfyllelse.• Alla verksamheter upprättar Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling somöverensstämmer med diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Vid läsårets slutfinns minst ett arbetslag vid varje grundskola som deltagit i utbildningen Skolkomet.• Verksamheterna arbetar aktivt för att öka elevernas möjligheter till inflytande och ansvaröver sin undervisning och för sitt lärande.• Arbetsordningen för enhetsråden har omarbetas i syfte att skapa ett bättre samarbetamellan hem och förskola/skola. De nya rutinerna utvärderas under våren 2010.• I syfte att öka elevernas måluppfyllelse vidtas åtgärder både på verksamhets- ochkommunnivå.• Modersmålsundervisning startas läsåret 2009/2010 i samarbete med Språkskolan iUppsala. Verksamheten utvärderas våren 2010.6

2 FörutsättningarViktiga förutsättningar redovisas för verksamhetens arbete i riktning mot de nationella måleni form av nyckeltal och rektors självvärderingar. Dessutom beskrivs kompetensutvecklingsinsatsersom kommunen tar ett övergripande ansvar för, samt styrning och ledning.2.1 Viktiga nyckeltalStatistik angående verksamhet och personal gäller läsåret 2009/2010. Statistik angående ekonomigäller budgetåret 2009. Uppgifterna är hämtade från SCB, Skolverkets jämförelsetal.Verksamhets- och personalnyckeltal, läsåret 2009/2010.Förskola 2007 2008 2009JämförelsekommunRiketAntal inskrivna barn per årsarbetare 5,8 5,8 6,0 5,2 5,3Antal barn per avdelning 17 17 17 17 17Andel årsarbetare m pedagogisk högskoleexamen 48 % 50 % 51% 58 % 54 %Fritidshem 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketAntal inskrivna barn per årsarbetare 14,7 15,8 17,2 19,5 20,9Antal barn per avdelning 30,4 33,9 37,6 34,1 36,7Andel årsarbetare m pedagogisk högskoleexamen 37 % 38 % 42% 68 % 59 %Familjedaghem 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketAntal inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,5 5,3 5,1 4,9Förskoleklass 2008 2009JämförbarkommunRiketAndel elever av samtliga 6-åringar 99% 98% 97% 95%Antal årsarbetare per 100 elever 7,6 6,1 6,5 6,2Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 90% 94% 90% 88%Grundskola 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketAntal lärare per 100 elever 8,0 8,4 8,5 8,6 8,3Andel lärare m pedagogisk högskoleexamen 92 % 91 % 93% 90 % 88 %Gymnasieskola 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketAntal lärare per 100 elever 9,9 10,1 8,9 9,2 8,2Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 77 % 81 % 81% 76 % 80 %Särskolan 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketAntal lärare per 100 elever 20,7 25,9 25,8 27,2 27,3Andel integrerade i % av särskolans elevunderlag 25 29 17 9 14Östhammars kommun i förhållande till jämförbara kommuner och riket.• Förskoleverksamheten har fler barn inskrivna per årsarbetare.• Fritidshemmen har färre antal barn per årsarbetare men fler antal barn per avdelning.• Grundskolan har nu kommit upp i samma nivå antal lärare per 100 elever.• Särskolan har något lägre antal lärare per 100 elever.• Gymnasiet har minska antal lärare på 100 elever och ligger nu i nivå med jämförbarkommuner.7

• Förskola och fritidshem har betydligt färre personal med pedagogisk högskoleexamen.• Grundskolan högre procentandel lärare med pedagogisk högskoleutbildning.• Gymnasiet ligger i nivå med riket vad gäller procentandel lärare med högskoleutbildning.Ekonomiska nyckeltal, budgetåret 2009.Förskola 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketKostnad per inskrivet barn, kr 106 200 105 100 107 600 115 400 117 600Fritidshem 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketKostnad per inskrivet barn, kr 40 400 39 000 37 500 34 100 34 300Familjedaghem 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketKostnad per inskrivet barn, kr 79 000 82 900 84 000 92 200 95 700Grundskola 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketKostnad per elev totalt, kr 71 600 74 600 83 200 83 600 83 700Kostnad per elev för undervisning, kr 34 600 36 700 38 500 41 800 42 800Kostnad per elev för lokaler, kr 15 100 16 300 20 200 17 000 16 700Gymnasieskola 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketKostnad per elev totalt, kr 113 100 113 800 121 500 100 100 95 200Kostnad per elev ersättning annan kommun, kr 93 900 101 800 108 400 98 600 95 700Kostnad per elev för undervisning, kr 46 600 48 800 58 300 47 600 42 700Kostnad per elev för lokaler, kr 26 200 25 900 24 500 18 700 19 100Särskolan 2007 2008 2009JämförbarkommunRiketKostnad per elev exkl skolskjuts, kr 359 500 453 300 396 500 295 900 329 500Östhammars kommun i förhållande till jämförbara kommuner och riket.• Förskoleverksamheten har lägre kostnader.• Fritidshemmen har högre kostnader.• Familjedaghemmen har lägre kostnader.• Grundskolan har ökat sina kostnader per elev totalt men är betydligt lägre. Kostnadenper elev för undervisning är betydligt lägre än snittet i kommunerna och riket.• Särskolan har högre kostnader.• Kostnaderna för gymnasiet har ökat och ligger nu betydligt över snittet i kommunerna.2.2 Personella förutsättningarFörskolornas personal består till stor del av kvinnor med relativt hög medelålder och långyrkeserfarenhet men där endast hälften av personalen har en pedagogisk högskoleutbildning.Personalen arbetar i väl fungerande arbetslag, där ledningen betonar flexibilitet, lyhördhet ocharbetsglädje som styrkor men där hög arbetsbelastning och oro för framtiden nämns som negativafaktorer. Ökat inflytande över planeringstid ses som en möjlighet.Fritidshemmens personal liknar till stor del förskolans, med skillnaden att en stor del av personalenarbetar deltid. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är låg även påfritidshemmen. Fritidshemmens personal arbetar ofta även i skolorna där deras yrkeskunnan-8

de är värdefullt, i synnerhet i klasser med elever i de lägre åldrarna. Vid en SWOT-analysframkom att personalen finner att det i vissa fall är svårt att hitta tid för gemensam planeringför personalen på fritidshemmen och skolan.Med ambitionen att höja andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola ochfritidshem har BUN beslutat att 75 % av förskolornas personal respektive 100 % av fritidshemmenspersonal ska ha sådan utbildning. Dock har ej motsvarande ekonomiska resursertillförts verksamheten.I grundskolan är andelen lärare med pedagogisk utbildning hög. Antal lärare per hundra eleverär i nivå med jämförelsekommuner och riket. Kostnaden per elev för undervisning är betydligtlägre än för jämförelsekommuner och riket. Personalen i skolan arbetar i arbetslag, därflertalet av arbetslagen har kommit långt i att hitta bra arbetsformer för samarbetet. Någraskolor har en arbetslagsledare i varje arbetslag. Som svagheter identifieras stress och oro förframtiden, och en stor oro för att inte lyckas nå verksamhetens mål.Särskolan har välutbildad personal med lång erfarenhet men det saknas kompetens för att undervisai de högre åldrarna. Verksamheten har god personaltäthet, dock något lägre än jämförbarakommuner och riket, och låg personalomsättningen.Resursskolans personal är engagerad och utvecklingsbenägen. Skolan har två lärare med pedagogiskhögskoleutbildning men högstadiekompetens saknas. Personalomsättningen har varitstor, på grund av övertalighet i kommunen, vilket gjort att arbetslaget ofta har förändrats.Kulturskolans lärare har lång erfarenhet och många kompetenser. Viljan att samarbeta är stormen man är ett litet kollegium med arbetsplatser på alla kommunens orter vilket gör att maninte har naturliga mötesplatser i det vardagliga arbetet. Samarbets- och utvecklingsfrågor diskuteraspå arbetsplatsträffen en gång i månaden.Gymnasieskolan har professionella och behöriga lärare med stor erfarenhet som generellt harstor vilja och beredskap att göra insatser inom verksamheten. Andelen lärare med pedagogiskhögskoleutbildning ligger i nivå med riket.2.3 Materiella förutsättningarFlertalet av kommunens förskolor bedrivs i bra lokaler, men några är i behov av renovering.Personalen framför synpunkter på att lokalytan kan komma bli för knapp när barngruppernablir större, och oro finns att detta kan leda till olyckor och arbetsskador. Förskolornas utemiljöeroch närmiljöer med bra lärmiljöer anses som positiva faktorer. Några av förskolorna harnyligen satsat på teknik, datorer och digitalkameror, medan andra fortfarande är i behov attförnya material.Grundskolan bedrivs i lokaler av varierad kvalité. Från nybyggda och nyrenoverade till de ibehov av renovering. Olandsskolan är ombyggd och nyrenoverad och invigdes i augusti 2009.En svaghet för några skolor är att de saknar lokaler för idrott. Ett flertal skolor har lekredskapsom inte är godkända enligt gällande normer, och därför finns ett stort behov av att investeringför att garantera barnens säkerhet på skolgården. Det finns även behov av förnyelse avläromedel och övrig material.9

Kommunens kostnad för läromedel/ utrustning/ skolbibliotek per elev i grundskolan, har ökatmen är ändå 25 % lägre än snittet i riket. Källa: Skolverket, Tabell 2: Huvudmannens kostnaderKulturskolan har ibland problem att finna ändamålsenliga lokaler på alla orter.Bruksgymnasiet driver sin verksamhet i vackra och ändamålsenliga lokaler, men saknar enaula och scen. Gymnasiet delar idrottslokaler med de tre grundskolorna på orten och WilhelmHaglunds gymnasium. Wilhelm Haglunds gymnasium och Vuxenutbildningsenheten verkar iBruksgymnasiets lokaler.Forsmarks skola är belägen i vacker bruksmiljö med ändamålsenliga lokaler och god tekniskutrustning. Eleverna erbjuds elevboende i Gimo, där det finns tillgång till olika idrottsanläggningaroch service.2.4 Kompetensutveckling2.4.1 Insatser på verksamhetsnivåI rektorernas kvalitetsredovisningar framgår tydligt att kompetensutvecklingen bygger på måleni verksamheten, de egna behoven och föreslagna åtgärder utifrån de identifierade förbättringsområdenafrån föregående läsår. Tiden för kompetensutveckling har blivit en viktig faktoroch prioriteras högt. Kompetensutveckling sker både enskilt och i arbetslaget. Alla förskoloroch skolor har individuella kompetensutvecklingsplaner för sin personal. Nedan följer etturval av de insatser som gjorts under läsåret 2009/2010.Förskolornas kompetensutveckling har anordnats utifrån behov som identifierats med hjälp avuppföljning genom ECERS och andra utvärderingar. Förskolorna i Östhammars skolområdehar haft olika föreläsningar, Leken ett rum för livet, Lars Björklund och ett arbetslag har varitpå kursen Förskolans pedagogiska rum. Från förskolorna i Alunda har delar av personalendeltagit på en föreläsning om Bornholmsmodellen. Alla verksamheter i Gimo skolområde hararbetat med matematikprojektet ”Röda tråden”. Förskolornas personal har deltagit vid föreläsningenMatematik för nyfikna barn, de har även gjort studiebesök i andra verksamheter föratt ta del av hur man arbetar med matematik. Några har även deltagit på föreläsningarna TomTitts experiment, Språka-Läsa-Skriva, Astrid Frylmark och Vara Vettig Vuxen. I Österbybrukhar personalen gjort studiebesök på andra förskolor inom och utom kommunen. All personalhar haft utbildning inom närmiljön med bl.a. guidade turer i bruket. Personalen på tärnansförskola, Gräsö har lyssnat på föreläsningen Mr Tourette och jag, Pelle Sandstrak. En stor delav förskolornas personal har lyssnat på föreläsningen Barn och unga som vi oroar oss över –eller som gör sig själva illa, Malena Thunström. Tid för planering av verksamheten är på deflesta förskolor väldigt liten, vilket ses som ett hinder i utvecklingen av verksamheten. Detpedagogiska utbytet mellan förskolorna har ökat under läsåret.Familjedaghemmen har haft en gemensam utbildning PUG, pedagogisk utbildning i gruppoch Matematik ute i Naturskolans regi. Alla verksamheter i Gimo skolområde har arbetat medmatematikprojektet ”Röda tråden”. Dagbarnvårdarna har deltagit vid föreläsningen Matematikför nyfikna barn, de har även gjort två studiebesök i andra verksamheter för att ta del av hurman arbetar med matematik.10

