TU_Kommunstyrelsen_20100414_2.6.pdf - Göteborg

Yrkande V 

Ärende 2:6 KS 2010-04-14 

Göteborg 2010-04-09 

Angående Förstudie Vägverket E45 mellan Lilla Bommen och Gullbergsmotet 

Stadskansliet presenterar ett välavvägt svar som vi till största delen instämmer 

i. Vi vill dock göra några förtydliganden. 

Bristande jämställdhetsanalys 

Kommunfullmäktige antog 2005-12-08 § 18 en jämställdhetspolicy för Göteborgs 

Stad. I den framgår att staden skall ”analysera konsekvenser utifrån kön 

inför varje större beslut”. Vi vet att resemönster är starkt kopplad till kön. Män 

och kvinnor har olika resebeteende och framför allt olika förutsättningar för 

resande. Därför måste en jämställdhetsanalys göras kring vad investeringen i 

E45 får för konsekvenser för jämställdheten och även vägas mot alternativa 

investeringar. 

Avsaknad av barnperspektiv 

För över 10 år sedan, 1998-04-22, motionerade Kent Österberg (V) om att 

kommunen ska följa FN:s barnkonvention. Innebörden i motionen var att 

kommunen i alla sina beslut ska se vilka konsekvenser de får för barnen, så att 

man följer barnkonventionen. Motionen resulterade i en handlingsplan som 

kommunstyrelsen fattade beslut om 1998-12-16. I handlingsplanen påpekades 

särskilt vikten av att barnkonventionen integreras i de ordinarie verksamheterna 

så att barnperspektivet lyfts fram och blir tydligt i det vardagliga arbetet. I 

Vägverkets underlag saknas barnperspektivet. Göteborgs Stad borde kräva att 

Vägverket anlägger ett barnperspektiv på en så pass central vägsträcka. 

Strider mot klimatmålen och miljökvalitetsnormen för luft 

Kommunfullmäktige beslutade 2008-06-12 att anta ett lokalt miljökvalitetsmål 

att ” 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid.” 

Vägverkets prognoser går stick i stäv med dessa mål och även de nationella 

målen. För att nå stadens och de nationella målen måste biltrafiken minska. 

Detta gäller även om Göteborg skall klara miljökvalitetsnormen för frisk luft. 

Miljönämnden beslutade 2009-02-17 att som tillsynsmyndighet förelägga 

Vägverket och trafiknämnden att inkomma med en plan för hur miljökvalitetsnormen 

för kvävedioxid skall klaras i Göteborg. Den av Vägverket prognostiserade 

trafikökningen bidrar inte till att miljökvalitetsnormen klaras.

Tyvärr räcker inte ambitionerna i K2020 heller. Vi är tveksamma till beskrivningen 

av K2020 som en ambition att trafikmängderna inte ökar. K2020 innebär, 

fullt genomförd, att den största delen av en tänkt trafikökning flyttas till 

kollektivtrafik men i slutändan ökar trafiken jämfört med dagens nivå. 

Ingen poäng att vänta med nedsänkning av E45 

I tjänsteutlåtandet förekommer formuleringar att Göteborgs Stad på sikt ser att 

E45 sänks ner på hela sträckan. Vi ser ingen anledning till att vänta. Sänk ner 

vägen vid första bästa tillfälle. ”På sikt” bör därför utgå. 

Rimliga anslutningar till Göta älvbron 

Vi menar att ersättningen till dagens Göta älvbro skall ha fyra körfält för kollektivtrafik 

och två för biltrafik. Väg E45 och dess anslutningar till bron bör 

anpassas efter detta. 

Förslag till beslut i kommunstyrelsen: 

att, i Stadens svar inarbeta vad som har anförts i detta yrkande om jämställdhetsanalys 

att, i Stadens svar inarbeta vad som har anförts i detta yrkande om barnperspektiv 

att, i Stadens svar inarbeta vad som har anförts i detta yrkande om klimatmål 

och trafikmängder 

att, i Stadens svar stryka ”på sikt” när det gäller nedsänkning av E45 

att, i Stadens svar inarbeta vad som har anförts i detta yrkande om fyra kollektivtrafikfält 

på ersättningen till Göta älvbron.

Tjänsteutlåtande 

Utfärdat 2010-03-31 

Diarienummer 1039/09 

Repronummer 88/10 

Stadsutveckling och samhällsanalys 

Stadsutveckling 

Hans Linderstad 

Telefon 368 04 63 

E-post: hans.linderstad@stadshuset.goteborg.se 

Förstudie Vägverket: E45 mellan Lilla Bommen och Gullbergsmotet 

Förslag till beslut 

I kommunstyrelsen 

Översända yttrande enligt bilaga 7 till Vägverket 

Sammanfattning 

Vägverket har utarbetat en förstudie kring E45 mellan Lilla Bommen och Gullbergsvass. 

Frågor som särskilt behandlas är hur älvförbindelsen och Bangårdsviadukten 

kan anslutas till E45 och hur en trafikplats vid Falutorget kan utformas. 

I förslaget till yttrande instämmer staden att i man skapar bra förbindelser från E45 till 

Götaälvbron, Gullbergsvass och en framtida Bangårdsförbindelse. Särskilt viktigt är att 

beakta att trafikleden ligger mitt i en storstad och måste underordna sig de miljö- och 

stadsbildskrav som detta innebär. 

Vägverkets prognos för trafiken har antagit att biltrafiken till 2025 ökar med mellan 50 

och 65 procent, alltså en betydande ökning ( över 3 % per år). Med den nu beslutade 

trängselskatten kommer rimligen ökningstakten att dämpas. Om prognostalen läggs till 

grund för utbyggnad finns en risk för att det sker en utbyggnad för biltrafiken som motverkar 

det av regionen uppsatta trafikmålet. 

I svaret betonas behovet av att på sikt sänka ned E45 på hela sträckan. Leden kommer 

att på ömse sidor bli bebyggd med en blandstad med inslag av såväl bostäder som kontor. 

Av buller-, luft-, och stadsbildsskäl är det önskvärt att biltrafiken ligger i ett nedre 

plan på så lång sträcka som möjligt. Gång- och cykeltrafiken kan därmed också få bra 

förbindelser mellan Gullbergsvass och själva älvstranden. Frågan om var bussarna ska 

gå är viktig och måste finnas med tydligare i den fortsatta planeringen. 

Matningen från E45 till Gullbergsvass kommer att bli allt viktigare med ett framtida 

intensivare utnyttjande av marken. Här är Falumotet en viktig pusselbit. Utformningen 

av Falumotet ska vara så stadsmässig som möjligt. 

Gestaltningsfrågorna måste generellt ges en betydligt större tyngd i fortsättningen. 

Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 1 (2)

2(31) 

Ekonomiska konsekvenser 

I kostnadskalkylen för Göta älvbron ingår kostnader även för anpassning till det statliga 

vägnätet. I programmet för bron konstaterades att brons kostnad varierar mellan 2,7 och 

3,9 Mkr där alternativen i Stadstjänaregatan är något mindre kostsamma än alternativen 

i Kämpegatan. Driftkostnaderna är ungefär samma för de olika broalternativen. 

Åtgärderna på E45 på den aktuella sträckan med nedsänkning har översiktligt beräknats 

till 1 miljard kronor. Finansieringen av åtgärden är för närvarande inte utklarad. 

GÖTEBORGS STADS STADSKANSLI 

Hans Linderstad Ulf Högberg 

Bilaga 1 Sammanfattning av Vägverkets förstudie 

Bilaga 2 Byggnadsnämndens handlingar 

Bilaga 3 Fastighetsnämndens handlingar 

Bilaga 4 Miljönämndens handlingar 

Bilaga 5 Trafiknämndens handlingar 

Bilaga 6 SDN Centrums handlingar 

Bilaga 7 Förslag till yttrande 

Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande

3(31) 

Ärendet 

Vägverket har utarbetat en förstudie kring E45 mellan Lilla Bommen och Gullbergsvass. 

Förslagshandlingen har skickats på remiss till byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, 

miljönämnden, trafiknämnden, SDN Centrum och Älvstranden Utvecklings 

AB. Svar har inkommit från samtliga nämnder. Älvstranden Utvecklings AB har valt att 

avstå från yttrande. 

Förstudien i sin helhet finns att läsa på Vägverkets webbplats 

http://www.vv.se/PageFiles/25618/forstudie_e45_gullbergsmotet_091130.pdf?epslangu 

age=sv 

Sammanfattningen i förstudien redovisas i bilaga 1. Vägverket önskar svar senast 15 

april. 

Bakgrund 

Förstudien är en konsekvens av Göteborgs Stads planering för en ny älvförbindelse som 

ska ersätta Göta älvbron. Då måste också analyseras väg E45 på sträckan från Götatunnelns 

mynning till Gullbergsmotet (tidigare kallad Mårten Krakowleden). Frågor som 

särskilt behandlas är hur älvförbindelsen och Bangårdsviadukten kan anslutas till E45 

och hur en trafikplats vid Falutorget kan utformas. 

Trafikleden ska också anpassas till kraven på en stadsutveckling av regionkärnan. Flera 

förnyelseområden ligger i närheten av vägsträckan vilket ger ett ökat tryck på leden. 

Exploateringsområdet Gullbergsvass med en blandning av verksamheter, kontor och 

bostäder ställer också krav på hur leden utformas. Närheten till Göta älv medför en utmaning 

att klara skyddet mot höjda vattennivåer i framtiden. 

I utredningen diskuteras möjligheterna till att sänka leden (helt eller halvt nedsänkt) på 

hela eller delar av sträckan. Detta skulle innebära förbättringar ur bullersynpunkt. Hög 


4(31) 

framkomlighet för kollektivtrafiken ställer krav på antingen separata körfält eller att den 

går på ett parallellt lokalvägnät. 

