Den underordnade överideologin - Statsvetenskapliga institutionen

More documents

Recommendations

Info

Stockholms Universitet Matilde Millares Statsvetenskapliga institutionen Forskarutbildningen Som svar på denna kritik lanserades olika idéer om hur marknadslösningar, eller snarare inslag av marknadslösningar som kunde användas för att förbättra den offentliga verksamheten. Det handlade inte om regelrätta privatiseringar eftersom staten fortfarande ansågs ha en viktig funktion i att kontrollera fördelningen av resurser, idéerna kretsade snarare kring hur man kunde introducera marknadsliknande dynamiker inom en offentligt finansierad och kontrollerad tjänsteproduktion (se exempelvis Pollitt 1990). Inom skolan och sjukvården som är centrala sektorer inom välfärdsstaten har genomslagskraften för marknadstyrningsidéerna varit stor. I denna ström av marknadsliknande reformer kom också systemet med valfrihetssystem ett system som ofta härleds tillbaka till den liberala teoretikern och samhällsdebattören Milton Friedman. Redan 1955 presenterade Friedman ett förslag där föräldrar skulle ges möjlighet att välja skola för sina barn enligt Friedman genom att låta privata skolor verka på samma villkor som offentliga och därmed bryta statens monopol på utbildning kunna möta såväl krav på social rättvisa som individuell frihet (Friedman 1955). Reformer som innebar att valfriheten ökade inom det offentliga skol- och/eller sjukvårdssystemet och den privata sektorn introducerades under 1980- och 1990-talet i en rad länder såsom exempelvis Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Italien, Tyskland, Belgien, Spanien, Sverige, Finland, Danmark, Nya Zeeland, och även i vissa delstater i USA (se Blomqvist, Rothstein 2000). Även i Sverige har på så vis välfärdsmodellen kommit att ifrågasättas allt mer under de senaste decennierna. Maktutredningen konstaterade i början av 1990-talet att det svenska styrelseskicket befann sig under omvandling från en kollektivistisk modell till en mer individcentrerad sådan (SOU 1990:44) - en individualisering som berör såväl hur välfärdsproblemen formuleras som synen på hur de bäst bör mötas. Den svenska välfärdspolitiken och den omfattande offentliga sektorn har vuxit fram i samklang med socialdemokratin, men de tidigare honnörsorden om -talet blivit en belastning som tvingade socialdemokratiska partiet på defensiven (se Mellbourn 1986 s. 12). Liksom i omvärlden ökade i Sverige under denna period betoningen på marknadsliknande reformer och tog sig uttryck bland annat genom konkurrensutsättningen av tidigare offentliga monopol. Detta verkställdes exempelvis genom olika valfrihetsreformer som inom skolpolitiken och inom hälso- och sjukvårdspolitiken introducerades under början av 1990-talet. 1 Valfrihet har 1 Den så kallade valfrihetsrevolutionen i Sverige inleddes i och med den borgerliga koalitionsregeringens tillträde 1991 och som inom hälso- och sjukvården innebar en husläkarreform (fritt val av husläkare) och inom skolsystemet, en friskolereform och fritt val av skola. Medan friskolereformen resulterat i en explosionsartad ökning av antalet 3
Stockholms Universitet Matilde Millares Statsvetenskapliga institutionen Forskarutbildningen kommit att till övervägande del kommit att betraktas som ett liberalt ideologiskt projekt, men idén om att möjliggöra medborgares (val)frihet genom sociala rättigheter har varit mycket stark även inom den svenska socialdemokratin och kan till viss del sägas vara själva grundvalen till idén om det starka samhället. Under 1980-talet när man i allt större utsträckning började diskutera vårdval och skolval var man inom socialdemokratin noga med att betona att individuell frihet bör vara något mer än bara friheten att välja mellan till exempel två vårdcentraler och att den diskussion om valfrihet som arbetarrörelsen borde föra skulle sträva mot en valfrihet i vidare bemärkelse (Socialdemokraterna 1989 p. 203) . Samtidigt som dessa specifika valfrihetsreformer syftat bland annat till att stärka den individuella friheten och autonomin är (och har varit) en i den politiska debatten förekommande kritik också att man löser strukturella välfärdsproblem genom att överföra allt större ansvar på medborgarna 2 och att en framhävd markering av det individuella per definition medför en utmaning gentemot det generella i systemet. Att införa vårdval eller skolval behöver inte per se innebära att tillhandahållandet av sjukvård eller utbildning fördelas mer ojämlikt, men eller utbildning väljs av fler och att det dessutom finns information som möjliggör sådana val. Det vill säga, om marknadskonkurrens ska leda till en kvalitetsförbättring följer det att sämre skolor eller vårdgivare tävlar med bättre skolor eller vårdgivare. Över tid, dikterar marknadslogiken, kommer kvaliteten i tillhandahållandet av utbildning generellt att höjas men vid varje given tidpunkt kommer det att finnas medborgare som får bättre respektive sämre utbildning och sjukvård (se Brighouse 2008 s. 42-43). Dessa välfärdssektorer aktualiserar således inte enbart kvalitets- och effektivitetsfrågor ur ett organisationsstyrningsperspektiv, såväl sjukvård som utbildning är att betrakta som grundläggande sociala rättigheter i ett välfärdssamhälle. Utbildning har länge betraktas som ett centralt strategiskt medel i strävan efter ett jämlikare samhälle och hälsa har i allt större utsträckning kommit att betraktas som en jämlikhets- och jämställdhetsfråga. Därför utgör dessa reformer och debatten om dessa reformer en normativ problemställning i spänningen mellan individuell frihet och samhällelig jämlikhet i det moderna medborgarskapet. friskolor sedan 1990-talet upphävdes husläkarreformen redan 1996 av den då tillträdda socialdemokratiska regeringen, för att återkomma i ny skepnad, som vårdvalsreform 2010, även denna gång under borgerlig regering. Till skillnad från 1990-talet så säger sig dock numera såväl moderaterna som socialdemokraterna förespråka såväl skolval som vårdval. 2 Inom hälso- och sjukvården illustreras detta exempelvis genom att tillänglighetsproblem inom primärvården bemöts genom patientval och de förväntade effekter som konkurrenssituationen anses skapa. 4
Page 1 and 2: Den underordnade överideologin Om
Page 3: Stockholms Universitet Matilde Mill
Page 7 and 8: Stockholms Universitet Matilde Mill

Den underordnade överideologin - Statsvetenskapliga institutionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?