Fritidshemmen i Västra skolområdet har återkommande nätverksträffar där man arbetar medolika teman, Genusperspektiv. Fritidshemmen i Gimo har erbjudits att delta i studiecirkelnGod läsutveckling. Personal från Edskolans fritidshem har varit på en fortbildningsdag Fritidshemi Fokus.Grundskolor inkl. förskoleklasser och fritidshem har organiserat en omfattande fortbildningutifrån de behov som uppmärksammats i verksamheternas utvärderingar. Många skolor beskriverfortbildningsinsatser i syfte att höja elevernas kunskapsresultat såsom pedagogiskakonferenser där man t.ex. har varit ämnesprovsanalys på grupp- och individnivå, studiecirkel ikartläggningen av elevernas läsutveckling God läsutveckling, ämnesinriktade insatser ochhandledning till lärare i arbetet med åtgärdsprogram. Insatserna för att möta barn i behov avsärskilt stöd har varit omfattande på verksamhetsnivå. Några skolor har haft fortbildning inomområdet Normer och värden, ANTD-frågor och hälsa.Gymnasieskolorna har delvis haft fortbildningen för att anpassa verksamheten inför den nyagymnasiereformen och den nya skollagen. Bruksgymnasiets rektorer poängterar att arbetslagsträffarnai högre grad än tidigare blivit en viktig del av kompetensutvecklingen då man lärav varandras erfarenheter och kunskaper. Bruksgymnasiet har haft en fortbildningsdag Mentorskap- med lärande och utveckling i fokus, skolans rektorer poängterar att arbetslagsträffarnai högre grad än tidigare blivit en viktig del av kompetensutvecklingen då man lär av varandraserfarenheter och kunskaper. På Forsmarks skola har all personal under 2008-2010fortbildat sig inom området energiproduktion med fokus på energi och hållbar utveckling.Rektor och biträdande rektor har under 2009/2010 kompletterat den statliga rektorsutbildningenmed kurser i mål- och resultatstyrning samt fördjupad skoljuridik. Rektor har gått enkurs anordnat av DO där den nya diskrimineringslagen och likabehandlingsarbetet togs upp.2.4.2 Insatser på kommunal nivåFörskolanDe kvalitetshöjande insatserna på förskolan har drivits genom Statsbidraget för kvalitetssäkrandeåtgärder inom förskoleverksamhet.Pedagogisk bedömning och dokumentationFortbildningsinsatsen som startade föregående läsår i syfte att synliggöra förskolans läroplan,Lpfö 98, i verksamheten och förbättra kvalitén i förskolan har detta läsår haft fokus på pedagogiskbedömning och dokumentation, i form av en studiedag för all personal i kommunensförskolor. Behovet av satsningen har framkommit i resultaten från de utvärderingar somgjorts.Se – förstå – handlaTidiga insatser för barn i behov av stöd har visat sig underlätta barnens skolgång, därmed ärdet en viktig uppgift för förskolans personal att tidigt upptäcka och rätt bemöta barnens behov.En fortbildningsinsats har under 2009/2010 startats i syfte att ge en djupare kunskap ochförståelse kring barn med inlärningssvårigheter, primära koncentrationssvårigheter och beteendeproblem.Utbildningen har bestått av föreläsningar, handledning utifrån egna fallbeskrivningaroch litteraturstudier.FritidshemmenFritidshemmen har haft en gemensam fortbildningsdag med temat lek och fysiska aktiviteter.11

FörskoleklassernaPedagogerna i förskoleklassen har haft en gemensam dag då man arbetat med förskoleklassensuppdrag, inom områdena språkets utveckling och lekens betydelse. Dagen leddes av tvåav kommunens specialpedagoger. Man har under läsåret träffats regelbundet för att diskuterautifrån orternas handlingsplaner och delge varandra goda exempel från sina verksamheter.En föreläsning om språklig bedömning i förskoleklassen har hållits av Astrid Frylmark.GrundskolanÄmnesutvecklingProjektet: ”Åtgärd för att förbättra utbildningsresultaten inom Barn- och utbildningsnämndensansvarsområde i Östhammars kommun” går under arbetsnamnet Ämnesutveckling.Resultaten från Skolverkets inspektion våren 2008 visar att det finns ett behov av att på kommunnivåsäkerställa en likvärdig utbildning i grundskolan, där undervisningen genomförs ochdär en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskapsutveckling görs utifrångällande styrdokumentUnder 2009 utsågs en ämnesutvecklare och en ämnesansvarig rektor på kommunnivå i sex avgrundskolans ämnen. Under läsåret 2009/2010 utsågs ämnesutvecklare i ytterligare tre ämnen.I ämnesutvecklarens uppdrag ligger i huvudsak att:• leda utvecklingsarbetet i respektive ämne utifrån arbetsprocessen:Mål → Lokal pedagogisk planering → Undervisning och lärande → Uppföljning ochdokumentation → Analys och bedömning → Utvecklingssamtal → IUP och skriftligaomdömen → Mål• fungera som vägledare till forsknings- och annat inspirationsmaterialUtsedda rektorer ska vara ett stöd till ämnesutvecklarna i deras arbete.Hösten 2009 genomfördes en träff med alla undervisande lärare som leddes av dekommunala ämnesutvecklarna och respektive rektor. Under träffen beskrevs projektetssyfte och genomförande.I januari 2010 var det en studiedag för alla lärare då man träffades i ämnesgrupper.Några av ämnesutvecklarna har deltagit i kurser med inriktning mot det ämne deansvarar för.En av ämnesutvecklarna ingår i det regionala nätverket för ämnesutvecklare i matematikoch en av dem har ingått i nätverket för bedömning och betyg.LäsutvecklingUppföljning av elevernas läsutveckling ska göras fortlöpande i grundskolan, med syfte att gestöd i ett tidigt skede till de elever som är i behov av det. Fortbildning i form av föreläsningari läsutveckling och kartläggning av densamma har genomförts för lärare.12

Gemensamma bedömningsunderlagI arbetet med att säkerställa att all bedömning och betygsättning i grundskolan utgår från denationella mål och riktlinjer beslutades att kommunen ska använda sig av Infomentors bedömningskriterier.De börjar gälla från höstterminen 2009.IUP och skriftliga omdömenMånga lärare har uttryckt sina behov av att få stöd i hur man formulerar sig i skrivandet avelevernas IUP, individuell utvecklingsplan, och skriftliga omdömen. I augusti 2009 anordnadesen fortbildningsdag för alla grundskolans lärare i kommunen då man arbetade med formuleringari IUP och skriftliga omdömen.ÅtgärdsprogramI syfte att finna former för upprättande av åtgärdsprogram som följer förordning och allmännaråd har 24 av kommunens specialpedagoger och speciallärare i grundskolan och i gymnasietgenomgått utbildningen ”Se – förstå – Handla”, utbildare Lena Timby.Efter genomgången utbildning har deltagarna blivit erbjudna fyra handledningstillfällen underåret ledd av utbildaren.Deltagarna i utbildningen har i uppdrag att vara stöd till lärare och rektorer i processen kringåtgärdsprogram.Lärarfortbildning, LärarlyftetLäsåret 2009/2010 har 12 av kommunens lärare deltagit i regeringens satsning på lärarfortbildningdär yrkesverksamma, behöriga lärare har möjlighet att fortbilda sig på högskolan.Avslutade och pågående kurser är i ämnena engelska, fysik, svenska som andra språk, filosofi,IKT och i specialpedagogik.Natur & Teknikskolan är ett treårigt samarbetsprojekt, 2009 – 2011, mellan Östhammarskommun, Upplandsstiftelsen och Forsmarks Kraftgrupp AB som avser att ge elever kunskapom och skapa intresse för miljö- teknik- och naturvetenskap med tonvikt på en utomhuspedagogiskverksamhet. Projektet bearbetar och stödjer förskolan till och med gymnasieskolan idetta avseende.Syftet med projektet är bl.a. att inspirera alla elever och pedagoger till intresse för natur ochteknik där man arbetar med en helhetssyn och främjar ett miljö- och hälsoorienterat arbetssätt.Pedagogerna har genomfört olika aktiviteter för elever och lärare ur ett varierat utbud somvarit anpassat till årstidernas olika förutsättningar, elevernas ålder och lärarnas önskemål.Sommaren 2010 deltog 50 tjejer i aktiviteten Teknik för tjejer, som har drivits inom projektet.Kompetensutveckling för personal har genomförts i form av studiedagar då man inspirerat tillutomhusverksamhet, tipsat om material och litteratur och lärt ut metoder.Nya teman som erbjudits är:• Marinbiologi• El/energi• ”Matematik ute” del 2• Samarbetsövningar i äventyrsbana• Slåtterarbete/artkunskap• ”Kors- och tvärsdagar” för åk 3 på gymnasiet, har arrangerats i samarbete med Forsmarkskraftgrupp, SKB och Uppsala Universitet13

Inom dessa teman har man arbetat med historiska aspekter, praktiska tillämpningsmetoder,teknik/mekanik, lek och rörelse.SkolkometKomet är en förkortning av KOmmunikations METod. Det övergripande syftet är att skapa ettbättre klassrumsklimat genom att öka positiva beteenden och minska negativa beteenden hoselever. Utbildningen är också ett led i att skapa ökad trivsel och trygghet i skolan för eleverna.PIMPIM är en grundkurs i Praktisk IT- och Mediekunskap. Syftet är att öka pedagogers kompetensatt använda IT och medier i sitt arbete. All pedagogisk personal i kommunens förskoleverksamhet,skolbarnsomsorg och grundskolor genomgår PIM-kurser på olika nivå.Projektet pågår t.o.m. 2011.Läsa - skriva - räknaNågra av ovanstående satsningar på fortbildning inom grundskolan har genomförts med medelfrån statsbidraget Läsa - skriva - räkna.SkolledningArbetslagsledarutbildningVåren 2010 deltog 47 lärare och 7 rektorer i en arbetslagsledarutbildning som hade det pedagogiskaledarskapet i fokus.SkoljuridikI samarbete med Uppsala universitet har en utbildning i skoljuridik genomförts där alla rektoreri kommunen har deltagit. Genomförd kurs ger 10 hp. Utbildningen slutfördes i december2009.Innehållet i utbildningen:1. Skolledarskap i kvalitetsregimens tid2. Lagar och andra författningar inom skolområdet3. Rättssäkerhet och likvärdig bedömning av kunskapsutveckling4. Barn och elevers rätt till stöd5. Jämställdhet och likabehandlingslagen2.4.3 Insatser på regional nivåSamarbete med Regionalt Utvecklingscentrum, RUC UppsalaRegionala utvecklingscentrum är ett nationellt uppdrag till alla lärosäten som har lärarutbildningsuppdrag.RUC är ett samarbete mellan åtta kommuner i länet och Utbildningsvetenskapligafakulteten vid Uppsala universitet. Östhammars kommun är delägare i RUC Uppsala.Kärnverksamheten är att utveckla samarbete mellan:• Skola, lärarutbildning och forskning• Kommuner och pedagoger• På sikt även med elever, föräldrar, företag och organisationer samt alla med intresseför utbildningsfrågor14