Vid Falutorget pekas på möjligheten av en elliptisk trafikplats med två broar. 

Remissen 

Byggnadsnämnden konstaterar att de trafikprognoser som redovisas är osäkra och måste 

justeras i det fortsatta arbetet. Hur stor del av trafiken som belastar leden och lokalgatorna 

beror på rampernas placering. En direktkoppling mellan älv- och bangårdsförbindelsen 

minskar belastningen på leden och lokalgatorna. 

Det framtida Falumotet bör utformas som en planskild trafikplats med den lokala trafiken 

i markplanet, den genomgående biltrafiken i ett undre plan och den tvärgående kollektivtrafiken 

eventuellt i ett övre plan. 

Fastighetsnämnden konstaterar att i detta skede har inte markfrågorna utretts. 

Miljönämnden poängterar att separata körfält för kollektivtrafiken kan komma att krävas. 

En planskild trafikplats vid Falutorget ses som den bästa lösningen ur ett gång- och 

cykelperspektiv. 

Vägverket förutspår 50 procents ökning av trafiken på E45 till år 2025. Fördjupade analyser 

krävs för att utreda om denna trafikökning kan undvikas eller minimeras. Miljönämnden 

anser att kommunen bör arbeta för att hela sträckan mellan Kämpegatan och 

Falutorget läggs i nedsänkt läge. Med en nedsänkt E45 ges bättre förutsättningar för att 

klara bullerkrav samt i viss mån även att bättre luftkvalitet skapas. 

Trafiknämnden anser att bra förbindelser från E45 till Götaälvbron, Falutorget och en 

framtida Bangårdsförbindelse är viktiga. Trafiknämnden delar Vägverkets synpunkt att 

fordonstrafiken kring E45 fördelar sig bättre med ett läge av Götaälvbron i Stadstjänaregatans 

förlängning. Även för de andra trafikslagen är ett läge i Stadstjänaregatan att 

föredra. 

Göteborg stads långsiktiga målsättning är att E45 sänks ned senast i samband med exploateringen 

av Gullbergsvass. En nedsänkning skapar förutsättning för att utvidga Göteborgs 

centrum åt nordost där industriområdet ersätts med bostäder och verksamheter. 

Trafiksäkerhetssituationen för de oskyddade trafikanterna finns anledning att analysera 

vidare mot bakgrund av de inträffade olyckorna. 

SDN Centrum instämmer i de slutsatser som Vägverket kommer fram till. En lågbro gör 

mindre ingrepp i stadsmiljön i området än vad en högbro gör. 

En planskild trafikplats vid Falutorget, där gång- och cykeltrafikanterna separeras från 

biltrafiken, innebär en betydligt säkrare trafiklösning än den som finns idag. 

Det är viktigt att man i planeringen av E 45 tar stor hänsyn till en eventuell kommande 

utbyggnad av Gullbergsvass till bostadsområde. En nedsänkning av leden i helt eller 

halvt läge är bra och främjar miljön. 

Stadskansliet 

Allmänt 

Stadskansliet konstaterar att Vägverkets utredning ger ett bra underlag för den fortsatta 

planeringen. Förstudien belyser problemen på ett gediget och grundligt sätt. Stadskansliet 

delar de flesta av de slutsatser som Vägverket drar. 

Att denna utredning nu tas fram visar tydligt hur komplex planeringsprocessen är, där 

kommunens och trafikverkens planering ska ske parallellt och koordineras. Göteborgs 


5(31) 

Stad har nu genom beslut i både byggnads- och trafiknämnden förordat att den nya Göta 

älvbron ska placeras i Stadstjänaregatan, vilket då också måste bli utgångspunkt för 

vägverkets fortsatta planering av E45 och anslutande mot. Stadskansliets kommentarer 

av rapporten sker därför med detta som bakgrund. 

Utredningens beskrivning av problembilden 

Flera av de problem som vägverket konstaterat hör samman med nu borttagna alternativ 

för älvförbindelse. 

Vägverket konstaterar att broalternativet i Stadstjänaregatans förlängning ger en jämnare 

fördelning av trafiken på ramperna än alternativet med bro i Kämpegatan. 

Projektmålen 

Stadskansliet instämmer i de uppsatta målen. Ett grundläggande krav är att man skapar 

bra förbindelser från E45 till Götaälvbron, Gullbergsvass och en framtida Bangårdsförbindelse. 

Särskilt viktigt är att beakta att trafikleden ligger mitt i en storstad och måste 

underordna sig de miljö- och stadsbildskrav som detta innebär. 

Tänkbara åtgärder 

Vägverket analyserar tänkbara åtgärder (t.ex. nedsänkning av leden, åtgärder vid Falutorget) 

mot den fyrstegsprincip som gäller. Stadskansliet instämmer i denna analys men 

är frågande till påståendet att man i steg 1 har beaktat målet i K 2020. ( se nedan om 

trafikprognoser). 

Att använda trafikantinformation och Intelligent TrafikStyrning (ITS) för att påverka 

kösituationer är helt riktigt i steg 2. Men syftet att i steg 2 utnyttja befintliga vägnätet 

effektivare för att undvika investeringar måste också kopplas till ett resonemang om 

vilka lämpliga alternativa trafikleder med ledig kapacitet som finns. Ur ett göteborgsperspektiv 

handlar det snarare om att leda biltrafik från t.ex. Alléstråket till en nedsänkt 

E45 och Götatunneln än tvärtom. 

Trafikprognoserna 


och 65 procent, alltså en betydande ökning ( över 3 % per år). Stadskansliet vill göra 

Vägverket uppmärksam på att det i regionen antagna K 2020-målet innebär att biltrafiken 

i sin helhet inte ska öka. Regionens uttalade mål är att den resmängdsökning som 

kan ske till 2025 ska tas med kollektivtrafik eller cykel. 

Om Vägverkets ökningstal används konsekvent så motverkar det den strävan som finns 

att begränsa ökningstakten på bilresandet. Visserligen kan ökningen på enskilda vägavsnitt 

finnas, men den här noterade betydande ökningen återfinns i flera nu aktuella vägverksutredningar 

i Göteborg. Med den nu beslutade trängselskatten kommer rimligen 

ökningstakten att dämpas. Om prognostalen läggs till grund för utbyggnad finns en risk 

för att det sker en utbyggnad för biltrafiken som motverkar det av regionen uppsatta 

trafikmålet. Det behöver därför göras en fördjupad analys om vilka trafikmängder som 

bör användas vid planeringen, där regionens målsättning kring K2020 måste ligga som 

grund. 

Nedsänkning 

Stadskansliet vill understryka behovet av att på sikt sänka ned E45 på hela sträckan. 

Leden kommer att på ömse sidor bli bebyggd med en blandstad med inslag av såväl 

bostäder som kontor. Av buller-, luft-, och stadsbildsskäl är det önskvärt att biltrafiken 

ligger i ett nedre plan på så lång sträcka som möjligt. 

Eftersom både motet som kopplar Bangårdsförbindelsen och Göta älvbron och motet 

vid Falutorget kräver att E45-trafiken ligger i ett undre plan är det naturligt att också 

mellanliggande sträcka blir nedsänkt. Om det samtidigt sker en upprätning av E45 mel- 


6(31) 

lan Gullbergsvass och Götatunneln kan det rymmas parallella lokalgator på ömse sidor 

av leden. 

En nedsänkning skapar förutsättning för en sammanhållen stadsbebyggelse när trafikanordningens 

barriäreffekt är kraftigt dämpad. Gång- och cykeltrafiken kan därmed också 

få bra förbindelser mellan Gullbergsvass och själva älvstranden. Med en nedsänkning på 

hela sträckan kan alltså en stadsmiljö skapas med god tillgänglighet till E45 samtidigt 

som de negativa konsekvenserna på trafiksäkerhet, buller och trygghet minimeras. Om 

leden sedan på delar dessutom ska byggas över får prövas i ett kommande planarbete för 

Gullbergsvass. 

Samband mellan E45 och Bangårdsviadukten 

Göteborgs stad vill avlasta Drottningstorget från biltrafik genom att anlägga en förbindelse 

från Polhemsplatsen över till Gullbergsvass, den s.k. Bangårdsförbindelsen. Bangårdsförbindelsen 

kommer att integreras i lösningarna för framtida utformning av Göteborg 

C och för möjligheterna att ta sig till stationen. Tillsammans med anläggandet av 

Partihallsförbindelsen är det stadens bedömning att trafik därmed kan flyttas från Friggagatan 

till E45. 

E45 måste inte nedsänkas samtidigt som att Bangårdsviadukten anläggs men det möjliggör 

en mer stadsmässig lösning och enklare trafikföring om man gör en nedsänkning 

och därmed slipper en förhöjd bro med tillhörande ramper för att korsa E45 från Bangårdsviadukten. 

Kollektivtrafik 

Vägverket anser att separata kollektivtrafikkörfält i båda riktningar utmed E45 tar stor 

plats och föreslår att kollektivtrafiken i stället tas in via moten till en genomfartsgata 

genom Gullbergsvass. 

Miljönämnden betonar i sitt svar behovet av särskilda kollektivtrafikkörfält och noterar 

att sträckan trafikeras med KomFort-trafik enligt K 2020. Trafiknämnden diskuterar 

förutsättningarna för att långsiktigt skapa ett stråk för kollektivtrafiken från Göteborg C 

genom Gullbergsvass fram till Gamlestadstorget dvs. ett stråk parallellt med E45 mellan 

Centralstationsområdet och Marieholm. Detaljerna är inte lösta men tanken är att stärka 

upp Gamlestadstorget som lokalt centra samtidigt som E45 avlastas och kollektivtrafiken 

får en egen väg in till centrum. 

