Den underordnade överideologin - Statsvetenskapliga institutionen

Stockholms Universitet Matilde Millares
Statsvetenskapliga institutionen
Forskarutbildningen
resursrättviseperspektiv företräds av bland andra Ronald Dworkin och Eric Rakowski, även om
de bägge två utarbetar olika villkor för under vilka förutsättningar individer ska kompenseras för
ojämlikhet efter den initiala fördelningen (villkor som relaterar till vilket personligt ansvar
individer anses ha för dessa utfall). Dworkins kriterium för uppnådd rättvisa är ett så kallat
avundsjuketest, när ingen individ föredrar någon annans resurser är fördelningen rättvis
(Dworkin 2000 s. 65-120).
resursjämlikhetsperspektiv än ett där fördelningen av resurser sker rätt och slätt i lika andelar.
Rakowski däremot framhåller att en jämlik initial fördelning är rättvis även om dessa andelar inte
medför att personerna blir jämlika i lycka eller maximerar deras lycka (Rakowski 1991 s. 73).
Gemensamt för Rakowski och Dworkin är emellertid att de delar synen att individer ska
kompenseras för sådana omständigheter som de själva inte kan kontrollera, som kan sägas vara
a omständigheter som är resultat av egna val
.
Den syn på individers förutsättningar till fria val och ansvaret som följer av
detsamma genom distinktionen mellan omständighetstur/otur och beslutstur/otur medför en
svårfrånkomlig och svårhanterlig uppgift i att stipulera en gräns mellan vad som ska betraktas
som resultat av egna val och omständigheter utanför individens kontroll. 3 Synsättet kan även
sägas lämna utrymme för utfallsojämlikhet i relativt hög grad, vilket har påpekats av bland andra
Samuel Scheffler. Det finns starka skäl till att inte tillåta överdrivna skillnader i inkomst och
välstånd i ett samhälle med jämlikhetsambitioner, även om dessa skillnader skulle vara resultaten
av frivilliga val, menar Scheffler. Det finns vissa grundläggande behov som behöver tillgodoses
för att individer ska kunna delta i det sociala och politiska livet på ett jämlikt sätt. De politiska
institutionernas uppgift bör därför inte vara att neutralisera omständighetsotur/tur, utan urskilja
vad som är grundläggande behov och vad som endast är starka preferenser (Scheffler 2003 s. 23-
24). 4
3 Även om Dworkin själv framhåller att skillnaden mellan omständighetstur/otur och beslutstur/otur snarast är en
glidande skala, vidhålls att det är det förra som förtjänar kompensation. En hypotetisk försäkringsmarknad
formuleras som är tänkt att utgöra en länk mellan dessa två, där en individ är berättigad till kompensation i de fall då
en försäkring tecknats mot den specifika formen av otur som drabbat densamme. Grundprincipen kan emellertid
sägas vara densamma, individer görs personligt ansvariga genom de beslut som de fattar eller inte fattar (Dworkin
1981 s. 292 ff).
4 Dworkin hävdar emellertid att i praktiken innebär hans rättviseteori att alla människor kommer att få
grundläggande trygghet oavsett hur dåliga val de gör eftersom den bygger på att människor ska kompenseras för
olyckliga omständigheter i enlighet med vad en genomsnittlig samhällsmedlem i en hypotetisk situation skulle valt att
försäkra sig mot om det fanns rättvisa och jämlika möjligheter för alla att teckna försäkringar. Bland annat
argumenterar han för behov av en obligatorisk minimumförsäkring för att täcka bland annat viss typ av sjukvård
a decent society strives to protect people against major mistakes they are very likely to regret, like not fitting and wearing
seatbelts, and not providing for emergency care(Dworkin 2002 s. 114-115).
15