Och att koppla samman teori och praktik genom att:• Lärare kan söka svar på frågor om undervisning och lärande hos universitetet• Universitetets lärare och forskare kan söka sig till skolor för att diskutera de frågorsom ställs inom högskolanRådRepresentanter från kommuner och universitetet bildar tillsammans ett Råd, som är referensgrupptill det arbetsutskott (AU), som leder arbetet tillsammans med projektledaren.Östhammars kommun representeras i rådet av Barn – och utbildningsförvaltningens chef.UtvecklingsledargruppenÖsthammars kommun har en representant i den utvecklingsledargrupp som regelbundet träffasför information om pågående verksamhet inom RUC och inom kommunerna och för att sevilka gemensamma frågor som kan vara viktiga att arbeta vidare med.Gemensam lärarutbildardagLärarutbildningens grundutbildningsuppdrag fördelas på drygt 25 institutioner inom Uppsalauniversitetet. De olika institutionerna har hela ansvaret för sin del av VFU:s (VerksamhetsFörlagd Utbildning) och didaktiken i sina kurser. För att stärka den organiseringen har RUC,under läsåret 2009/2010, organiserat en gemensam lärarutbildardag, där lärarutbildare frånuniversitetet och kommunerna träffas inom sina respektive ämnen för att ta del av relevantforskning och utvecklings- och reformarbete inom respektive verksamhet samt föra en dialogom progression och innehåll i utbildningen samt om studenternas VFU.Tankesmedja i naturvetenskap och teknikVåren 2009 bildades Tankesmedjan i naturvetenskap och teknik. Syftet med satsningen är attstarta en långsiktig process där utforskandet av undervisningsprocesserna inom kommuneroch universitet från tidiga till senare år problematiseras i avsikt att öka intresset och fördjupakunskaperna i teknik och naturvetenskap hos våra barn. Tankesmedjan består av ca.15 deltagarefrån förskola till universitet vilka har ämneskompetens från sitt stadium och har ett stortoch aktivt intresse av didaktisk utveckling. Östhammar har en representant i tankesmedjan.Teknik- och energicollegeEn ansökan kommer att lämnas till Industrikommitén i syfte att bli ett certifierat teknik- ochenergicollege.MatematiknätverkNätverket består av en arbetsgrupp där matematikutvecklare i regionen utgör stommen tillsammansmed Matematiska institutionen och Institutionen för didaktik. I ansökan om samverkanframgår följande:• Stödja matematikutvecklarna som utbildas av Nationellt centrum för matematik, Göteborgsuniversitet, genom att anordna nätverksträffar inom RUC.• Inventera vilka arbeten som pågår inom matematiken och vars erfarenheter kan spridasi regionen, samt att stödja dem genom erfarenhetsutbyten.• Ordna möten mellan kommunala lärarutbildare och universitetets lärarutbildare i matematik.Kommunens ämnesutvecklare i matematik ingår i nätverket.15

Samarbete med lärarutbildningen i regionenVFU, verksamhetsförlagd utbildningÖsthammars kommun samarbetar med lärarutbildningarna i regionen. Under läsåret2009/2010 har 130 lärarstuderande genomfört sin VFU i kommunen.Samarbete med regionförbundet och länsstyrelsen i Uppsala länSamarbetet består av olika projekt, nätverk och utbildningar inom bl.a. ”Den goda skolan”,”Föräldrastöd” och ”Skolan kan förebygga”.2.5 Styrning och ledningStyrningen av skolan kan beskrivas som två parallella processer som ska koordineras medvarandra. En mål- och resultatstyrd skola innebär att staten formulerar mål i olika nationellastyrdokument, t ex läroplaner och kursplaner och följer upp om målen nås. Kommunernagenomför och utvecklar skolverksamheten i enlighet med statens mål genom att lokalt tolkamålen.2.5.1 KommunenBarn- och utbildningsnämnden har utifrån de nationella styrdokumenten samt Östhammarskommuns skolplan utformat Verksamhetsplan 2010-2013.Skolorna i Östhammars kommun ska enligt Verksamhetsplan 2010-2013 arbeta med de följandecentrala utvecklingsområdena:• Normer och värden• Ingen elev ska känna sig kränkt• Elevens ansvar och inflytande• Alla elever ska känna delaktighet i sitt lärande• Alla elever ska vid utgången av skolåret vara läskunniga enligt framtaget schema• Alla elever ska uppnå minst godkänt i svenska, matematik och engelska• Öka andelen elever som når målen i alla ämnen• Öka andelen elever från åk 9 i Östhammars kommun, som söker till Bruksgymnasiet• Skola och hemNormer och värdenIngen elev ska känna sig kränktSkolans verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.Alla, både personal och barn, i skolan ska främja respekt för varje människas egenvärdeoch för den gemensamma miljön. Särskilt ska alla vara delaktiga i att främja jämställdhetmellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbningoch rasistiskt beteende.Elevens ansvar och inflytandeAlla elever ska känna sig delaktighet i sitt lärandeBarn och ungdomar tar ansvar för sina studier och sin egen personliga utveckling med stöd avall personal.16

Skola och hemBarnens, ungdomarnas, föräldrarnas och personalens erfarenheter och kunnande är viktigaresurser som tas tillvara genom samråd och samarbete. Utbildningen ska ge eleverna kunskaperoch färdigheter. Genom samarbete med hemmen, främjas deras harmoniska utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ska hänsyn tas till eleveri behov av särskilt stöd.FortbildningBarn- och utbildningsnämnden har under flera år medvetet satsat på att vidareutbilda rektorerna.Välutbildade och erfarna rektorer är en förutsättning för att skolornas verksamhet skautvecklas kvalitativt. Förvaltningen tar ett övergripande ansvar för utbildning och utvecklingav sina rektorer.2.5.2 VerksamhetenAlla enheter i verksamheten arbetar i ledningsgrupper. För- och grundskolan har ledningsgrupperpå både områdes- och enhetsnivå, och gymnasieskolorna har en egen ledningsgrupp.Särskolans rektor leder flera olika verksamheter och ingår i skolområde Väst. Kulturskolansrektor ingår i ledningsgruppen för område Öst.Ledningsgrupperna på områdesnivå inkluderar alla rektorer inom området, och leds av områdeschefen.Gruppernas huvudsakliga uppgift är att arbeta med områdets ekonomiska ochverksamhetsrelaterade frågor.För- och grundskolans ledningsgrupp på enhetsnivå inkluderar representanter från enhetensarbetslag och leds av rektor. Enhetens ledningsgrupp arbetar med ekonomiska och pedagogiskafrågor på enhetsnivå. Enheternas rektorer leder även sin verksamhet med hjälp av andragrupper, t ex Elevhälsogrupp, Antimobbningsgrupp, Elevråd.Alla chefer har arbetsplatsträffar (APT) minst 8 gånger per år enligt Lokalt samverkansavtal.APT ska inkludera all personal där verksamhetsfrågor som organisation, ekonomi, personalfrågor,kompetensutveckling och arbetsmiljö diskuteras.Alla skolor har Skolråd. Skolråd skapades för att ge föräldrar möjlighet till inflytande ochskapa en bra dialog med skolan. Skolråden består av rektor, föräldrar, personal och representanterfrån barn- och utbildningsnämnden. På vissa skolor deltar även elever.Skolorna här även Elevråd. Genom Elevråd möter rektor elever i samtal om skolan. Eleveroch föräldrar involveras genom dessa mötesplatser i det systematiska kvalitetsarbetet.Rektorer utför också klassrumsbesök, besök i förskolan, i förskoleklass eller på fritids för attfå en bild av hur verksamheten fungerar. Rektor leder pedagogerna i det systematiska kvalitetsarbetetgenom att planera och utvärdera arbetet och elevernas kunskapsresultat, tillsammansmed dem. Individuella kompetensutvecklingsplaner planeras utifrån de behov somframkommer vid medarbetarsamtal mellan rektor och den anställde och utifrån verksamhetensbehov.17

3 Arbetet i verksamhetenArbetet i verksamheten beskriver de olika skolformerna och de särskilda verksamheterna somfinns inom Östhammars kommun som stödjer arbetet med att nå en hög måluppfyllelse.FörskolanKommunen driver 12 förskolor varav tre är integrerade med fritidshem och grundskola. Hösten2009 fanns 812 barn inskrivna i verksamheten. Förskolorna leds av rektorer. Östhammarskommun erbjuder alla barn plats i förskoleverksamhet inom tre månader.För att synliggöra barns utveckling och lärande är arbetet med pedagogisk dokumentation,kopplad till Lpfö 98, ett viktigt inslag i förskolan. Andra utvecklingsarbeten som pågår påflertalet förskolor är arbetet med språkutveckling och inflytande. Förskolorna och familjedaghemmeni Östhammar samarbetar i ett nätverk kallat ”Utvecklingsgruppen” som har i syfteatt:• Vara inspirationsforum för kvalitetsutveckling• Verka för samsyn och samarbete mellan enheterna avseende kompetensutveckling ochgemensamma aktiviteter.• Verka för ett utbyte av pedagogiska frågor och lyfta fram goda exempel.FamiljedaghemmenDet finns 30 familjedaghem i kommunen, både i tätorterna och på landsbygden, för barn iåldrarna 1-12 år. Sedan januari 2010 drivs fem av dessa i enskild regi. Hösten 2009 var 188barn inskrivna i familjedaghem. Familjedaghemmen i skolområde Väst leds av en rektor. Familjedaghemmeni skolområde Öst leds av flera rektorer som även ansvarar för andra verksamheteri området. Område Östs familjedaghem har tillhörighet till den förskola eller skolasom rektor ansvarar för. Dessa verksamheter samarbetar till viss del, t ex med APT och pedagogiskaaktiviteter. Familjedaghemmen samarbetar med varandra och träffas regelbundet i sittområde, för att genomföra gemensamma aktiviteter med tema, ofta med naturinriktning ochrörelse/idrott.Öppna förskolanÖppna förskolan är en träffpunkt för föräldrar och deras barn, 0-5 år. Syftet med verksamhetenär bl.a. att skapa en mötesplats där de vuxna kan träffas och dela tankar, idéer och erfarenheterutifrån rollen som förälder. På Öppna förskolan erbjuds material och aktiviteter, som ärstimulerande för barnen och bra för deras utveckling, som till exempel att sjunga tillsammans,läsa sagor, leka lekar, måla och rita. I kommunen finns fem öppna förskolor, en i varje tätort.Öppna förskolan i Gimo är bemannad med en förskollärare.FritidshemmenDet finns tio fritidshem i Östhammars kommun, varav de flesta delar lokaler med grundskolan.Hösten 2009 fanns 652 barn i åldrarna 6-12 år inskrivna på fritidshemmen. Fritidshemmenleds av en rektor, och arbetar i synnerhet med normer och värden, ansvar och delaktighetsamt natur, rörelse, drama, bild och form.18

FörskoleklassFörskoleklass bedrivs i 12 av kommunens grundskolor. Hösten 2009 deltog 210 barn i förskoleklassernasverksamhet. Verksamheten leds av rektor på respektive skola. Förskoleklassenerbjuder en mjuk övergång från förskoleverksamhet till grundskola, där skapande arbete ochlek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.GrundskolanI grundskolan fanns 2069 elever, hösten 2009, fördelade på 14 skolenheter. Enheterna leds avrektor som ansvarar för verksamheten. Förutom barn- och utbildningsnämndens prioriteradeområden så pågår några utvecklingsarbeten i grundskolan. Österby skola arbetar för att utveckladet tematiska arbetssättet genom arbetslagsutveckling. Frösåkersskolan arbetar medarbetslagsutveckling, med syfte att skapa arbetsglädje och höja elevernas resultat. Vallonskolanhar en temaklass i dans/musik och ishockey. Morkarla skola arbetar med utvecklingsområdet”Livsstil och hälsa”. Flertalet skolor har lyft fram området Natur och miljö: Films skolaoch Hammarskolan har fått utmärkelsen ”Grön flagg” och deras arbete rapporteras varje år tillstiftelsen Håll Sverige Rent. Flera av våra skolor har också ett nära samarbete med ÖsthammarsNatur- och Teknikskola.SärskolanI Östhammars kommun bedrivs undervisning i särskola på både grundskole‐ och gymnasienivå.Några av särskolans elever är individintegrerade på grundskolor i kommunen. Den obligatoriskasärskolan är uppdelad på grundsärskola och träningsskola. I träningsskolan undervisasde elever som inte når kunskapsmålen i grundsärskolan. Särskolans verksamhet är lokalintegreradpå Hammarskolan i Gimo.Särskolan i Östhammars kommun leds av en rektor, som även ansvarar för Resursskolan ochFamiljecentrum. Särskolan fokuserar på att skapa en god lärmiljö för eleverna och att utgåfrån varje elevs specifika behov.ResursskolanResursskolans verksamhet är till för elever i åldrarna 9-16 år som av olika anledningar inteklarar ordinarie klass. Undervisningen anpassas till elevernas förmåga och behov utifrångrundskolans kurs- och läroplan. Resursskolan är belägen på Hammarskolan i Gimo men harhela kommunen som upptagningsområde. Resursskolan hade under läsåret 2009/2010 nioelever, åk 3-9. Undervisningen är individuellt anpassad och varvas med teoretiska och estetiskaämnen, med specialträning av sociala färdigheter som utvecklingsområde. Resursskolanpräglas av hög personaltäthet och hög kunskapsnivå om elever med neuropsykiatriska funktionshinder.19