Stadskansliet anser att frågan om var bussarna ska gå är viktig och den måste finnas 

med tydligare i den fortsatta planeringen. Men i dag är det för tidigt att säga vilken av 

de olika möjliga lösningarna som ska väljas. 

Den nord-sydliga kollektivtrafiken tvärs E45 får en genare väg med broläge i Stadstjänaregatan. 

Det är enklare att åstadkomma en korsningsfri lösning när trafiken går kort 

sträcka på Södra Älvstranden. Kollektivtrafiken måste gå planskilt från Brunnsparken 

över E45s ramper och vidare via Göta älvbron över till Hjalmar Brantingsplatsen. Brohöjden 

över E45s ramper utgör också minimihöjden med vilken Göta älvbron måste 

anläggas över älven. 

Samband mellan E45 och Västlänken 

Det är inte bara E45 som är av riksintresse ur trafiksynpunkt utan även Västlänken och 

stationsområdet. Västlänken planeras få en station strax norr om nuvarande Göteborg C. 

Västlänken och Götalandsbanan kommer att påverka trafikföringen för alla trafikslag i 

hela området inklusive E45. Det behövs ett ansvarsfullt planeringsarbete för att få en 

hållbar slutlösning men även för att trafikförsörjningen fungerar under den omfattande 

anläggningstiden. 


GC-trafik runt E45 

Det är först med en nedsänkning av leden, som barriären försvinner för cyklister och 

fotgängare när de rör sig i området. Trafiksäkerhetssituationen för de oskyddade trafikanterna 

är inte tillfredsställande. Två dödsolyckor har inträffat där cyklist respektive 

fotgängare har blivit påkörd av motorfordon. Det är därför viktigt att ta fram förbättringsförslag 

på både kort och lång sikt. Om en nedsänkning av leden dröjer, medverkar 

Göteborg stad gärna aktivt i att hitta en trafiksäker lösning på kort sikt. 

Av alternativen till älvförbindelse är ett broläge i Stadstjänaregatan det bästa för cyklister 

och fotgängare eftersom det skapar en närhet mellan de centrala delarna av Lundby/Backaplan 

och centrala Göteborg vid passage över älven. 

Mot vid Falutorget 

På sikt anser Vägverket att trafiksignalerna ska byggas bort av trafiksäkerhetsskäl. Det 

är inom några år den enda signalreglerade korsningen på E45 mellan Fiskhamnsmotet i 

Göteborg och Trollhättan. 


intensivare utnyttjande av marken. Här är Falumotet en viktig pusselbit. 

Utformningen av Falumotet ska vara så stadsmässig som möjligt men exakt utformning 

återstår att utreda. Då bör prövas en lösning med mittramper ner från motet för att undvika 

komplicerade vävsträckor på E45. 

I samband med det planerade anläggandet av Marieholmstunneln gör Vägverket och 

kommunen tillsammans en kapacitetsstudie över området kring Tingstadstunneln där 

även Falutorget ingår. 

Gestaltning 

Vägverket har inte kommenterat gestaltningsfrågorna mer än att det anges som ett mål 

att E45 ska få en omsorgsfull gestaltning som integreras med stadsbilden. 

7(31) 

Stadskansliet anser att gestaltningsfrågorna måste ges en betydligt större tyngd i fortsättningen. 

Vägsträckan förstudien avser ligger så gott som mitt i regioncentrum och 

omges i framtiden av bostads- och verksamhetsområden med hög kvalitet. Det är viktigt 

att påpeka att det inte räcker med att utforma trafikleden med en omsorgsfull gestaltning, 

om inte den också underordnar sig den omgivande bebyggelsens krav på störningsbegränsning 

och miljösituation. Här kan ett bra samspel mellan de olika parterna 

ge ett bra resultat. 


Bilaga 1 Sammanfattning ur Vägverkets förstudie 


BaKGRUnD 


Förstudiens område är en begränsad sträcka av E45 i centrala Göteborg, från 

Götatunnelns östra mynning till och med Gullbergsmotet. 

Projektet har initierats av Göteborgs Stads planering för en ny förbindelse över 

Göta älv. Befintlig Götaälvbro måste ersättas senast år 2020 vilket föranlett 

Göteborgs Stad att ta fram sex förslag på älvförbindelse för vidare utredning. 

Syftet med förstudien är att studera: 

l möjlig anslutning av ny älv- och bangårdsförbindelse till E45 

l möjlig ny trafikplats vid Falutorget. 

l möjliga åtgärder i övrigt inom utredningsområdet. 

Detta ska ske med beaktande av att E45: 

l Har funktion som övergripande väg med enkel och enhetlig standard. 

l Är utpekad som riksintresse enligt miljöbalken. 

l Ska ha hög attraktivitet för fordonstrafiken. 

l Ska ha så få trafikplatser som möjligt, men så många som nödvändigt. 

l Kräver kompletterande parallellgående lokalvägnät. 

l Ska inordnas i stadens gestaltning. 

l Ska tillgodose god framkomlighet för kollektivtrafiken. 

(KomFort/expressbusstrafik). 

l Ska utformas med stor hänsyn till buller- och luftmiljöproblem. 

samt 

l Att Götaälvbron är en viktig förbindelselänk mellan E45 och E6.21 och 

därmed ingår som en av flera älvförbindelser som balanserar trafik- 

volymerna vid älvpassagen. 

PROBLEmBESKRIvnInG 

För samtliga alternativa älvförbindelser råder osäkerheter kring hur ramper kommer 

att tas ner och anslutningar kommer att göras mot E45. För broalternativen i 

Stadstjänaregatans förlängning blir fördelningen av trafiken jämnare än för 

alternativen i Kämpegatans förlängning. Speciellt komplex blir problembilden för 

högbro och tunnel i Kämpegatan. 

Avstånden mellan trafikplatserna är mycket korta. Med en älvförbindelse i 

Kämpegatan finns risk att det uppstår låsningar mellan Stadstjänarebron och 

Bangårdsförbindelsen och avståndet till korsningen vid Falutorget krymper 

ytterligare. 

1


2 

Fyrvägskorsningen med trafiksignal vid Falutorget utgör främst en 

trafiksäkerhetsrisk med snabba uppbromsningar och en gång- och cykelpassage 

i samma plan som E45. Under en tioårsperiod har det inträffat tre dödsolyckor i 

korsningen. 

Den fortsatta nedsänkningen av E45 förbi Bangårdsförbindelsen kan innebära 

konflikter med förslag till detaljplan för Vita huset. 

STaDSUTvEcKLInG 

City och regionkärnan kommer att behöva växa på sikt och detta bland annat 

genom stora förnyelseområden på älvens södra sida samt bra kopplingar mellan 

den södra och norra älvstranden. Cityexpansion av den centrala älvstaden 

innebär i planeringen att 40 000 nya arbetsplatser och nya bostäder för 30 000 

personer ska skapas centralt. Med en växande regional arbetsmarknad ökar även 

transportbehoven. Det är därför nödvändigt att en större andel resenärer väljer 

kollektivtrafiken för att minska trängsel, buller och luftutsläpp från biltrafiken. 

Göteborg måste bli en attraktivare stad att bo och arbeta i med en balans 

mellan biltillgänglighet och god bebyggd miljö. I förstudiens närområde ligger 

Gullbergsvass som föreslås exploateras med en blandning av verksamheter, 

kontor och bostäder. 

Till följd av klimatförändringar måste staden skyddas mot extrema vattennivåer 

i Göta älv. Gällande anpassningsnivåer på +12,8 meter föreslås av stadsbyggnadskontoret 

kunna höjas till +13,8 meter för speciellt samhällsviktiga 

anläggningar i centrala Göteborg. I Göteborgs höjdsystem ligger medelvattenytan 

på drygt +10 meter. 

PROjEKTmåL 

Baserat på nationella, regionala och lokala mål har mål formulerats för projektet, 

där vägsystemet inte ska upplevas som en begränsning oavsett om man är bilist, 

cyklist eller kollektivtrafikresenär. Systemet ska dessutom var lättorienterat. E45 

ska även bidra till att den centrala staden kan utvecklas på ett positivt sätt både 

vad det gäller verksamheter och boende. 

Vidare ska utformningen av E45 och dess av- och påfarter minimera risken för 

allvarliga personskador och ledens gestaltning integreras med stadsbilden. De 

miljöaspekter som tas upp är att minska växthusgaser och bullerstörningar samt 

att klara riktvärden för luftkvaliteten och sträva mot en giftfri miljö. 

TänKBaRa åTGäRDER 

Anpassning för ny älv- och Bangårdsförbindelse: 

l Hög framkomlighet för kollektivtrafiken genom antingen separata körfält på 

E45 eller på ett parallellt lokalvägnät. 

l Sänkning av E45 förbi ny bro i anslutning till Bangårdsförbindelsen. 

l God trafikinformation och vägvisning samt väginformatik (ITS)

l Anpassning av av- och påfarter till ramper för en ny älvförbindelse. I 

samtliga fall måste en detaljerad trafikanalys göras för att med säkerhet 

kunna fastställa i vilken omfattning en anpassning måste göras. Samtliga 

av- och påfartsramper måste utformas så att de blir lättorienterade, får 

god framkomlighet och hög trafiksäkerhet erhålls. För alternativen i 

Stadstjänaregatans förlängning är belastningen på ramperna relativt jämn. 

Det innebär att åtgärdena i dessa fall med största sannolikhet blir av mindre 

karaktär, än vad som blir fallet för alternativen i Kämpegatans förlängning. 

Åtgärder i korsningen vid Falutorget: 

l Koppling mellan E45 och lokalvägnätet med hög framkomlighet för kollektiv- 

trafiken. 

l God trafikinformation och vägvisning samt väginformatik (ITS) 

l För att få en trafiksäker överfart för gång- och cykeltrafikanter utformas kors- 

ningen planskild. Med en elliptisk trafikplats med två broar över E45 får 

kollektivtrafiken möjligheter att anlägga hållplatser även i anslutning 

till motet. 

l Det är möjligt att lägga E45 i såväl ett helt som halvt nedsänkt läge och ändå 

klara anslutningarna till Gullbergsmotet. 

åtgärder på sträckan i övrigt: 

l Nedsänkning mellan Kämpegatan och Gullbergsmotet, helt eller halvt. 

EFFEKTER 


Alternativen med bro i Stadstjänaregatan ser ut att kunna lösas på ett enklare 

sätt än alternativen i Kämpegatan. 

En högbro innebär större ingrepp i stadsmiljön, i Stadsjänaregatans trafikområde 

respektive Kämpegatans bebyggelseområde, än vad en låg- eller mellanbro gör. 

Om det i Falutorgskorsningen görs en komplett trafikplats som utformas 

elliptiskt med två broar över E45 får gång- och cykeltrafikanterna bra möjligheter 

att korsa E45 på ett trafiksäkert sätt. Likaså blir kopplingen till Falutorget 

och Gullbergsvass bra och kollektivtrafiken får flera möjliga hållplats- och 

trafikeringsmöjligheter. 

Bullersituationen bör beaktas, speciellt i det längre perspektivet då regionkärnas 

expansion med nya bostäder kräver detta. En nedsänkning av leden främjar detta. 

Vid byggskedet kan omfattande saneringar av förorenad mark krävas, med tanke 

på tidigare verksamheter speciellt kring Falutorget och Gullbergsvass. 

3

Bilaga 2 Byggnadsnämndens handlingar 

§ Förstudie E45, Lilla Bommen – Gullbergsmotet 

11(31) 

Utdrag ur Byggnadsnämndens 

protokoll 

2010-03-09 

Kommunstyrelsen hade till byggnadsnämnden för yttrande översänt ovannämnda förstudie. 

Stadsbyggnadskontoret hade ingett en handling så lydande: 

”Tjänsteutlåtande etc. bil. 

Byggnadsnämnden beslöt: 

att som eget yttrande översända ovannämnda utlåtande till kommunstyrelsen. 

Martin Joneskär (MP) deltog inte i beslutet 

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. 

Justerat av byggnadsnämnden 

Mats Arnsmar (S) Susanna Haby (M) 



Till Byggnadsnämnden 

2010-03-09 

Diarienummer: 0884/09 

Remiss Stadskansliet 

Förstudie E45, Lilla Bommen - Gullbergsmotet 

Byggnadsnämnden föreslås besluta 

Distrikt Söder, Plangruppen 

Lennart Widén 

Telefon: 031-368 15 69 

E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se 

att till stadskansliet överlämna stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande som sitt 

eget yttrande, 

att paragrafen justeras omedelbart. 

Byggnadsnämnden har för yttrande senast 2010-03-16 fått rubricerade Förstudie. Studien 

är föranledd av kommunens programarbete avseende ny bangårds- och älvförbindelse, 

som varit ute på samråd under tiden 23/9 – 3/11 2009. Avsikten är att den 

fortsatta hanteringen ska ske parallellt, dvs att detaljplan, järnvägsplan och arbetsplan 

upprättas samtidigt under 2010-2011. Dessa planer kommer sannolikt endast att omfatta 

nödvändiga ombyggnader för de nya bangårds- och älvförbindelserna, alltså inte Falumotet. 

Det senare bör ingå i en kommande samlad planering för omvandlingen av Gullbergsvass. 

I förstudien konstateras att i riksintresset för kommunikation ingår - förutom väg E 45 – 

Stadstjänaregatan och Kruthusgatan för att knyta samman den riksintressanta bangården 

Gullbergsvass med väg E45. Avsikten är att bangården ska flyttas i samband med 

omvandlingen av Gullbergsvass, varvid funktionen upphör. Tillgängligheten till 

Postterminalen kommer att flyttas från Stadstjänaregatan till bangårdsförbindelsen. 

Stadsbyggnadskontoret har tillsammans med trafikkontoret medverkat i framtagandet av 

förstudien. Underhandssynpunkter finns därför redan inarbetade i samrådshandlingen. 

Då programsamrådet för ny bangårds- och älvförbindelse med största sannolikhet 

utmynnar i en viadukt över bangården samt en mellanbro i Stadstjänaregatan eller 

Kämpegatan behandlas här endast återstående synpunkter relaterade till dessa alternativ. 

I förstudien framhålls att vägtrafiken kring väg E45 fördelar sig bättre med en ny 

älvförbindelse i Stadstjänaregatan. Samtidigt konstateras emellertid att trafikprognoserna 

beroende på flera aspekter är mycket osäkra och måste justeras i det fortsatta 

arbetet. Det alternativ som kommer att föras vidare - C eller E som mellanbro – kommer 

också att bearbetas i det fortsatta arbetet, vilket kommer att påverka trafikbelastningen i 

olika punkter. Avståndet mellan Kilsgatan och Kämpegatan är ca 100 meter, vilket 

alltså är skillnaden mellan alternativ C och E vad gäller avståndet mellan de tre 

trafikplatserna Stadstjänaremotet, Kils-/Kämpegatsmotet och Falumotet. Hur stor del av 

trafiken som belastar leden respektive de på ömse sidor parallella lokalgatorna beror på 

uppdrag program samråd utställning antagande (förh.besked) remiss 

X 

Utskriftsdatum 2010-01-22 1(2)

av- och påfartsrampernas slutliga placering. Med en direktkoppling mellan älv- och 

bangårdsförbindelserna (alt E) leds exempelvis 10.000-14.000 fordon tvärs E 45 utan att 

belasta vare sig leden eller lokalgatorna. En sådan direktkoppling ger också större 

flexibilitet avseende kvarvarande spår i säckbangården. 

Om älvförbindelsen byggs tidigare än bangårdsförbindelsen kan det ur ett genomförandeperspektiv 

vara fördelaktigt att förlägga älvförbindelsen i Stadstjänaregatan, då 

anläggandet av Kilsgatemotet då kan senareläggas. 

De långsiktiga projektmålen, beskrivna i sammanfattningen och i avsnitt 5, synes 

emellertid i många avseenden lättare att nå med en älvbro i Kämpegatan. Främst handlar 

dessa om att systemet ska vara lättorienterat och inte upplevas som en begränsning 

oavsett om man är bilist, cyklist eller kollektivtrafikresenär. Barriäreffekten ska 

minimeras för alla trafikslag. Vidare ska ledens gestaltning integreras med stadsbilden 

och bidra till att den centrala staden kan utvecklas på ett positivt sätt både vad gäller 

verksamheter och boende. Kopplingen mellan beskrivningen och tabellen om måluppfyllelse 

i avsnitt 7 är svår att förstå. 

För att tidplanen för älvförbindelsen ska kunna hållas är det nödvändigt att det efter 

samråden endast återstår ett rimligt alternativ, så att skedet vägutredning kan hoppas 

över. Kommunfullmäktige väntas fatta beslut i frågan i april, ett beslut som blir 

vägledande för det fortsatta arbetet. Den fortsatta hanteringen av detaljplanen för 

Regionens hus kommer att avvakta detta beslut. En förutsättning för kvarterets 

avgränsning är att en lokalgata ska rymmas förbi kvarteret söder om leden. 

För Falumotet har stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret till Vägverket framfört att 

den dagen korsningen byggs om bör den utformas som en fullständig planskild trafikplats 

för all trafikslag, där den lokala trafiken går i markplanet, den genomgående 

biltrafiken i ett undre plan och den tvärgående kollektivtrafiken eventuellt i ett övre 

plan. Det korta avståndet till Gullbergsmotet kräver en särskild utformning av 

anslutningen österut. En principritning över lösningen finns upprättad 2009-11-03 

(biläggs). 

Ylva Löf Lennart Widén 

Planchef Planarkitekt 

Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Byggnadsnämnden, remiss 2(2)

Bilaga 3 Fastighetsnämndens handlingar 

14(31) 

Utdrag ur protokoll 

Sammanträdesdatum 2010-03-22 

Yttrande över Vägverkets förstudie E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet, objektsnummer 

85438030, samrådshandling 

§ 78, diarienr 1529/09 

HANDLING 

Fastighetskontorets tjänsteutlåtande 2010-03-22 

BESLUT 

Enligt fastighetskontorets förslag: 

1. Förstudie E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet, objektsnummer 85438030, tillstyrks. 

2. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. 

Vid protokollet 

Sirpa Bernhardsson 

Justerat 

2010-03-22 

Ordförande 

Owe Nilsson 

Justerare 

Kjell Björkqvist 


Tjänsteutlåtande Exploateringsavdelningen 

Till Fastighetsnämnden Karolina Olsson 

2010-03-22 Telefon 031-368 10 65 

Diarienummer 1529/09 E-post: karolina.olsson@fastighet.goteborg.se 

Yttrande över Vägverkets förstudie E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet, 

objektsnummer 85438030, samrådshandling 


1. Förstudie E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet, objektsnummer 

85438030, tillstyrks. 

2. Paragrafen justeras omedelbart. 

Ärendet 

Stadskansliet har översänt rubricerad förstudie med begäran om fastighetsnämndens 

yttrande senast den 16 mars 2010. 