BruksgymnasietBruksgymnasiet är en av två kommunala gymnasieskolor i Östhammars kommun, och är belägeti Gimo. Under läsåret 2009/2010 hade Bruksgymnasiet 475 elever. Till höstterminen2009 sökte 46 % av kommunens elever till Bruksgymnasiet i sitt förstahands val. Resterandehar i huvudsak valt olika gymnasieutbildningar i Uppsala.Skolan genomför utbildningar på nationell nivå i 15 olika program varav ett är specialutformatoch ett är det individuella programmet. I övriga inriktningar finns samverkansavtal medUppsala och Tierps kommuner.ProgramBarn- och fritidsprogrammet (BF)Elprogrammet (EC)Energiprogrammet (EN)Fordonsprogrammet (FP)Handelsprogrammet (HP)Hotell- och restaurangprogrammet (HR)Idrottsprogrammet (ID)Industriprogrammet (IP)Individuella programmet (IV)Konst, musik, teater (KMT)Naturvetenskapsprogrammet (NV)Omvårdnadsprogrammet (OP)Samhällsvetenskapsprogrammet (SP)Teknikprogrammet (TE)Östhammarsprogrammet (OS)InriktningPedagogisk och social verksamhetElteknikDrift och underhållPersonbilsteknikerHandel- och serviceRestaurang och måltidsserviceSpecialutformat programVerkstadsteknisk utbildningSpecialutformat programNaturvetenskapOmvårdnadSamhällsvetenskap, ekonomi, journalistik &mediaData, processteknikSpecialutformat lärlingsprogramForsmarks skolaForsmarks skola är en riksrekryterande gymnasieskola som erbjuder utbildning inom naturvetenskapligaprogrammet med energiteknisk inriktning i årskurserna 2 och 3. Årskurs 1 läsereleverna i hemkommunen. Skolan erbjuder ett stort urval av lokala kurser bl a inom energi, IToch matematik. Under läsåret 2009/2010 hade skolan 87 inskrivna elever. Forsmarks skolaägs och drivs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Östhammars kommun som huvudman.ElevhälsoorganisationenElevhälsoteam består i huvudsak av specialpedagog, kurator, psykolog, sjuksköterska, läkareoch studie- och yrkesvägledare, och arbetar med fokus på att stödja eleverna så att de nationellaoch kommunala målen med förskola och skola uppnås. Arbetet bedrivs förebyggandeoch hälsofrämjande. Elevhälsoteam finns i båda skolområdena och arbetar med barn/eleverfrån förskola t o m årskurs 9 i grundskolan. Bruksgymnasiet har ett eget elevhälsoteam. Varjerektor utarbetar lokala elevhälsoplaner där mål, syfte och ansvar framgår.SkolhälsovårdSkolhälsovården övervakar och främjar kroppslig och mental hälsa i skolmiljön hos barn ochungdomar. En tyngdpunkt i det hälsofrämjande arbetet är individuella hälsosamtal med eleveroch föräldrar samt undersökningar för att tidigt upptäcka behov av åtgärder. Hälsobesökengenomförs återkommande under skoltiden enligt skolhälsovårdens Basprogram som inkluderarmedicinska utredningar, vaccinationer, elevvårdsarbete, medverkan i att förbättra psykisk20

och fysisk arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser. En viktig uppgift är att motverka överviktoch stress hos elever. Samverkan med föräldrar är av stor vikt. Skolhälsovården värnar särskiltom elever som är i behov av särskilt stöd och genomför vid behov medicinska utredningari samråd med föräldrar och övrig elevvårdspersonal för att tillsammans kunna se vilka stödinsatsersom eleven behöver.3.1 Centrala kommunala resurserDe centrala kommunala resurserna för skolan består av VITS, Resursteamet, Råd- och mellanvårdsgruppenoch Språkenheten.VITSVITS (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan) är ett samarbete mellan länets kommuneroch landstinget i arbetet runt familjer som har barn med koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter,som till exempel ADHD, eller annat som kan antas ha en neuropsykiatriskgrund. VITS-teamet består av samordnare, psykolog, barnläkare, specialpedagog, barnpsykiater,sjuksköterska, sjukgymnast, logoped och socialsekreterare. Syftet med VITS är att i samarbetemed hem och skola bidra till tidig upptäckt och tidigt insatta stödåtgärder.ResursteamResursteamet består av kommungemensamma resurser som på olika sätt stöttar skolan i sittarbete med barn i behov av särskilt stöd. Teamet består av samordnare, specialpedagoger,talpedagog och psykolog, konsultativ.SkoldatatekSkoldatatek startas under 2009. Skoldatatek är en övergripande kommunal verksamhet somutbildar skolpersonal i specialpedagogisk IT-användning, visar och lånar ut alternativa verktygoch pedagogisk programvara till lärare. Verksamheten vänder sig till pedagoger som undervisarelever i behov av särskilt stöd med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter,dyslexi eller ADHD-problematik.FamiljecentrumFamiljecentrum är ett samarbete mellan primärvården, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningenoch Svenska kyrkan, och finns i öppna förskolans lokaler i Gimo.Några av verksamhetens mål är att:• Skapa ett stöd i det sociala nätverket kring barn och familjer.• Stärka föräldrar i deras föräldraroll.• Erbjuda olika former av gruppverksamhet utifrån besökarnas behov (t ex föräldrautbildning,mammagrupp, babycafé, pappautbildning).• Finna arbetsformer för att kunna nå föräldrar som har någon form av social utsatthet.• Erbjuda bred kompetens inom sociala frågor, förskolepedagogik, mödra- och barnhälsovård.Råd- och MellanvårdsgruppenRåd- och Mellanvårdsgruppen är en grupp inom socialförvaltningen som arbetar med rådgivningoch förebyggande arbete med barn och ungdomar upp till 20 år och deras familjer sombor i Östhammars kommun.21

Målet är att nå barn och ungdomar med tidiga insatser genom delaktighet och samverkan medbarnet/ungdomen, andra myndigheter och organisationer.Ambitionen är att kunna vägleda eller hjälpa till i de flesta frågor som gäller barn och ungdomar.Gruppen arbetar på uppdrag från den unge och/eller familjen, någon registrering förekommerinte.Råd- och Mellanvårdsgruppen har gemensamma lokal med Familjecentrum och Öppna förskolansamt Skolans Resursteam i Gimo.Drogförebyggande arbeteÖsthammars kommuns drogsamordnare arbetar kommunövergripande i en strävan att begränsatillgång och efterfrågan på alkohol, tobak och narkotika i kommunen. Arbetet fokuseras påatt sprida kunskap, utveckla metoder och handlingsplaner samt vara ett stöd för de personersom arbetar med drogförebyggande frågor på olika arenor i kommunen. En viktig arbetsuppgiftär att förbättra samordningen mellan befintliga resurser som kan användas i det drogförebyggandearbetet.LUMA, Lokalt förebyggande arbete med ambitionerLUMA är ett samverkansprojekt mellan kommun, polis och föreningar i kommunen. Lokalttillgänglighetsarbete inom ANDT-området har stor prioritet i detta arbete liksom föräldrastödsinsatseri syfte att dels stärka föräldrarollen, dels stärka en restriktiv attityd mot droganvändningbland ungdomar.Projektet är finansierat av statens Folkhälsoinstitutet och Länsstyrelsen. Målsättningen är atterfarenheterna ska spridas även till andra kommuner.3.2 Gemensamma områdenElevernas lärande och måluppfyllelseI arbetet med att organisera lärandet för barn och elever som behöver särskilt stöd har Elevhälsanoch Resursskolan viktiga funktioner. En kortare beskrivning av dessa återfinns i föregåendestycke.Utöver dessa verksamheter sker ett omfattande arbete ute på för- och grundskolorna för attkunna möta alla barn och elever. Rektorerna beskriver i sina kvalitetsredovisningar hur detdagliga arbetet planeras och organiseras så att alla barn och elever får möjlighet att delta iverksamheternas aktiviteter. Ett viktigt inslag för att kunna möta varje enskilt barn utifråndess behov och förutsättningar är kontinuerlig kompetensutveckling av personalen utifrånuppkomna behov.Arbetslag och pedagoger kartlägger barns och elevers utveckling. Riktade insatser sätts inutifrån dessa kartläggningar, samt utvecklingssamtal, diagnoser, utvärderingar och avstämningar.Både Barn- och utbildningsnämnden och verksamheterna anser att det är viktigt atttidigt identifiera barn som är i behov av särskilt stöd.Utvecklingssamtalen är ett viktigt inslag för alla barn och elever för att göra dem delaktigaoch ge dem inflytande över det egna lärandet. För alla barn och elever i grundskolan upprättasen IUP, Individuell Utvecklingsplan, som arbetats fram av elev, lärare och föräldrar underåret.22

Åtgärdsprogram upprättas vid behov utifrån modellen ”Se, förstå, handla”. Specialpedagogeroch speciallärarna är ett stöd för lärarna och rektorerna i denna process.Inom ordinarie satsningar på gymnasiet beskrivs olika former av insatser för att hjälpa ochstödja elever. Några exempel på stödjande insatser är integrerade specialpedagoger på programmen,tid för stödundervisning i lärarnas tjänster och ”mattestugor”. Mentorssamtalen ochmentorsuppföljningar är viktiga inslag för att lärarna ska kunna följa varje enskild elev ochsäkerställa studiesituationen och resultaten. Alla elever i gymnasieskolan har en individuellstudieplan.Gymnasiet erbjuder det individuella programmet (IV) för elever som inte är behöriga till denationella programmen. Behörighet kan saknas p g a att eleven saknar betyg i grundskoleämnenasvenska, engelska och/eller matematik. IV-programmet har inga programmål på sammasätt som de nationella programmen, men syftar till att eleven uppnår behörighet till dessa. IVprogrammetutformas efter varje elevs behov och önskemål, och präglas av elevens hela situation,inte bara undervisning i olika ämnen för att ta sig till ett nationellt program.Projekt- & Omdömesdatabasen (P.O.D.B)I syfte att stödja likvärdig bedömning i kommunens grundskolor och i skolornas arbete medatt öka elevernas måluppfyllelse, introducerades databasen P.O.D.B. i Östhammars kommunår 2005. Programmet är ett redskap för lärare och skolledare att följa upp elevernas kunskapermot de nationella målen. Det används också för att förbereda utvecklingssamtal och ska såsmåningom vara tillgängligt för eleven och dennes föräldrar.I processen med implementeringen av programmet har rektorer, IT-pedagoger och lärare utbildatsi hanteringen av databasen. IT-pedagogerna är ett stöd för lärarna i hanteringen avprogrammet. För att underlätta dokumentationsarbetet har bärbara datorer successivt köpts intill lärarna. Från läsåret 2009/2010 används kriterier som till fullo följer grundskolans läroplanoch kursplaner.I databasen samlas olika dokument såsom IUP med skriftliga omdömen, åtgärdsprogram m.fl.Hälsa och livsstilBarns och ungdomars välbefinnande och hälsa hänger samman med lärandet men är ocksåberoende av goda möjligheter till daglig lek och rörelse och fysiska aktiviteter såväl inne somute.Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolorna och särskolorna har under flera årbyggt upp målinriktade strategier runt barn och elevers hälsa tillsammans med Elevhälsan ochSkolhälsovården. Ett medvetet och långsiktigt arbete pågår kring hälsa och livsstil. Enheternahar lagt stor vikt vid att ha ett hälsofrämjande synsätt som utgångspunkt i undervisning ochfostran.Som exempel kan anges att:• Morkarla skola kopplar ihop sitt arbete med natur, kultur och hälsa i syfte ett skapa enskolsituation för eleverna som gör den gynnsam för ett bättre lärande.• Vretaskolan har undervisning utomhus i större utsträckning i första hand i ämnenasvenska, matematik, naturorientering och idrott och hälsa.23

• Kristinelundsskolan har i sitt prioriterade utvecklingsområde arbetat med temat Hållbarutveckling där man då även arbetat med området hälsa och livsstil. Man har arbetatutifrån teman inom Grön flagg.• Vallonskolan har temaklasser från årskurs 6, där eleverna fått välja temaämnena ishockeyeller dans/musik. Profileringen har medfört att elever från andra skolområdeninom kommunen och från Uppsala kommun sökt till dessa inriktningar.• Frösåkersskolan har haft tema dagar om hälsa.• Bruksgymnasiet arbetar med Hälsodiplomering i syfte att höja elevernas hälsa ochvälbefinnande.• Preventiva åtgärder görs inom ANDT (Alkohol–Narkotika–Droger-Tobak). Syftet äratt motverka att tobaksanvändning, ungdomsdrickande och missbruk över huvud tagetuppstår. Temadagar/veckor genomförs och några skolor gör besök vid Hälsoäventyretsom drivs av landstinget.• ÖPP (Örebro preventionsprogram) syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt tillungdomars drickande och hur man som föräldrar kan agera för att förhindra t ex tidigalkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar.LikabehandlingsplanenSedan den 1 april 2006 gäller Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandlingav barn och elever (2006:67). Ett centralt inslag i lagen är att all verksamhet somregleras av lagen ska ha en Likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen) ochen plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. skollagen). Verksamheterna upprättar likabehandlingsplan/planmot kränkande behandling som överensstämmer med regelverken.Den ska redovisa planerade åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling och följasupp och uppdateras årligen. I bestämmelserna finns också krav på att barn, elever och föräldrarska erbjudas tillfälle att delta i arbetet med att ta fram planen.24

4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationellaoch kommunala målen4.1 Uppdrag från barn- och utbildningsnämndenBarn- och utbildningsnämndens särskilda uppdrag till verksamheten har varit att fortsätta arbetetmed de prioriterade målen Normer och värden, Elevens Ansvar och Inflytande, och Hemoch Skola.Under denna rubrik redovisas, i en kort version, resultaten från Barn- och utbildningsnämndensbrukarundersökning som genomfördes våren 2010. Undersökningen vänder sig till föräldrarmed barn i förskola och familjedaghem, till föräldrar och elever i årskurs 2, 5 och 8 igrundskolan samt till elever i årskurs 2 i gymnasieskolan.Syftet är att skapa underlag för utveckling av nämndens verksamheter, mäta i vilken gradverksamhetsmålen har nåtts samt att mäta brukarnas nöjdhet med verksamheterna.Svarsfrekvenserna var låga vad gäller föräldrasvaren, förskolan 35%, familjedaghemmen41%, åk 2 33%, åk 5 32% och åk 8 33%. Elevernas svarsfrekvenser låg betydligt högre,åk 2 90%, åk 5 91%, åk 8 76% och Bruksgymnasiet åk 2 52%.4.1.1 Normer och värdenVärdegrunden är central för alla skolenheter, och utgör ett ständigt pågående arbete. Normeroch värden är ett grundfundament och ges ett stort utrymme. Hur detta arbete utförs, beskrivspå många olika sätt i verksamheternas kvalitetsredovisningar. Alla enheter arbetar aktivt medvärdegrunds‐, arbetsmiljö‐ och demokratifrågor som en bas för verksamheten. Medvetenhetenom vikten av detta arbete stärks varje år och det professionella bemötandet och handlandetutvecklas. Alla enheter arbetar med utvecklingen av Normer och värden. Alla verksamheterhar upprättat Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.FörskolanFörskolan i Östhammars kommun genomsyras av det ständigt pågående värdegrundsarbetet.Personalen har ett salutogent arbetssätt, och arbetar medvetet med att tydliggöra för barnen ettgott beteende och sedan uppmuntra det goda beteendet. Personalen fungerar även som tydligagränssättare. I leken tränar barnen på att ta ansvar och hjälpa varandra, och vuxnas delaktigheti leken är viktig för att stödja barnen i lärandet att hantera konflikter. Flertalet förskolor använderaktiviteter som drama, rollspel, rytmik och gymnastik för att utveckla färdigheternaöppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. För att få förståelse för våra nyanlända barns kulturhar Granens förskola anordnat resor i fantasin, till de länder som barnen kommer ifrån. Logårdensförskola har under läsåret arbetat med temana Lika – olika och vem är jag och vilkakänslor har jag? Föräldrarna med barn på Tomtbergas småbarnsavdelning har sytt dockorsom representerar barnen, dockorna används sedan i arbetet med normer och värden. Någraförskolor ordnar olika rum/miljöer som inspirerar till aktiviteter som inte är könsbundna. Förskolornaär ofta ute i naturen, så att barnen får uppleva konkreta händelser som utvecklar derasförmåga till empati och förståelse för allt levande.25

Resultat från brukarundersökningen 2010:Över 95 % av förskolebarnens föräldrar känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolanoch de anser att barnen är trygga där. Föräldrarna tycker att de själva och barnen blir välbemötta på förskolan.FamiljedaghemmenI familjedaghemmen vävs värdegrundsfrågorna in i det dagliga arbetet. De vuxna lyssnar påbarnen och talar om vad som är rätt och fel. Dagbarnvårdarna och barnen är ofta ute i naturendär man på ett naturligt sätt kan få in vikten av att ta hänsyn till både varandra och naturen.Resultat från brukarundersökningen 2010:Familjedaghemmens föräldrar instämmer med förskolans föräldrar.FritidshemmenFritidshemmen spelar en stor roll i arbetet med normer och värden. Flera av fritidshemmenanvänder drama, rollspel och teater för att träna barn i att samarbeta, ta gemensamma beslutoch lösa konflikter. Arbetet är målmedvetet för att alla barn ska blir sedda och lyssnade på isyfte att stärka deras självkänsla.Fritidshemmens samarbete med skolan är stort när det gäller detta mål. Det är bl a vanligt attha en gemensam värdegrund och regler för fritidshemmen och skolorna är. Många fritidshembeskriver att de samarbetar i Antimobbningsteam. Flertalet fritidshem beskriver liknandesamarbete. Snesslinge fritidshem och skola arbetar med SET, Social och emotionell träning.Resultat från brukarundersökningen 2010:Åk 2: Nästan alla barn på kommunens fritidshem trivs med sina kamrater och känner sigtrygga där. Det finns ett fåtal barn vilka inte känner så, vilket är viktigt att observera. Föräldrarnaanser i hög grad att både de själva och deras barn blir väl bemötta och känner sig tryggamed verksamheten.Grundskolan och särskolanGrundskolan och särskolan har ett ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en tryggmiljö och utveckla goda relationer i skolan. I skolornas kvalitetsredovisning framgår det tydligtatt arbetet med att upprätta Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har utvecklatskolornas värdegrundsarbete. Genom att elever och föräldrar har varit involverade idetta arbete kan man se att samarbetet blivit positivare. En speciell tonvikt läggs på det förebyggandearbetet genom samtal i klassråd, mentorstid, kompisgrupper, fadderverksamhet,temadagar och gemensamma aktiviteter för att öka vi-känslan. Vikten av att personalen har ensamsyn ses som en styrka i värdegrundsarbetet, Likabehandlingsplan/Planen mot kränkandebehandling förstärker detta genom att den tyliggör uppdraget och arbetsgången.I samband med pedagogernas fortbildning i Skolkomet, har de bl.a. aktivt arbetat tillsammansmed eleverna när det gäller det sociala samspelet och hur man agerar i olika situationer. Ettmetodiskt och strukturerat arbetssätt som har visat sig vara framgångsrikt i de flesta elevgrupper.Flertalet av skolorna arbetar efter olika metoder/material som SET, Social och emotionellträning, EQ-verkstad, Hugos tankefrö.26

Skolorna framhåller tydliga gränsdragningar mellan acceptabelt och oacceptabelt beteende,liksom vikten av att aktivt arbeta med att diskutera frågor rörande demokrati, kulturella skillnaderoch likheter. Det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkningar har blivit ettalltmer prioriterat område och beskrivs som en ständigt pågående process. Vid utvecklingssamtaloch i IUP, Individuell utvecklingsplan, har området normer och värden ett givet utrymme.Resultat från brukarundersökningen 2010:Åk 2: Liksom på fritidshemmet svarar nästan alla elever i åk 2 att de trivs med sina kamrateroch känner sig trygga i skolan. Viktigt är att uppmärksamma att inte alla elever tycker så. Endastett fåtal elever vet inte vilka regler som gäller i skolan. Föräldrarna tycker detsamma omskolans verksamhet när det gäller bemötande och trygghet. Ca 75 % av föräldrarna uppger attde blivit informerade om ”Likabehandlingsplanen” och att skolans regler är kända för dem.Åk 5: Över 90 % av eleverna trivs med sina klasskamrater, tycker att det är bra stämning pårasterna och känner sig trygga, däremot finns det ett antal elever som svarat att de blivitkränkta i skolan under läsåret. Det är ett fåtal elever som inte vet om skolan har en ”Likabehandlingsplan”.I stort sätt alla föräldrar tycker att skolan genomsyras av ett gott bemötandedäremot är det 10 % som svarat att deras barn inte känner sig trygga i skolan. Över 80 % anseratt de fått information om ”Likabehandlingsplanen”.Åk 8: När det gäller frågor inom området trivsel och trygghet i skolan svarar 80-100 % positivtpå frågorna, ändå är det elever som känt sig kränkta eller anser att andra elever men ävenlärare blivit kränkta under läsåret. De flesta av eleverna känner till att det finns en ”Likabehandlingsplan”på skolan, svaren skiljer sig åt mellan skolorna. Resultaten från elevernas svaröverensstämmer i hög grad med deras föräldrars svar.GymnasietPå Bruksgymnasiet beskrivs tryggheten och trivseln som stor. En betydande faktor anser manär det stora engagemang skolans personal visar gentemot eleverna. Viktig är också den nolltoleransmot kränkande handlingar som skolan arbetar efter. Trivsamma lärmiljöer, öppna storaytor på skolan skapar ökat lugn. Den genomförda elevenkäten, LUPP, styrker även detta ochvisar att mycket god situation avseende en låg grad av mobbning och hög grad av trivsel.Bruksgymnasiet genomförde Liv och lustdagar, vilka ofta behandlar frågor med anknytningtill normer och värden.På Forsmarks skola integreras frågor kring normer och värden samt diskriminering i kursinnehållutifrån elevernas egen situation, erfarenhet och tankar, i de kurser där det är möjligt ochfaller sig naturligt. Efter händelser i skolan och boendet, med anknytning till normer och värden,ges eleverna möjlighet att samtala och bearbeta dessa frågor.Resultat från brukarundersökningen 2010:Av eleverna i åk 2 på Bruksgymnasiet har över 90 % svarat att de trivs och känner sig tryggapå skolan men 18 % anser att de blivit kränkta under läsåret.27

4.1.2 Elevernas ansvar och inflytandeArbetet med barnens/elevernas möjlighet till ansvar och inflytande är tydligt i alla verksamheterfrån förskoleverksamhet till gymnasium. Verksamheternas beskrivningar av detta arbetevisar att det anpassas utifrån barnens/elevernas ålder och mognad.FörskolanPersonalen på förskolorna genomför aktiviteter för att stärka barnens inflytande. Detta görsgenom att pedagogerna uppmuntrar barnen att tala och att man lyssnar till deras önskemål,åsikter och idéer. Barnen är med och planerar aktiviteter och deras idéer får ett stort utrymmenär aktiviteterna genomförs. Detta lär barnen om den demokratiska processen, och barnen fårtilltro till sin egen förmåga att kunna vara med och påverka sin tillvaro.Flertalet förskolor har skapat miljöer i förskolan där lämpligt material finns tillgängligt, för attuppmuntra och ge barnen större möjlighet att själva välja aktiviteter. Förskolan Myran använderaktivitetskort som gör det lättare för barnen att välja vad de vill göra. På Tomtberga förskolaär barnen med och planerar och genomför ett gymnastikpass.Resultat från brukarundersökningen 2010:På frågor som berör barnens intressen, synpunkter och behov svarar föräldrarna mycket positivt,svaren på de olika frågorna ligger mellan 88-98 %.FamiljedaghemmenDagbarnvårdarna strävar efter att vara goda förebilder för barnen och träna dem i ansvarstagandeutifrån ålder och mognad. De uppmuntrar barnen till att ta egna initiativ och vara delaktigai att välja aktiviteter.Resultat från brukarundersökningen 2010:Resultatet för familjedaghemmen är i stort sett de samma som i förskolan.FritidshemmenMånga fritidshem arbetar med olika teman där barnen har möjlighet att ta gemensamma beslutom val av aktivitet eller där de kan göra sina egna val. På några av fritidshemmen är barnendelaktiga i planeringen av aktiviteter och de får ibland även ta en del av ansvaret för genomförandetav den. Fritidshemmen arbetar ofta med olika ansvarsområden där barnen tillsammansmed personalen ansvarar för t ex mellanmålet.Resultat från brukarundersökningen 2010:En stor del av barnen anser att de har många aktiviteter att välja på och att de får vara medoch bestämma vad man ska göra. Föräldrarna på fritidshemmen upplever att deras barn gesstora möjligheter att påverka verksamhetens innehåll.Grundskolan och särskolanGrundskolans och särskolans mål med elevernas inflytande och delaktighet är att ge elevernainsikt i, och ökad förståelse för demokratins grunder och inflytandets betydelse. Eleverna skakänna till, och vara medvetna om sitt inflytande och ansvar över sitt eget lärande.För att ge elever inflytande och ansvar beskriver ett flertal skolor att de förtydligar målen föreleverna och att de involveras i planeringen och utvärderingen av sitt skolarbete i allt störreutsträckning än tidigare. IUP, Individuell utvecklingsplan, är ett bra exempel på detta, allaelever i grund- och särskolan har en sådan som upprättas i samarbete med läraren. På skolorna28