Förstudien är kopplad till kommunens planering för ny bangårds- och älvförbindelse 

(dvs ersättning för Göta Älvbron). 

Förstudien 

Förstudien omfattar en sträcka av E45 i centrala Göteborg, från Götatunnelns östra 

mynning till och med Gullbergsmotet. Syftet med förstudien är att belysa påverkan 

på E45 av en ny bangårds- och älv- förbindelse, enligt de alternativ som 

redovisas i Program för detaljplaner, Ny bangårds- och älvförbindelse. 

I förstudiens sammanfattande problembeskrivning konstateras att det för samtliga 

alternativa älvförbindelser råder stor osäkerhet kring hur ramper och anslutningar 

kommer att anordnas. För broalternativen i Stadstjänaregatans förlängning framhålls 

att trafikfördelningen blir jämnare än för alternativen i Kämpegatans förlängning. 

För samtliga alternativ gäller att en detaljerad trafikanalys måste göras 

för att med säkerhet kunna fastställa vilka anpassningar av E45 som kommer att 

krävas. 

Överväganden 

Byggandsnämnden beslutade 2010-03-09 att rekommendera kommunfullmäktige 

att förorda en bangårdsförbindelse i form av en viadukt samt ett läge för en ny 

öppningsbar mellanbro i Stadstjänaregatans förlängning. Fastighetsnämnden har 

enligt beslut 2009-12-14 förordat just dessa alternativ, vilka sannolikt kommer att 

ligga till grund för kommande detaljplaner. 

Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 

15(31)

Fastighetskontoret anser att förstudien utgör ett bra underlag för fortsatt planering 

för bangårds- och älv- förbindelsens anslutning till E45. I detta skede har inte 

markfrågorna utretts. I det fortsatta planeringsarbetet är det dock viktigt att belysa 

och utreda markfrågorna (dvs markåtkomst mm) till följd av åtgärder inom det 

område som omfattas av förstudien. 

Staffan Valinder 

Tf fastighetsdirektör 


Peter Junker 

Avdelningschef

Bilaga 4 Miljönämndens handlingar 

Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) 

Tillstyrker fortsatt utredning under förutsättning att förvaltningens synpunkter beaktas 

Yttrande över remiss från Kommunstyrelsen 

Förstudie från Vägverket, E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet 

§ 18, 11463/09 

Utdrag ur protokoll 



Syftet med förstudien är att belysa hur en ny Götaälvförbindelse påverkar E45, en möjlig 

ny trafikplats vid Falutorget samt möjliga övriga åtgärder som planeras och utreds. 

Förstudiens område sträcker sig från Götatunnelns östra mynning till och med Gullbergsmotet. 

Krav på separata körfält för kollektivtrafiken kan komma att krävas. Om kollektivtrafikkörfälten 

förverkligas inom E45 eller i ett stråk söder om E45 har förvaltningen inga 

synpunkter på under förutsättning att syftet i K2020 uppfylls. En planskild trafikplats 

vid Falutorget ses som den bästa lösningen ur ett gång- och cykelperspektiv. 


krävs för att utreda om denna trafikökning kan undvikas eller minimeras. Kommunen 

bör även arbeta för att hela sträckan mellan Kämpegatan och Falutorget läggs i 

nedsänkt läge. Med en nedsänkt E45 fås bättre förutsättningar för att klara bullerkrav 

samt i viss mån även att bättre luftkvalitet skapas. Även ytterligare passager i markplan 

för gång- och cykel kan lättare genomföras om behov uppstår. 

Beslutsunderlag 

Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande dnr 11463/09, daterat 8 februari 2010. 

Beslut 

Miljönämnden tillstyrker fortsatt utredning under förutsättning att förvaltningens synpunkter 

beaktas. 

Beslutsexpediering 

Kommunstyrelsen 

Plan- och trafikavdelningen 


Annika Löfman 

2010-03-08 

Ordförande 

Kia Andreasson Justerare 

Helena Holmberg 


Miljöförvaltningen 


Utfärdat 2010-01-29 

Diarienummer 11463/09 


Plan- och trafikavdelningen 

Pernilla Rydeving 

Telefon 031-368, Fax 031-3683710 

E-post: pernilla.rydeving@miljo.goteborg.se 

Yttrande över remiss från Kommunstyrelsen 

Förstudie från Vägverket, E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet 

Kommunstyrelsen har översänt remissen till miljönämnden för yttrande senast den 

16 mars 2010. 


Miljönämnden tillstyrker fortsatt utredning under förutsättning att förvaltningens synpunkter 

beaktas. 


Syftet med förstudien är att belysa hur en ny Götaälvförbindelse påverkar E45, en möjlig 

ny trafikplats vid Falutorget samt möjliga övriga åtgärder som planeras och utreds. 

Förstudiens område sträcker sig från Götatunnelns östra mynning till och med Gullbergsmotet. 

Krav på separata körfält för kollektivtrafiken kan komma att krävas. Om kollektivtrafikkörfälten 

förverkligas inom E45 eller i ett stråk söder om E45 har förvaltningen inga 

synpunkter på under förutsättning att syftet i K2020 uppfylls. En planskild trafikplats 

vid Falutorget ses som den bästa lösningen ur ett gång- och cykelperspektiv. 


krävs för att utreda om denna trafikökning kan undvikas eller minimeras. Kommunen 

bör även arbeta för att hela sträckan mellan Kämpegatan och Falutorget läggs i 

nedsänkt läge. Med en nedsänkt E45 fås bättre förutsättningar för att klara buller-krav 

samt i viss mån även att bättre luftkvalitet skapas. Även ytterligare passager i markplan 

för gång- och cykel kan lättare genomföras om behov uppstår. 

Ärendet 

Projektet har kommit till i samband med att Göteborgs Stad planerar en ny förbindelse 

över älven som ska ersätta den befintliga Götaälvbron. Syftet med förstudien är att belysa 

hur de alternativa förbindelserna påverkar E45, möjlig ny trafikplats vid Falutorget 

samt möjliga övriga åtgärder som planeras och utreds inom aktuellt område. Förstudiens 

område sträcker sig från Götatunnelns östra mynning till och med Gullbergsmotet. 

Förvaltningens synpunkter 

Förvaltningen har inga synpunkter på Vägverkets analys om hur de olika Götaälvförbindelse-alternativen 

påverkar E 45. Men förstudien konstaterar att ett broalternativ i 

Stadstjänaregatans förlängning ger en jämnare fördelning av trafiken jämfört med alternativet 

i Kämpegatans förlängning. Även avstånden mellan trafikplatserna blir mycket 

korta i alternativ Kämpegatan och detta kan leda till låsningar på den nya Bangårdsför-

indelsen och på den befintliga Stadstjänarebron. Vägverkets analys stärker därmed 

förvaltningens tidigare ställningstagande för en förbindelse i Stadstjänaregatans förlängning. 

19(31) 

Kollektivtrafik, gång- och cykel 

En bangårdsförbindelse innebär att E 45 blir en strategisk väg för kollektivtrafiken med 

målpunkter som Centralstationen och Nils Eriksonsterminalen. E45 ingår även i Kom- 

Fortnätet i K2020. Krav på separata körfält för kollektivtrafiken kan komma att krävas. 

Om kollektivtrafikkörfälten förverkligas inom E45 eller i ett stråk söder om E45 har 

förvaltningen inga synpunkter på under förutsättning att syftet i K2020 uppfylls. 

Gång- och cykeltrafikanternas möjligheter att korsa E45 är idag begränsade till Stadstjänarebron 

och Falutorget. Korsningen vid Falutorget är i dag en signalreglerad korsning 

i ett plan. Behoven att korsa leden kommer att öka kraftigt med en stadsutveckling 

i Gullbergsvass. Inom stadsplaneringen i Göteborgs Stad finns mål att prioritera gång- 

och cykeltrafikanter. En planskild trafikplats ses som den bästa lösningen ur ett gång- 

och cykelperspektiv. Med en komplett trafikplats erhålls även flera möjliga hållplats- 

och trafikeringsmöjligheter för kollektivtrafiken. 

Miljö och hälsa 

Med de förändringar som planeras i trafiksystemet och stadens täthet kommer Vägverket 

fram till att trafiken kommer öka med 50 procent på E45 fram till år 2025. Detta 

innebär sannolikt framkomlighetsproblem med dagens utformning av vägen. Målet i 

K2020 innebär att trafiken ska vara oförändrad till år 2025 och kollektivtrafikandelen 

ska öka med 40 procent. Lokalt kan trafiken öka på vissa håll trots målen i K2020 men 

en ökning med 50 procent inom ett område som ska utvecklas för stadsbebyggelse får 

stora konsekvenser för luftkvalitet och buller. Fördjupade analyser krävs för att utreda 

om denna trafikökning kan undvikas eller minimeras. 

Bangårdsförbindelsen innebär att E45 bör förläggas i ett nedsänkt läge fram till Kils-/ 

Kämpegatan för att kunna passera under bron. Även vid Falutorget måste E45 sänkas 

som en konsekvens av en planskild trafikplats. Att genomföra en stadsutveckling med 

bostäder i Gullbergsvass innebär svårigheter att uppfylla krav på luftkvalitet och buller. 

Kommunen bör därför arbeta för att hela sträckan mellan Kämpegatan och Falutorget 

läggs i nedsänkt läge. Med en nedsänkt E45 kan även ytterligare passager i markplan för 

gång- och cykel lättare genomföras om behov uppstår. 

Göteborg den 8 februari 2010 

Christina Börjesson Ann-Marie Ramnerö 

Direktör Avdelningschef 

Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 19(31)

Bilaga 5 Trafiknämndens handlingar 

20(31) 

Protokollsutdrag 


Nummer 3/10 

§ 49 Dnr 1028/06 

Förstudie E45 Lilla Bommen – Gullbergsmotet, samrådshandling 

Yttrande KS 

Förslag till beslut enligt Trafikkontorets tjänsteutlåtande. 