kan man se att detta arbete har höjt elevernas motivation och att de tar ett större ansvar för sittlärande. Man kan även se en ökad individanpassning i den ordinarie undervisningen. Morkarlaskola menar att elevernas studieresultat har höjts när deras inflytande över sitt skolarbeteökat.Kristinelundsskolans elever har arbetsscheman som innefattar veckans mål och utvärdering.Frösåkersskolan har aktivt arbetat med att förbättra elevernas och lärarnas arbetsmiljö, ettarbete där skola, elever och föräldrar har samarbetat och tagit sin del av ansvaret. Arbetet harbl.a. resulterat i att arbetsmiljön har blivit bättre och att elevernas studieresultat förbättrats.Elevernas har också möjlighet till inflytande genom de klassråd, elevråd och andra gruppersom finns på alla skolor. Dessa forum ger naturliga tillfällen att praktiskt arbeta med den demokratiskaprocessen.Resultat från brukarundersökningen 2010:Åk 2: Alla klasser har klassråd, de flesta en gång i veckan. Eleverna anser att det i mycket höggrad får använda olika arbetsätt och att der i stor utsträckning får vara med och utvärderaskolarbetet. Ca 80 % av eleverna är med i planeringen av deras arbete i skolan. Detta överensstämmeri hög grad med föräldrarnas svar.Åk 5: Även åk 5 svarar att de har klassråd men inte lika ofta som i åk 2 och nästan alla vet attskolan har ett elevråd. Mer än 80 % tycker att de får vara med och planera sitt skolarbete ochöver 90 % svarar att de vet vad de ska lära sig och att de får använda sig av olika arbetssätt.Över 90 %, av föräldrarna, anser att deras barns intressen, synpunkter, behov och önskemåltas tillvara i skolans verksamhet och att de får använda sig av många arbetssätt.Åk 8: Över 80 % av eleverna anser att de vet vilka mål som gäller för de olika ämnena. Elevernaär positiva till att få vara med och påverka sina studier i högre grad än vad som sker.Ändå tycker nästan 80 % att dem att de har den möjligheten. 75 % tycker att elevinflytande ären viktig fråga. Av föräldrarna är det 75 % som svarar att de tycker att deras barns intressen,synpunkter, behov och önskemål tas till vara.GymnasietBruksgymnasiet och Forsmarks skola använder sig av olika forum för inflytande och delaktighet.Dessa forum består bl a av elevråd, klassråd, trivselgrupper, elevskyddsombud ochliknande där frågor som är av intresse för elever och deras studier fångas upp och bearbetas.Bruksgymnasiet erbjuder också eleverna visst inflytande över planering av kursernas innehåll,uppläggning, arbetssätt, genomförande och utvärdering.Resultat från brukarundersökningen 2010:Över 90 % av eleverna uppger att de känner till målen för de olika ämnena och att de får detstöd de behöver. Många av eleverna tycker att det är viktigt att de får vara med och påverkasina studier och menar att de också har möjlighet till det.4.1.3 Hem och skolaGrunden i utvecklingsområdet Hem och skola är ett gott samarbete och förtroende mellanvårdnadshavare och personal i syfte att tillsammans vara ett stöd för barnet/eleven. Många avenheterna har kommit långt i arbetet att ta tillvara föräldrarnas kunskaper om sina barn för attfrämja barnets/elevens utveckling och lärande.29

Rektorerna beskriver föräldrars möjlighet till inflytande som gott både i förskolan och i skolan.Föräldrarna ges inflytande dels genom föräldramöten och skolråd, samt också genominflytande och delaktighet över det egna barnets/elevens situation.Från hösten har Enhetsråden på skolorna ersatts av Skolråd, en arbetsgrupp bestående av föräldrar,rektorer och tjänstemän har tagit fram en gemensam arbetsordning. Skolrådet utgör ettviktigt forum för informationsutbyte, inflytande och samverkan där samförståndslösningareftersträvas. Skolråd ska finnas på alla förskolor och grundskolor i kommunen och ska ha enrådgivande funktion inför beslut på rektorsnivå. Skolråden ska bestå av vårdnadshavare, elever,politiker, rektor och personal.FörskolanFörskolorna arbetar målmedvetet redan från inskolning med att lägga grunden till en god relationmellan hemmet och förskolan. Förskolorna genomför utvecklingssamtal med föräldrarna,där de talar om barnens trivsel, utveckling och lärande. Förskolorna dokumenterar barnensutveckling och lärande, som ligger som grund för utvecklingssamtal med föräldrarna. Mångaförskolor dokumenterar fortlöpande aktiviteter och händelser så att föräldrarna kan ta del avdet som sker. Förskolorna inbjuder dessutom föräldrarna till föräldramöten och skolråd, därföräldrar har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utförande.Resultat från brukarundersökningen 2010:Över 90 % av föräldrarna tycker att de får bra information om verksamheten och att det finnsett bra forum för samverkan. 98 % av föräldrarna tycker att det är meningsfullt att ha utvecklingssamtaloch 80 % tycker att de får information om deras barns utveckling. 85 % av föräldrarnakänner sig välkomna att delta i verksamheten.FamiljedaghemmenFamiljedaghemmen lägger stor vikt vid inskolningen, så att både barn och föräldrar känner sigtrygga med verksamheten. Dagbarnvårdarens dagliga kontakt med föräldrarna ger dem braförutsättningar att informera föräldrarna om hur deras barn har haft det under dagen. Manarrangerar olika aktiviteter med föräldrarna, t ex föräldramöten och grillkvällar, för att underhållaen god relation mellan hem och familjedaghem.Resultat från brukarundersökningen 2010:87 % av föräldrarna känner sig välkomna att delta i familjedaghemmens verksamhet. 88 %svarar att de för bra information om verksamhetens innehåll och rutiner och 78 % tycker attde får information om deras barns utveckling och lika många att det finns fungerande forumdär det finns möjlighet till påverkan och inflytande.FritidshemmenPersonalen på fritidshemmen använder sig också av inskolning i fritidhemmet som ett verktygför att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Flertalet fritidshem beskriveratt man dokumenterar sina aktiviteter med text och bild som anslås så att elever och föräldrarkan ta del av dem. Fritishemmen använder sig också av föräldramöten och skolråd föratt informera om verksamheten och ge föräldrarna möjlighet till inflytande. Flertalet av fritidshemmenhar även andra former av aktiviteter, t ex läger och teaterföreställning, med barnensom aktörer, samt grillkvällar för att skapa en god relation mellan fritidshemmen och föräldrar.Övervägande delen av fritidshemmen har utvecklingssamtal. Några fritidshem har valtatt ha utvecklingssamtalen gemensamt med skolan.30

Resultat från brukarundersökningen 2010:76 % av föräldrarna känner sig välkomna att delta i fritidshemmens verksamhet. 72 % tyckeratt de får bra information och 55 % anser att det finns ett väl fungerande forum för påverkanoch inflytande.Grundskolan och särskolanSamarbetet mellan skola och hem är av stor vikt för elevernas utveckling och lärande.Rektorerna beskriver olika former av kontakter mellan skola och hem. Det man lyfter somden viktigaste samarbetsformen är utvecklingssamtalen där man tillsammans, lärare, elev ochföräldrar, upprättar elevens Individuella utvecklingsplanen, IUP. PODB ses av många som ettstöd i detta arbete.Resursskolan har under läsåret utvecklat samarbetet genom att ha täta kontakter med föräldrarna.Resultatet har blivit att föräldrarna har blivit mycket nöjda med detta, vilket kan ses iden föräldraenkät som resursskolan genomfört.Resultat från brukarundersökningen 2010:Åk 2: Föräldrarna anser att det känner sig välkomna att delta i verksamheten. Över 96 % avdem ger ett högt betyg till utvecklingssamtalen och nästan lika många anser att deras barn fårdet stöd de behöver i skolan. Över 90 % tycker att det finns ett väl fungerande forum där deges möjlighet till inflytande och påverkan.Åk 5: Över 90 % av eleverna svarar att de i utvecklingssamtalen kan vara med och påverkaderas skolgång. 97 % av föräldrarna känner sig välkomna att delta i skolans verksamhet.99 % av föräldrarna anser att de vid utvecklingssamtalen får tydliga besked om sitt barnslärande och 98 % anser att de i samtalen präglas av öppenhet, ger ömsesidig information ochleder till ömsesidiga åtaganden. Av föräldrarna är det 88 % som tycker att deras barn får detstöd de behöver i skolan. 89 % av föräldrarna svarar att det finns ett väl fungerande forum vidskolan där man som förälder ges möjlighet till påverkan och inflytande.Åk 8: Även i åk 8 är det över 90 % av eleverna som anser att de i utvecklingssamtalen harmöjlighet att vara med och påverka deras skolgång. Av föräldrarna är det 85 % som tycker attutvecklingssamtalen präglas av öppenhet, ger ömsesidig information och leder till ömsesidigaåtaganden. 84 % tycker att deras barn får det stöd de är i behov av. 87 % av föräldrarna kännersig välkomna att delta i verksamheten och 84 % att det finns ett väl fungerande forum därdet ges möjlighet till påverkan och inflytande.GymnasietBruksgymnasiet samarbetar med hemmen genom utvecklingssamtalen där man belyser elevensstudiesituation.Resultat från brukarundersökningen 2010:Av eleverna är det 74 % som tycker att det varit meningsfullt och viktigt med utvecklingssamtal.31

4.2 Enheternas egna prioriterade utvecklingsområdenUtöver de av barn- och utbildningsnämnden ovan nämnda prioriterade områden har rektorernaockså redovisat områden som verksamheten själv prioriterar. För en djupare beskrivning hänvisastill rektorernas kvalitetsredovisningar som finns på skolornas hemsidor.FörskoleverksamhetenDiamantenEkenGranenLogårdenMariebergRubinenTomtbergaSkola och fritidshemGräsö skolaFilms skolaFrösåkersskolanHammarskolanKristinelundsskolanMorkarla skolaOlandsskolanSnesslinge skolaVallonskolanVretaskolanÖsterbyskolan, F-5Österbyskolan, 6-9ResursskolanGymnasieskolanForsmarks skolaTema språketNaturmatte/Språket/NärmiljöThailand, kulturövergripandeDjungelrumSpråkutvecklingSpråkutvecklingMatematikTema Närmiljö, Grön flaggSpråkutvecklingNatur och miljöNatur och miljö, Grön flaggÄmnesintegrerade temaarbeten med en Röd tråd F-5Uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultatHöja kunskapsnivån hos åk 9LäsningHållbar utveckling, Grön flaggLivsstil, livsmiljö och hälsaSystematiskt kvalitetsarbeteNaturprofilieringSocial emotionell träning - SETTemaklass: dans/musik och ishockeyElevhälsaSvenska som andra språkLitteraturUteverksamhetNaturorientering i vardagenTematiskt arbetssätt genom arbetslagsutveckling”Social behavior, key for life” EU-projektElevens ansvar och sociala kompetensMinska elevernas frånvaroArbeta för en tydligare kommunikation och informationmellan skolledning, personal och elever32

4.3 Elevernas kunskapsresultatUtifrån Barn- och utbildningsnämndens beslut har resultaten från kartläggning av läskunnigheteni åk 2, de nationella proven i åk 3, 5, 9 i grundskolan samt gymnasiet och betygen frånåk 9 i grundskolan och åk 3 på gymnasiet använts, för att visa måluppfyllelsen av elevernaskunskapsresultat.4.3.1 Elevernas kunskapsresultat i grundskolanLäskunnighet i åk 2Läsåret 2009/2010 gick 198 elever i åk 2. De områden som kartlades var Ordavkodning ochFlyt i läsningen.Resultat:Ordavkodning, 10 elever, 5,1%, har ej nått kravnivån av dessa har nio elever åtgärdsprogram.Flyt i läsningen, 13 elever, 6,6 %, har ej nått kravnivån av dessa har nio elever åtgärdsprogram.Majoriteten av eleverna har nått betydligt högre än kravnivån.Nationella prov- åk 3En samlad bedömning av hur många elever som klarat kravnivåerna på ämnesproven.2010Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti Östhammars kommunAntal eleversom gjort alladelprovAntal eleversom klaratkravnivånpå ämnesprovetAntal eleversom ejklarat kravnivånpå ämnesprovetSvenska/svenska som 80 % 178 142 36 92 %andra språkMatematik 81 % 178 144 34 89 %Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti riketVåren 2010 genomfördes de första ”riktiga” nationella proven i åk 3 i ämnena svenska/svenskasom andra språk och matematik. Provet 2009 var en försöksomgång.Resultaten ligger under riksnivån. I svenska är det området ”Skrivuppgift, stavning och interpunktion”som har det lägsta resultatet. I matematik är förhållandet detsamma för området”Area och volym”. Resultatbilden är den samma för riket.Resultaten i ämnesproven varierar mellan skolorna i kommunen.• Tre av elva skolor har en måluppfyllelse på över 90 % i matematik.• Tre skolor har en måluppfyllelse på över 90 % i svenska.• En skola har resultat över 90 % i båda ämnesproven.33

Nationella prov - årskurs 5En samlad bedömning av hur stor andel elever som klarat kravnivåerna på ämnesproven.2010Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti Östhammars kommunAntal eleversom gjort helaprovenAntal eleversom klaratkravnivånpå ämnesprovetAntal eleversom ejklarat kravnivånpå ämnesprovetSvenska 88 % 194 171 23 88 %Matematik 88% 203 179 24 88 %Engelska 86% 205 176 29 87 %Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti riket2009Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti Östhammars kommunTotaltantaleleverAntal eleversom klaratkravnivånpå ämnesprovetAntal eleversom ejklarat kravnivånpå ämnesprovetSvenska 90 % 216 192 24 90 %Matematik 92% 216 198 18 91 %Engelska 89% 216 192 24 91 %Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti riket2008Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti Östhammars kommunTotaltantaleleverAntal eleversom klaratkravnivånpå ämnesprovetAntal eleversom ejklarat kravnivånpå ämnesprovetSvenska 81 % 222 180 42 86 %Matematik 86 % 222 191 31 89 %Engelska 90 % 222 200 22 92 %Andel somklarat kravnivånpå ämnesproveti riket2010 års resultat för årskurs 5 i ämnena svenska, matematik och engelska har försämrats någotjämfört med resultatet 2009. Resultatet ligger i nivå med riket, vilka även det sjunkit. Resultateni ämnesproven varierar mellan skolorna i kommunen.• Sex av tolv skolor har en måluppfyllelse på över 90 % i svenska.• Sju skolor har en måluppfyllelse på över 90 % i matematik• Sju skolor har en måluppfyllelse på över 90 % i engelska.• Fyra skolor har resultat över 90 % i samtliga ämnesprov.Sammanställningen av ämnesprovens resultat skiljer sig mycket mellan skolorna.34

Nationella prov – årskurs 9Svenska G VG MVGEj nåttmålen(Östh.)Ej nåttmålen(Riket)2010 47 % 35 % 7 % 11 % 8,25 %2009 47,7 % 37,0 % 9,3 % 5,6 % 5,1 %2008 46,9 % 41,6 % 4,3 % 7,2 % 3,3 %Matematik G VG MVGEj nåttmålen(Östh.)Ej nåttmålen(Riket)2010 48 % 18 % 9 % 25 % 17;5 %2009 47,7 % 29,5% 6,0 % 16,8 % 13,0 %2008 48,6 % 19,5 % 9,6 % 22,3 % 16,4 %Engelska G VG MVGEj nåttmålen(Östh.)Ej nåttmålen(Riket)2010 37 % 45 % 12 % 6 % 5 %2009 42,3 % 39,9 % 10,5 % 7,3 % 5,2 %2008 48,0 % 40,5 % 5,4 % 6,1 % 3,7 %Resultaten för alla elever i årskurs 9 i Östhammars kommun 2010 visar en förbättring i engelskamen en försämring i svenska och matematik. Andelen som inte klarat kravnivån isvenska har fördubblats. Jämfört med riket är resultatet för alla elever i Östhammars kommunlägre i svenska och matematik men likvärdigt i engelska. Frösåkersskolan och Olandsskolanvisar resultat över riksgenomsnittet i svenska och engelska, Olandsskolan även i matematik.Resultaten i ämnesproven varierar även i åk 9 mellan skolorna i kommunen, och även mellanåren 2009 och 2010.Resultaten från ämnesproven i naturorienterande ämnena redovisas och jämförs inte i ochmed att skolorna hade prov i olika ämnen inom området.Andel elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet vt 2009.Elever som uppnått lägst godkänd nivå i ämnena engelska, matematik och svenska.2006 2007 2008 2009 2010Frösåkersskolan 84,9 % 91,9 % 93,6 % 89,0 % 93,1 %Olandsskolan 85,7 % 90,5 % 85,5 % 87,0 % 90,3 %Vallonskolan 93,9 % 83,1 % 83,5 % 79,3 % 78,7 %Österbyskolan 82,0 % 83,0 % 87,7 % 82,0 % 71,2 %Östhammars kommun 86,2 % 88,5 % 89,2 % 85,7 % 85,6 %RIKET 89,5 % 89,1 % 88,9 % 88,2 % 88,2 %35

Andel elever i årskurs 9 vt 2009 med minst Godkänt i alla ämnen2006 2007 2008 2009 2010Frösåkersskolan 61,2 % 65,5 % 68,1 % 77,2 % 70,2 %Olandsskolan 71,4 % 78,6 % 69,4 % 66,2 % 75,8%Vallonskolan 81,8 % 74,6 % 75,9 % 56,9 % 64,0 %Österbyskolan 73,8 % 73,6 % 71,4 % 72,0 % 50,0 %Östhammars kommun 69,4 % 71,6 % 69,8 % 70,0 % 66,6 %RIKET 76,0 % 76,1 % 76,6 % 76,2 % 76,6 %Skillnader mellan ämnen noteras.Ämnen med högst andel elever som nått målenär:• Hem- och konsumentkunskap (94 %)• Slöjd (94 %)• Svenska (93 %)• Religion (92 %)Ämnen med lägst andel elever som nått målenär:• Fysik ( 84 %)• Kemi ( 84 %)• Bild (85 %)• Biologi (86 %)Statistiken visar skillnader mellan de betygsättande skolorna: 2010 erhöll 75,8 % av elevernafullständiga betyg på Olandsskolan medan motsvarande andel i Österbyskolan var 50,0 %.Elevernas behörighet till gymnasiet ligger över riksgenomsnittet på Frösåkersskolan ochOlandsskolan.Skillnader mellan resultaten i ämnesproven och elevernas slutbetyg i svenska, matematik ochengelska har minskat. En förklaring till att skillnaden mellan resultaten i de nationella provenoch slutbetygen har minskat kan vara att man på skolorna fört pedagogiska samtal där mantalat om bedömning och betygsättning. Frösåkerskolan och Vallonskolan har fortfarande relativtstora skillnader på resultaten i ämnet matematik.Procentandelen av elever som är behöriga till gymnasiet är desamma som föregående år, ochresultatet ligger under riksgenomsnittet. Procentandelen av eleverna som nått minst godkänd ialla ämnen är lägre jämfört med riket.Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 vårterminen vt 2010Meritvärdet är summan av elevens 16 bästa betyg, beräknat utifrån Godkänd = 10 poäng,Väl godkänd =15 poäng, och Mycket väl godkänd = 20 poäng.2006 2007 2008 2009 2010Frösåkersskolan 173,7 189,3 188,9 189,3 191,1Olandsskolan 204,6 209,9 201,7 199,6 205,2Vallonskolan 201,1 188,2 208,7 170,7 173,6Österbyskolan 193,9 194,6 184,8 184,7 178,1Östhammars kommun 189,0 194,7 194,1 187,7 187,6RIKET 206,8 207,3 209,3 207,4 208,836

4.3.2 Elevernas kunskapsresultat i gymnasieskolanBetygsresultat i Östhammars gymnasieskolor jämfört med riket.Östhammars kommun Riket2008 2009 2010 2008 2009 2010GenomsnittligbetygspoängAndel elever somfullföljde utbildningeninom fyraår15,1 14,4 14,1 13,9 14,1 14,082,5 % 82,5 % 81,6 % 82,3 % 81,4 % 83,6 %Behörighet till högskola2006 2007 2008 2009 2010Bruksgymnasiet 94,4 % 98,7 % 96,9 % 98,6 % 78,7 %Forsmarks skola 95,2 % 95,6 % 100 % 100 % 97,2 %Östhammars kommun 94,5 % 97,8 % 98,0 % 99,0 % 88,0 %Riket 89,2 % 88,9 % 88,9 % 90,5 % 87,0 %I den senaste nationella statistiken (för år 2009) framgår det att 98,7 % av elever vid kommunensgymnasieskolor erhöll lägst Godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik.Detta resultat är något över genomsnittet för riket, som är 97,8 % .De genomsnittliga betygsvärdena är i det närmaste likvärdiga med rikets värden. Andelenelever på Bruksgymnasiet som erhåller slutbetyg inom 4 år är 10 % lägre än genomsnittet förriket. Nya behörighetsregler för studier på högskolan gör att vi fått en klar sänkning av andelbehöriga elever, 88 %, jämfört med året innan då 99 % var behöriga. Resultaten varierar stortmellan olika program.ModersmålsundervisningModersmålsundervisning startartade i fem språk höstterminen 2009. Undervisningen i tre avdessa språk har bedrivits på distans i samarbete med Uppsala språkskola, Uppsala kommun.Resultaten från utvärderingen våren 2010 visar att elevernas mentorer anser att det varit enpositiv utveckling för eleverna, däremot har det förekommit trassel med tekniken.Svenska som andra språkKommunen har en förberedelseklass för de nyanlända eleverna och ambulerande lärare isvenska som andra språk till andra skolor. I och med att inflyttningen av elever med annatmodersmål än svenska är stor så finns det ett behov av att utöka tillgången på undervisning isvenska som andra språk.37

5 Sammanfattande resultat5.1 Systematiskt kvalitetsarbeteDet systematiska kvalitetsarbetet som pågår ute i verksamheten redovisas i rektorernas kvalitetsredovisningar.Strukturen som har utarbetats utifrån de Allmänna råden har gjort kvalitetsredovisningarnaöverskådliga och jämförbara. Genom anpassningen till de Allmänna rådenför kvalitetsredovisning så redovisas även fortsättningsvis arbetet med Normer och värden,Elevernas ansvar och delaktighet, Hem och skola och Elevernas måluppfyllelse.Som stöd för sitt arbete med att följa upp och analysera elevernas resultat har grundskolantillgång till sammanställningar av elevernas resultat från ämnesproven i åk 3, 5, 9 och slutbetygeni åk 9. Dessa resultat är redovisade på kommun- och skolnivå och i vissa fall även påklassnivå.I flertalet av verksamheternas kvalitetsredovisningar är det en synbar förbättring när det gälleranalys av resultaten och beskrivning av åtgärder som är planerade utifrån dessa. I några beskrivsäven att arbetsformer och metoder omprövas utifrån resultaten.Förvaltningens genomgång av alla verksamheters kvalitetsredovisningar och återkopplingssamtalenmellan förvaltningsledning och respektive rektorer har skapat underlag för att formuleraoch vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse.Kvalitetsredovisning upprättas på kommunnivå. Resultat sammanställs och analyseras ävenpå denna nivå, för att säkerställa att beslut tas utifrån de förbättringsområden som identifierats.5.2 Normer och värdenFlertalet barn och elever ger på olika sätt uttryck för att de trivs och känner sig trygga i förskolan,på fritidshemmen och i skolorna. Undantag förekommer dock och trots etiska samtal,ordningsregler och likabehandlingsplaner förekommer kränkningar vid flera av kommunensskolor.Alla verksamheter har under läsåret arbetat fram Likabehandlingsplaner som följer förordningen.I verksamheternas kvalitetsredovisningar framkommer att området Normer och värdenhar lyfts. Ett flertal skolor har genomgått utbildning i Skolkomet, två skolor har utbildatsig i SET och några skolor har även haft föreläsningar inom området.I resultaten från Barn- och utbildningsnämndens brukarundersökning 2010 framgår det atttrivseln och tryggheten är stor i kommunens verksamheter men att de i grundskolan och gymnasietär ett flertal elever som anser att de blivit kränkta under läsåret.38