Nämnden beslutar bifalla kontorets förslag 

1. tillstyrka förstudien 

2. som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända Trafikkontorets 

tjänsteutlåtande. 

Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 


Eva Nordqvist 

Justerat 

Owe Nilsson 

Roland Rydin 

Rätt utdraget intygar i tjänsten 

Eva Nordqvist 


Tjänsteutlåtande Trafikavdelningen 

Trafiknämnden Patrik Fridh 

2010-03-15 

Telefon 031-368 25 79 

Diarienummer 1028/06 E-post: patrik.fridh@trafikkontoret.goteborg.se 

Förstudie E45 Lilla Bommen-Gullbergsmotet – samrådshandling 


att tillstyrka förstudien 

att som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända Trafikkontorets 

tjänsteutlåtande. 


Kommunstyrelsen har för yttrande översänt rubricerad av Vägverket upprättade 

förstudie till berörda kommunala nämnder. Förstudien är i huvudsak 

föranledd av kommunens planering av ny Göta älvbro. Vägverkets samrådshandling 

i sin helhet finns tillgänglig på hemsidan www.vv.se. 

Trafikkontoret anser att bra förbindelser från E45 till Götaälvbron, Falutorget 

och en framtida bangårdsförbindelse är viktiga. Trafikkontoret delar Vägverkets 

synpunkt att fordonstrafiken kring E45 fördelar sig bättre med ett läge 

av Götaälvbron i Stadstjänaregatans förlängning. Även för de andra trafikslagen 

är ett läge i Stadstjänaregatan att föredra. 

Göteborg stads långsiktiga målsättning är att E45 sänks ned senast i samband 

med exploateringen av Gullbergsvass. En nedsänkning skapar förutsättning 

för att utvidga Göteborgs centrum åt nordost där industriområdet ersätts med 

bostäder och verksamheter. 

Trafiksäkerhetssituationen för de oskyddade trafikanterna finns det anledning 

att analysera vidare och sedan ta fram förbättringsförslag mot bakgrund av de 

inträffade olyckorna. 

21(31) 

TN § 49/10 



Hur framtida utredningskostnader på det statliga vägnätet ska bekostas måste 

diskuteras mellan kommunen och Vägverket. Sannolikt är påverkan på det 

statliga vägnätet betydligt större med ett broläge i Kämpegatans förlängning. 

Ett genomförande av tänkbara åtgärder på E45 på den aktuella sträckan som 

möjliggör en utveckling av staden i området har översiktligt beräknats till 1 

miljard kronor. Finansieringen av åtgärden är för närvarande oklar. 

Lars-Bertil Ekman 

Trafikdirektör 

Henrik Petzäll 

Chef avdelningen Trafik 


23(31) 

Ärendet 

Kommunstyrelsen har för yttrande översänt rubricerad av Vägverket upprättade förstudie 

till berörda kommunala nämnder. Sista svarsdatum till Kommunstyrelsen är 2010- 

03-16. Förstudien är i huvudsak föranledd av kommunens planering av ny Göta älvbro 

men också att Falutorget har låg standard med avseende på trafiksäkerheten. Trafikkontoret 

har deltagit i förstudiearbetet och har löpande avgett synpunkter. Vägverkets samrådshandling 

finns tillgänglig på: http://www.vv.se/vagarna/vagprojekt/vastragotaland/E45-lilla-bommen--gullbergsmotet/dokument/ 

Aktuell E45-sträcka utgör en viktig transportled för hamnen och sjöfarten samtidigt som 

den korsar regionkärnan för Västsverige. Det ställer funktionskrav på vägen både som 

ett riksintresse för transporter och att den inryms i en vital stadsmiljö. Anläggandet av 

Götatunneln på intilliggande sträcka är ett tydligt tecken på det. 

Bakgrund 

Göteborgs Stad planerar för en ny bro över Göta älv då befintlig Göta älvbro kommer 

att vara uttjänt inom 10 år. Stadsbyggnadskontoret har i ”Program för detaljplaner, ny 

bangårds- och älvförbindelse” (ute på samråd under tiden 23 september – 3 november 

2009) presenterat 6 alternativ som påverkar E45-sträckan på olika sätt och i förstudien 

förtydligas översiktligt hur. Förändringar av det statliga vägnätet hanteras i Väglagen 

och tanken är att den planeringen ska gå parallellt med kommunens hantering enligt 

Plan- och bygglagen. 

Sedan förstudien gick ut på remiss har Trafiknämnden i remissvaret till Stadsbyggnadskontoret 

förordat att den nya bron ska ligga i Stadstjänaregatans förlängning. 2 alternativ 

är därmed fortfarande aktuella för Trafiknämnden nämligen mellanbro eller högbro i 

Stadstjänaregatan. 

Trafikkontorets synpunkter 

Övergripande anser Trafikkontoret att förstudien belyser problematiken på ett gediget 

och grundligt sätt. Trafikkontoret delar på det hela taget de slutsatser som Vägverket 

drar. Trafikkontoret anser att bra förbindelser från E45 till Götaälvbron, Falutorget och 

en framtida bangårdsförbindelse är viktiga. 

Trafikfördelning för E45 med Götaälvbron i Stadstjänaregatans förlängning 

Trafikkontoret delar Vägverkets åsikt att biltrafiken fördelar sig bättre med ett broläge i 

Stadstjänaregatans förlängning. Kollektivtrafiken får en genare väg med broläge i Stadstjänaregatan 

samt att det är enklare att åstadkomma en korsningsfri lösning när trafiken 

går kort sträcka på Södra Älvstranden. Kollektivtrafiken måste gå planskilt från 

Brunnsparken och över till Hjalmar Brantingsplatsen. Brohöjden över E45 utgör minimihöjden 

med vilken bron måste gå över älven. 

Gång- och cykeltrafiken runt E45 

Först med en nedsänkning av leden försvinner barriären för cyklister och fotgängare när 

de rör sig inom Södra Älvstranden. Trafiksäkerhetssituationen för de oskyddade trafikanterna 

som beskrivs i förstudien finns det anledning att analysera vidare och sedan ta 

fram förbättringsförslag. Två dödsolyckor har inträffat där cyklist respektive fotgängare 

har blivit påkörd av motorfordon. 

Av alternativen till älvförbindelse så är ett broläge i Stadstjänaregatan det bästa för cyklister 



Stadsutveckling – nedsänkning av E45 

Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 23(31)

24(31) 

Om Götaälvbron anläggs i Kämpegatans förlängning måste åtminstone en delsträcka av 

E45 nedsänkas i samband med att bron anläggs. Om bron anläggs i Stadstjänaregatans 

förlängning ökar det möjligheten att avvakta med en nedsänkning till dess ombyggnaden 

av E45 genomförs pga. exploatering av Gullbergsvass eller när bangårdsviadukten 

anläggs. Trafikkontoret anser att med avseende på genomförbarhet för bron är det ett 

argument för en bro i Stadstjänaregatans förlängning. 

Göteborg stads långsiktiga målsättning är att E45 sänks ned senast i samband med exploateringen 

av Gullbergsvass. En nedsänkning skapar förutsättning för att utvidga Göteborgs 

centrum åt nordost där industriområdet ersätts med bostäder och verksamheter. 

Först måste emellertid kombiterminalen lokaliseras någon annanstans inom regionen. 

En nedsänkning skapar förutsättning för en sammanhållen stadsbebyggelse över leden 

när trafikanordningens barriäreffekt är kraftigt dämpad. Då kan en stadsmiljö skapas 

med god tillgänglighet till E45 samtidigt som de negativa konsekvenserna med avseende 

på trafiksäkerhet, buller och trygghet minimeras. Om det samtidigt sker en upprätning 

av E45 mellan Gullbergsvass och Götatunneln är det Trafikkontorets bedömning 

att det ryms parallella lokalgator på ömse sidor av leden. 

Stadsutveckling – Falutorget 

På E45 genom Göteborg har korsningen vid Falutorget med sina trafiksignaler i dag en 

avvikande utformning. På sikt anser Vägverket att trafiksignalerna ska byggas bort av 

trafiksäkerhetsskäl. 


återstår att utreda. Enligt Trafikkontorets översiktliga bedömning måste mittramper ner 

från motet anläggas då det annars skapas komplicerade vävsträckor ute på E45. 

Matningen från E45 till kombiterminalen kan lösas som idag via Stadstjänaregatan/Bergslagsgatan 

men också via Falumotet. 


Trafikkontoret tillsammans en kapacitetsstudie över området kring Tingstadstunneln där 


Stadsutveckling - järnvägsutbyggnad 

Götaälvbron angör i ett trafikintensivt område vilket är en tillgång ur tillgänglighetssynpunkt 

men det kräver omsorgsfull planering vid förändringar. Det är inte bara E45 som 

påverkas som är av riksintresse ur trafiksynpunkt utan även stationsområdet med persontågstrafiken 

från och till Göteborg. Ett stationsområde som är under omvandling. 

Västlänken, tågtunnel under Göteborg, planeras få en station norr om Göteborg C. Detaljplanearbetet 

beräknas starta under år 2010. 

Eventuellt kommer beslut om Götalandsbanan under år 2010 vars påverkan på Göteborg 

C och dess omgivning då måste utredas. Götalandsbanan ska fungera som en snabbjärnväg 

mellan Stockholm och Göteborg där tanken är att flygresor ska överflyttas till tågresor. 

Många fler resenärer ska då ta sig in till Göteborg C istället för till Landvetter. Vi 

kan inte utgå från att Götalandsbanan angör i Västlänken utan trafiken kan mycket väl 

angöra i ombyggd säckstation. 


hela området inklusive på E45 och vi står inför ett ansvarsfullt planeringsarbete att få en 

hållbar slutlösning men även att trafikförsörjningen fungerar under den omfattande planerings- 

och anläggningstiden. 

Stadsutveckling - bangårdsviadukten 


25(31) 

Göteborgs stad vill avlasta Drottningstorget från biltrafik genom att anlägga en förbindelse 

från Polhemsplatsen över till Gullbergsvass. Bangårdsförbindelsen kommer att 

integreras i lösningarna för framtida utformning av Göteborg C och möjligheterna att ta 

sig till stationen. Tillsammans med anläggandet av Partihallsförbindelsen är det Trafikkontorets 

bedömning att trafik därmed kan flyttas från Friggagatan till E45. 

E45 måste inte nedsänkas när bangårdsviadukten anläggs men det möjliggör en mer 

stadsmässig lösning och enklare trafikföring om man gör en nedsänkning och därmed 

slipper ramper för att korsa E45 från bangårdsviadukten. 

Kollektivtrafikstråk parallellt med E45 

Trafikkontoret planerar långsiktigt för ett kollektivtrafikstråk från Göteborg C genom 

Gullbergsvass fram till Gamlestadstorget dvs. ett stråk parallellt med E45 i de centrala 

delarna genom Göteborg. Detaljerna är inte lösta men tanken är att stärka upp Gamlestadstorget 

som lokalt centra samtidigt som E45 avlastas och kollektivtrafiken får en 

egen väg in till centrum. 

Slutsatser 

Trafikkontoret delar Vägverkets synpunkt att vägtrafiken fördelar sig bättre med ett läge 

av Götaälvbron i Stadstjänaregatans förlängning. Även för de andra trafikslagen är ett 

läge i Stadstjänaregatan att föredra. 

E45 behöver inte nedsänkas i samband med anläggandet av bron om den anläggs i 

Stadstjänaregatans förlängning. Trafikkontoret anser att det är med avseende på genomförandet 

av projektet är bra om det kan avgränsas. 


Ekonomi - utredningskostnader 

Vägverket har bekostat förstudien även om utredningen i mycket är föranledd av kommunens 

investering i en ny bro. Hur framtida utredningar av det statliga vägnätet ska 

bekostas måste lösas framöver men frågan är aktuell oberoende av utredningsalternativ. 

Dock kan konstateras att påverkan på det statliga vägnätet är större med broläge i Kämpegatans 

förlängning i och med att en nedsänkning av E45 måste ske samtidigt som 

bron anläggs. 

Ekonomi – anläggnings- och driftkostnader 

I kostnadskalkylen för bron ingår det kostnader även för anpassning till det statliga vägnätet. 

I programmet konstaterades att brons kostnad varierar mellan 2,7 och 3,9 Mkr där 

alternativen i Stadstjänaregatan är något mindre kostsamma än alternativen i Kämpegatan. 

Driftkostnaderna är ungefär de samma för de olika broalternativen. 

Ett genomförande av tänkbara åtgärder på E45 på den aktuella sträckan som möjliggör 

en utveckling av staden i området har översiktligt beräknats till 1 miljard kronor. Finansieringen 

av åtgärden är för närvarande oklar. 


Bilaga 6 SDN Centrums handlingar 

Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) 

Tillstyrker 

Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) 

§ 63 DNR 161/09 

Utdrag ur protokoll från 

Stadsdelsnämnden Centrum 

Sammanträdesdatum 

2010-03-23 

26(31) 

Yttrande över förstudie E45, Lilla Bommen – Gullbergsmotet 

Stadsdelsförvaltningen har den 8 mars 2010 upprättat ett tjänsteutlåtande angående yttrande 

till kommunstyrelsen över förstudie från Vägverket avseende E 45, Lilla Bommen-Gullbergsmotet. 

Nämnden beslutar 


Agneta Hesselbom 

Justerat 2010-03-23 

att tillstyrka Vägverkets förstudie avseende E 45, delen Lilla Bommen- 

Gullbergsmotet, 

att som eget yttrande översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen. 

Carina Benjaminsson Maria Rydén 

Rätt utdraget intygar i tjänsten: 

Stina Borrman 


Tjänsteutlåtande Förvaltningsstab - ekonomi 

Utfärdat: 2010-03-08 Handläggare: Hans Eriksson 

Diarienummer: 0161/09 Telefon: 031 - 365 70 25 

E-post: hans.eriksson@centrum.goteborg.se 

Yttrande över förstudie E 45, Lilla Bommen - Gullbergsmotet 


Stadsdelsnämnden Centrum föreslås besluta 

att tillstyrka Vägverkets förstudie avseende E 45, delen Lilla Bommen – 

Gullbergsmotet, 

att som eget yttrande översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. 

27(31) 


Kommunstyrelsen har gett stadsdelsnämnden tillfälle att yttra sig över Vägverkets samrådshandling 

beträffande förstudie av E 45, Lilla Bommen – Gullbergsmotet. 

Förvaltningen föreslår ett tillstyrkande av Vägverkets samrådshandling med de kommentarer 

som framgår av övervägandena i detta tjänsteutlåtande. 

Ärendet 

Kommunstyrelsen har begärt yttrande över Vägverkets remiss beträffande förstudie av 

E 45, Lilla Bommen (Götatunnelns östra mynning) – Gullbergsmotet. Projektet har initierats 

av Göteborgs stads planering för en ny älvförbindelse som ska ersätta nuvarande 

Göta Älvbro senast 2020. 

Syftet med förstudien är att studera möjlig anslutning av ny älv- och bangårdsförbindelse 

till E 45, möjlig trafikplats vid Falutorget och möjliga åtgärder i övrigt inom utredningsområdet. 

Redogörelse 

Vägverkets förstudie redogör för hur stadens ovan nämnda planering av ny älvförbindelse 

ska ske mot beaktande av de funktioner som E 45 ska uppfylla. Samrådshandlingen 

ger en problembeskrivning av de osäkerheter som råder kring hur ramper och anslutningar 

kommer att utföras mot E 45. Beroende på vilket broalternativ som väljs, vid 

Stadstjänaregatans förlängning, vid Kämpegatans förlängning eller som högbro eller 

tunnel i det senare alternativet påverkar detta E 45. Inte minst kan valet av alternativ 

innebära att bl.a. avstånden mellan trafikplatserna blir mycket korta. Fyrvägskorsningen 

vid Falutorget är idag en trafiksäkerhetsrisk med gång- och cykelförbindelse i samma 


plan som biltrafiken. En nedsänkning av E 45 förbi bangårdförbindelsen kan innebära 

konflikt med detaljplan för f.d. Bergslagsbanans stationshus (Vita huset). 

Vägverket har formulerat ett antal projektmål där vägsystemet bland annat inte ska upplevas 

som en begränsning oavsett vilken typ av trafikant man är, ska bidra till centrala 

stadens utveckling och integrera leden med stadsbilden, öka trafiksäkerheten samt förbättra 

miljön utifrån olika aspekter. 

Samrådshandlingen innehåller en beskrivning av tänkbara åtgärder för E 45 för att anpassa 

till ny älv- och bangårdsförbindelse, en annan lösning för korsningen vid Falutorget. 

Dessutom diskuteras hel eller halv nedsänkning av densamma mellan Kämpegatan 

och Gullbergsmotet. 

Handlingen beskriver slutligen de effekter på E 45 som kan bli fallet beroende på val av 

alternativ älvförbindelse och vilken lösning av Falutorgskorsningen som väljs. Bullersituationen 

bör dessutom särskilt beaktas i perspektivet att expansion av området för nya 

bostäder kan bli aktuellt längre fram i tiden. 

Förvaltningens överväganden 

Den kommande älvförbindelsen kommer att förändra området på Södra älvstranden för 

denna del av E 45 oavsett vilket alternativ som väljs. Stadsdelnämnden har tidigare i sitt 

remissvar till byggnadsnämnden om ny bangårds- och älvförbindelse förordat det broalternativ 

som utmynnar i Stadstjänaregatan. 

De slutsatser som Vägverket kommer fram till i planeringen av E 45:ans sträckning i 

samband med byggandet av den nya bangårds- och älvförbindelsen stämmer bra överens 

med nämndens uppfattning om var den nya älvförbindelsen ska placeras. Dessutom 

pekar även Vägverket på att en lågbro gör mindre ingrepp i stadsmiljön i området än 

vad en högbro gör. Vi anser därför att Vägverkets resonerande kring E 45 är bra för 

staden. 

Vägverkets förslag om en planskild trafikplats vid Falutorget, där gång- och cykeltrafikanterna 

separeras från biltrafiken, innebär en betydligt säkrare trafiklösning än den 

som finns idag. Förslaget är även bra för kollektivtrafiken som då kan få flera hållplatsoch 

trafikeringsmöjligheter. 

Det är viktigt att man i planeringen av E 45 tar stor hänsyn till en eventuell kommande 

utbyggnad av Gullbergsvass till bostadsområde. Det är viktigt att utformningen av vägsträckan 

så långt det är möjligt ger möjlighet för många att utnyttja det vattennära läget 

och att barriäreffekten begränsas. Förvaltningen inser att det är flera faktorer som ännu 

inte är kända som avgör hur E 45 för denna vägsträcka lämpligast kommer att utformas. 

Vi anser dock att en nedsänkning av leden i helt eller halvt läge är bra och främjar miljön 

bl.a. genom att trafikbullret från densamma då bör minska betydligt. 