5.3 Elevernas ansvar och inflytandeI läroplanerna uttrycks att eleverna skall ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer ochundervisningens innehåll. Barn och ungdomars möjlighet till inflytande tas även upp i kommunensskolplan.Resultaten från LUPP visar att eleverna i åk 8 i grundskolan och åk 2 i gymnasieskolan att deflesta eleverna vill vara med och påverka skolan. Störst är intresset i centrala undervisningsfrågorsom vad man ska lära sig och hur man ska arbeta. Det är inom dessa områden som elevernaanser sig ha störst möjlighet att påverka men deras vilja är att kunna påverka sin utbildningän mer. Elevråden är ett forum där eleverna tycker sig ha möjlighet att påverka sin situationi skolan men man är medvetna om att det är svårt att få elever att aktivera sig i olika forum.Många skolor beskriver att man aktivt arbetar med att ge eleverna möjlighet till inflytandeöver undervisningens upplägg och innehåll, skillnader förekommer dock mellan och inomgrundskolorna. Även på gymnasieskolan behöver elevernas inflytande över undervisningensinnehåll och upplägg utvecklas.Resultaten i brukarundersökningen visar att barnen i förskoleverksamheten har möjlighet attvälja olika aktiviteter och vara med och påverka innehållet i verksamheten. Eleverna i grundskolanhar till stor del möjlighet att påverka innehåll och arbetssätt i sitt skolarbete, men derasönskan är att få större möjlighet till inflytande. Eleverna har även möjlighet till inflytande ochpåverkan genom klassråd och elevråd. Eleverna på Bruksgymnasiet har även de klassråd ochelevråd där de har möjlighet till inflytande. Eleverna anser att de i hög grad vill och har möjlighetatt påverka sin skolgång. Generellt sett utifrån elevernas ålder är kunskapen om målengod. Generellt visar resultatet i den brukarundersökning som gjordes våren 2010 ett positivareresultat än resultat från tidigare kartläggningar.5.4 Hem och skolaFörskolorna, familjedaghemmen och fritidshemmen beskriver att ett gott samarbete med föräldrarnabyggs upp redan vid inskolningarna när barnen börjar i verksamheten. Den dagligakontakten lyfter man också som en framgångsfaktor.Skolorna beskriver att Utvecklingssamtalen och arbetet med elevernas Individuella utvecklingsplanerhar skapat ett närmare samarbete mellan hem och skola.De nya arbetsrutinerna för Skolråden har införts hösten 2009. Arbetet i Skolråden har utvärderatvåren 2010. De som svarat på enkäten är elever, föräldrar, politiker och personal. I svarenframgår att man tycker att Skolråden är ett viktigt forum for informationsutbyte, inflytandeoch samverkan där man bemöter varandra med respekt och lyhördhet. Däremot är det färre änhälften som tycker att forumet har en rådgivande funktion inför rektorsbeslut. Tanken med atten förälder skulle vara ordförande har inte förverkligats och inte heller att rektor och föräldrarskulle förbereda skolrådens träffar.I resultaten från brukarundersökningen är det generellt så att man som förälder i mycket höggrad känner sig välkommen att delta i verksamheterna, utvecklingssamtalen får ett mycketgott omdöme och anses präglas av öppenhet, ge ömsesidig information och leda till ömsesidi-39

ga åtaganden. Föräldrarna anser i hög grad att det finns väl fungerande forum som ger möjlighettill inflytande. Ett undantag är fritidshemmen.5.5 Elevernas lärande och måluppfyllelseElevernas resultat i nationella proven i åk 3 och åk 9 är lägre än riket. I åk 5 är resultaten jämförbaramed riket.En tredjedel av kommunens ungdomar lämnar grundskolan utan fullständigt betyg, vilket innebäratt kommunen som helhet inte har åstadkommit en utbildning av tillräckligt hög kvalitetsom är likvärdig för alla elever. Statistiken visar skillnader mellan de fyra betygsättande skolorna.Skillnaderna är också stora mellan åren. Däremot har skillnaden mellan elevernas resultatvid nationella ämnesprov och i slutbetygen minskat.Under läsåret har olika åtgärder vidtagits i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Dessa åtgärderär långsiktiga vilket gör att resultaten är mätbara först på längre sikt. Åtgärder somvidtagits är kompetensutveckling av personal, bildande av nätverk för ämnesutveckling, uppföljningav barnens/elevernas språk- och läsutveckling och intensiv inläsning av ämnen.En viktig del i det direkta stödet till elever är att undervisningen anpassas till elevers behov,förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Åtgärdsprogrammet har en central roll i skolansarbete med särskilt stöd, genom att vara redskapet för personalen när det gäller planering ochutveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilda eleven. Utbildning i kartläggningoch upprättande av åtgärdsprogram anordnades läsåret 2008/2009 för kommunensspecialpedagoger och speciallärare. En kortare fortbildning för alla lärare och rektorer genomfördesunder våren 2009. Utbildningen har varit givande och rektorerna anser att man ser enpositiv förändring på skolorna i arbetet med åtgärdsprogram.Flertalet rektorer beskriver även att pedagogiska diskussioner i syfte att utveckla undervisningenhar startat och att man utifrån dessa kan se positiva förändringar.Organisationen för ämnesutveckling på kommunal nivå är under uppbyggnad och ämnesutvecklarehar utsetts i sex ämnen.Skoldatateket är under uppbyggnad. Rättstavningsprogram och talsyntes är installerade på allaelevdatorer och utbildning av lärare i programhanteringen har startat. Scanningprogram för attfå läromedel och annat material upplästa finns på alla skolor.Inom projektet Läsa – skriva – räkna har specialpedagoger anställts för handledning till lärareoch mentorer, fortbildning har anordnats och datorer införskaffats till elever med grava läsochskrivsvårigheter.5.6 ModersmålsundervisningModersmålsundervisning startar i fem språk höstterminen 2009. Resultaten från utvärderingenvåren 2010 visar att elevernas mentorer anser att det varit en positiv utveckling för eleverna,däremot har det förekommit trassel med tekniken.40

6 Identifierade förbättringsområdenUtgångspunkten för de identifierade förbättringsområdena har sin grund i verksamheternaskvalitetsredovisningar, statistik av elevernas kunskapsresultat brukarundersökningen och denutbildningsinspektion som gjordes av Skolinspektionen 2008.6.1 Allmänna råd för kvalitetsredovisningArbetet med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter så att mål, genomförande,uppföljning, utvärdering och åtgärder blir en sammanhållen kedja, tydlig för alla, vilken liggersom grund för en ökad måluppfyllelse.Analysen av verksamheternas resultat bör förbättras så att det i kvalitetsredovisningarna tydligtframkommer hur arbetsformer och metoder omprövas i förhållande till resultaten. Analysenav resultaten ska även ge lärare, rektorer och förvaltningsledning tillräckliga underlag föratt formulera och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse.Verksamheternas kvalitetsredovisningar behandlas på förvaltningsnivå och återkopplas däreftertill rektor.Kvalitetsredovisning upprättas på kommunnivå. Elevernas resultat sammanställs och analyserasäven på denna nivå, för att säkerställa att beslut tas utifrån de förbättringsområden somidentifierats.I och med att kravet på upprättande av kvalitetsredovisning kommer att försvinna från den11 juli 2011 ska rutinerna för systematisk kvalitetssäkring ses över och omarbetas under kommandeläsår.6.2 Normer och värdenArbetet med normer och värden ger i många avseenden goda resultat. Åtgärder behöver dockvidtas för att förbättra värdegrundsarbetet vid kommunens grundskolor och gymnasium så atten trygg och trivsam miljö garanteras alla elever. Arbetet mot kränkningar av olika slag måstefortsätta. Att skapa kreativa studiemiljöer inriktade på lärande, utan störande inslag och fåvärdegrundsarbetet att genomsyra all undervisning är angeläget.Resultaten från brukarundersökningen 2010 analyseras i verksamheterna och på förvaltningsnivå,åtgärder vidtas utifrån de behov som finns.Verksamheterna ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan(enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling(enligt 14a kap. 8§ skollagen). Verksamheterna upprättar likabehandlingsplan/plan motkränkande behandling som överensstämmer med regelverken.Satsningen på att utbilda skolornas arbetslag i den evidensbaserade metoden Skolkomet harvarit viktig i arbetet med att öka elevernas trivsel och trygghet. Minst ett arbetslag på varjeskola i kommunen ha genomgått utbildningen. Uppföljning av arbetslagens arbete och eventuellfortsatt utbildning av arbetslag på skolorna bör fortsätta.41

6.3 Elevernas ansvar och inflytandeFör att öka elevernas ansvar och inflytande i än högre grad bör grundskolan och gymnasieskolanarbeta för att elever, oberoende av lärare eller ämne, ges träning i och möjligheter till inflytandeöver undervisningen och ansvar för sitt lärande.6.4 Hem och skolaEnligt resultaten från utvärderingen av Skolråden och brukarundersökningen anser föräldrarnaatt man har ett väl fungerande forum för information och inflytande. Verksamheterna bör analyseravarför föräldrarna upplever att fritidshemmen inte har ett liknande forum.6.5 Elevernas lärande och måluppfyllelseFör att öka elevernas måluppfyllelse är det nödvändigt att vidta åtgärder, både på verksamhets-och kommunnivå. Kommunen ska driva en likvärdig utbildning i grund- och gymnasieskolanmed gällande styrdokument som utgångspunkt.På verksamhets och kommunnivå bedrivs pedagogiska samtal där man arbetar medtolkning av de gällande styrdokumenten, undervisningens stoff/genomförande ochbedömning av elevernas kunskapsresultat.Kommunala ämnesutvecklare utses, i resterande ämnen, som stöd till pedagogeroch rektor i utvecklingsarbetet. Organisationen för ämnesutveckling arbetar ävenmed implementeringen av den nya läroplanen, Lgr 11.I syfte att sätta in stöd i ett tidigt skede, till de elever som är i behov av det, ska uppföljning avelevernas språk- och läsutveckling göras fortlöpande i för- och grundskolan. Utbildning hargenomförts i olika kartläggnings- och arbetsmetoder vilka nu används i vissa verksamheter.Nätverk har bildats för de som utbildat sig i kartläggningsmetoden ITPA, i syfte att ge stöd tillvarandra utifrån sina erfarenheter.Elevernas kunskapsresultat sammanställs av Barn- och utbildningsförvaltningen och analyserasav pedagoger, skolledare och verksamhetschefer. Analyserna ligger till underlag för beslutom åtgärder för ökad måluppfyllelse.Handledning erbjuds till de specialpedagoger och speciallärare som genomgått utbildning iupprättande av åtgärdsprogram.I kommunens högstadieskolor finns ett antal elever som har hög otillåten frånvaro. Underläsåret 2009/2010 startar ett projekt, i samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningenoch socialförvaltningen, med syfte att minska den otillåtna frånvaron. Målet är att projektetska leda till att eleverna klarar sina studier bättre och att de känner högre trivsel. Projektetkommer att arbeta med förebyggande åtgärder, tidiga insatser och stöd till elever med högogiltig frånvaro. En projektansvarig och elevcoacher till respektive högstadieskola är anställdainom projektets ram.42

För att höja andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola och fritidshemhar BUN beslutat att 75 % av förskolornas personal respektive 100 % av fritidshemmens personalska ha sådan utbildning.Förskolornas utbildning, i utformande av handlingsplaner för de barn som är i behov av stöd isin utveckling, fortsätter för nya deltagare under läsåret 2010-1011.Under läsåret 2010/2011 kommer en kartläggning genomföras av grundskolans och gymnasietslärares utbildning och kompetens. Denna kartläggning kommer att ligga till grund förframtida fortbildningsinsatser och som underlag för planering av bemanning på skolorna så attlärare i största möjliga mån undervisar i de ämnen de är behöriga i.Lärares fortbildning kommer delvis att ske genom Förskole- och Lärarlyftet.6.6 ModersmålsundervisningUndervisning startade läsåret 2009/2010 utifrån gällande förordning. Under läsåret 2010-2011är det viktigt att få it-tekniken att fungera så att distansundervisning kan erbjudas i alla kommunensgrundskolor.Östhammar 2011-04-21Utvecklingsledare Birgitta Lejman43