Jonas Kinnander 

Tf. stadsdelschef 

Bente Greve 

Verksamhetschef 


Bilaga 7 Förslag till yttrande 

Yttrande betr 

Förstudie E45 Lilla Bommen – Gullbergsmotet 

Vägverket 

Verksamhetsområde Väg 

405 33 Göteborg 

Allmänt 

Göteborgs Stad konstaterar att Vägverkets utredning ger ett bra underlag för den fortsatta 

planeringen. Förstudien belyser problemen på ett gediget och grundligt sätt. Göteborgs 

Stad delar de flesta av de slutsatser som Vägverket drar. 

Att denna utredning nu tas fram visar tydligt hur komplex planeringsprocessen är, där 

kommunens och trafikverkens planering ska ske parallellt och koordineras. Göteborgs 

Stads byggnadsnämnd har förordat att den nya Göta älvbron ska placeras i Stadstjänaregatan, 

vilket då också måste bli utgångspunkt för vägverkets fortsatta planering av E45 

och anslutande mot. Göteborgs Stads kommentarer av rapporten sker därför med detta 

som bakgrund. 

Utredningens beskrivning av problembilden 

Flera av de problem som Vägverket konstaterat hör samman med nu borttagna alternativ 

för älvförbindelse. 

Projektmålen 

Göteborgs Stad instämmer i de uppsatta målen. Ett grundläggande krav är att man skapar 

bra förbindelser från E45 till Götaälvbron, Gullbergsvass och en framtida Bangårdsförbindelse. 

Särskilt viktigt är att beakta att trafikleden ligger mitt i en storstad och måste 

underordna sig de miljö- och stadsbildskrav som detta innebär. 

Tänkbara åtgärder 

Vägverket analyserar tänkbara åtgärder (t.ex. nedsänkning av leden, åtgärder vid Falutorget) 

mot den fyrstegsprincip som gäller. Göteborgs Stad instämmer i denna analys 

men är frågande till påståendet att man i steg 1 har beaktat målet i K 2020. ( se nedan 

om trafikprognoser). 

Att använda trafikantinformation och Intelligent TrafikStyrning (ITS) för att påverka 

kösituationer är helt riktigt i steg 2. Men syftet att i steg 2 utnyttja befintliga vägnätet 

effektivare för att undvika investeringar måste också kopplas till ett resonemang om 

vilka lämpliga alternativa trafikleder med ledig kapacitet som finns. Ur ett göteborgsperspektiv 

handlar det snarare om att leda biltrafik från t.ex. Alléstråket till en nedsänkt 

E45 och Götatunneln än tvärtom. 

Trafikprognoserna 


och 65 procent, alltså en betydande ökning ( över 3 % per år). Göteborgs Stad vill göra 

vägverket uppmärksam på att det i regionen antagna K 2020-målet innebär att biltrafiken 

i sin helhet inte ska öka. Regionens uttalade mål är att den resmängdsökning som 

kan ske till 2025 ska tas med kollektivtrafik eller cykel. 

Om Vägverkets ökningstal används konsekvent så motverkar det den strävan som finns 

att begränsa ökningstakten på bilresandet. Visserligen kan ökningen på enskilda vägavsnitt 

finnas men den här noterade betydande ökningen återfinns i flera nu aktuella väg- 


verksutredningar i Göteborg. Med den nu beslutade trängselskatten kommer rimligen 

ökningstakten att dämpas. Om prognostalen läggs till grund för utbyggnad finns en risk 

för att det sker en utbyggnad för biltrafiken som motverkar det av regionen uppsatta 

trafikmålet. Det behöver därför göras en fördjupad analys om vilka trafikmängder som 

bör användas vid planeringen, där regionens målsättning kring K2020 måste ligga som 

grund. 

Gestaltning 

Vägverket har inte kommenterat gestaltningsfrågorna mer än att det anges som ett mål 

att E45 ska få en omsorgsfull gestaltning som integreras med stadsbilden. 

Göteborgs Stad anser att gestaltningsfrågorna måste ges en betydligt större tyngd i fortsättningen. 

Vägsträckan förstudien avser ligger så gott som mitt i regioncentrum och 

omges i framtiden av bostads- och verksamhetsområden med hög kvalitet. Det är viktigt 

att påpeka att det inte räcker med att utforma trafikleden med en omsorgsfull gestaltning 

om inte den också underordnar sig den omgivande bebyggelsens krav på störningsbegränsning 

och miljösituation. Här kan ett bra samspel mellan de olika parterna ge ett bra 

resultat. 

Etappen mellan Lilla Bommen och Kämpegatan – Anpassning till ny älv – och 

bangårdsförbindelse 

Samband mellan E45 och Bangårdsviadukten 

Göteborgs Stad vill avlasta Drottningstorget från biltrafik genom att anlägga en förbindelse 

från Polhemsplatsen över till Gullbergsvass, den s.k. Bangårdsförbindelsen. Bangårdsförbindelsen 

kommer att integreras i lösningarna för framtida utformning av Göteborg 

C och för möjligheterna att ta sig till stationen. Tillsammans med anläggandet av 

Partihallsförbindelsen är det stadens bedömning att trafik därmed kan flyttas från Friggagatan 

till E45. 

E45 måste inte nedsänkas samtidigt som att Bangårdsviadukten anläggs men det möjliggör 

en mer stadsmässig lösning och enklare trafikföring om man gör en nedsänkning 

och därmed slipper en förhöjd bro med tillhörande ramper för att korsa E45 från Bangårdsviadukten. 

Kollektivtrafik 

Vägverket anser att separata kollektivtrafikkörfält i båda riktningar utmed E45 tar stor 

plats och föreslår att kollektivtrafiken i stället tas in via moten till en genomfartsgata 

genom Gullbergsvass. 

Sträckan kommer att trafikeras med KomFort-trafik enligt K 2020 och det är troligt att 

det behövs särskilda kollektivtrafikkörfält. Göteborgs Stad anser att frågan om var bussarna 

ska gå är viktig och den måste finnas med tydligare i den fortsatta planeringen. 

Men i dag är det för tidigt att säga vilken av de olika möjliga lösningarna som ska väljas. 

Den nord-sydliga kollektivtrafiken tvärs E45 får en genare väg med broläge i Stadstjänaregatan. 

Det är enklare att åstadkomma en korsningsfri lösning när trafiken går kort 

sträcka på Södra Älvstranden. Kollektivtrafiken måste gå planskilt från Brunnsparken 

över E45s ramper och vidare via Göta älvbron över till Hjalmar Brantingsplatsen. Brohöjden 

över E45s ramper utgör också minimihöjden med vilken Göta älvbron måste 

anläggas över älven. 

Samband mellan E45 och Västlänken 

Det är inte bara E45 som är av riksintresse ur trafiksynpunkt utan även Västlänken och 

stationsområdet. Västlänken planeras få en station strax norr om nuvarande Göteborg C. 



hela området inklusive E45. Det behövs ett ansvarsfullt planeringsarbete för att få en 

hållbar slutlösning men även för att trafikförsörjningen fungerar under den omfattande 

anläggningstiden. 

Etappen mellan Kämpegatan och Gullbergsmotet inklusive ny trafikplats vid Falutorget 

Nedsänkning 

Göteborgs Stad vill understryka behovet av att på sikt sänka ned E45 på hela sträckan. 

Leden kommer att på ömse sidor bli bebyggd med en blandstad med inslag av såväl 

bostäder som kontor. Av buller-, luft-, och stadsbildsskäl är det önskvärt att biltrafiken 

ligger i ett nedre plan på så lång sträcka som möjligt. 

Eftersom både motet som kopplar Bangårdsförbindelsen och Göta älvbron och motet 

vid Falutorget kräver att E45-trafiken ligger i ett undre plan är det naturligt att också 

mellanliggande sträcka blir nedsänkt. Om det samtidigt sker en upprätning av E45 mellan 

Gullbergsvass och Götatunneln kan det rymmas parallella lokalgator på ömse sidor 

av leden. 

En nedsänkning skapar förutsättning för en sammanhållen stadsbebyggelse när trafikanordningens 

barriäreffekt är kraftigt dämpad. Gång- och cykeltrafiken kan därmed också 

få bra förbindelser mellan Gullbergsvass och själva älvstranden. Med en nedsänkning på 

hela sträckan kan alltså en stadsmiljö skapas med god tillgänglighet till E45 samtidigt 

som de negativa konsekvenserna på trafiksäkerhet, buller och trygghet minimeras. Om 

leden sedan på delar dessutom ska byggas över får prövas i ett kommande planarbete för 

Gullbergsvass. 

GC-trafik runt E45 

Det är först med en nedsänkning av leden, som barriären försvinner för cyklister och 

fotgängare när de rör sig i området. Trafiksäkerhetssituationen för de oskyddade trafikanterna 

är inte tillfredsställande. Två dödsolyckor har inträffat där cyklist respektive 

fotgängare har blivit påkörd av motorfordon. Det är därför viktigt att ta fram förbättringsförslag 

på både kort och lång sikt. Om en nedsänkning av leden dröjer, medverkar 

Göteborg stad gärna aktivt i att hitta en trafiksäker lösning på kort sikt. 

Av alternativen till älvförbindelse är ett broläge i Stadstjänaregatan det bästa för cyklister 



Mot vid Falutorget 


intensivare utnyttjande av marken. Här är Falumotet en viktig pusselbit. 


återstår att utreda. Då bör prövas en lösning med mittramper ner från motet för att undvika 

komplicerade vävsträckor på E45. 


kommunen tillsammans en kapacitetsstudie över området kring Tingstadstunneln där

TU_Kommunstyrelsen_20100414_2.6.pdf - Göteborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?