Den underordnade överideologin - Statsvetenskapliga institutionen

More documents

Recommendations

Info

Stockholms Universitet Matilde Millares Statsvetenskapliga institutionen Forskarutbildningen Innehållsförteckning 1. Introduktion 2 1.1 Syfte och frågeställningar 5 2. Forskningsdesign 6 2.1 Att studera valfrihetens idémässiga innehåll 7 2.3 Tidigare forskning 9 3. Valfrihetens morfologi 10 3.1. Från vaggan till graven;; folkhemmets förverkligande eller den nya leviathan? 10 3.1.1 Att vara sin egen herre (och dam) 12 3.2. Att välja jämlikt eller att välja jämlikhet 14 3.3. Att fördela efter behov 18 Om behov av och till vad? 3.4 Om marknadens moraliska status 20 3.5 Kampen om det eftersträvansvärda och det uppnåbara 24 Referensförteckning 25 1
Stockholms Universitet Matilde Millares Statsvetenskapliga institutionen Forskarutbildningen 1. Introduktion Samhället ändrar sig, människors krav blir annorlunda och människors behov blir annorlunda. Vi måste faktiskt hitta andra sätt att vara bra allmänföreträdare och bra på att ta hand om skattebetalarnas pengar för att sätta in dem i system som ska ge någonting tillbaka. Vi kan inte sitta kvar i samma invanda mönster som vi gjorde tidigare och det känns tungt, för vissa känns det tungt och svårt att ändra sig. Det är svårt, vi har ju en helt ny politisk organisation som är det största demokratiprojekt som jag har deltagit i. Socialdemokratisk landstingspolitiker i Halland, om införandet av vårdval inom primärvården (Millares 2008) Sedan tiden efter andra världskriget har en av de största och viktigaste förändringarna i västvärlden varit framväxten och expansionen av en distributiv välfärdsstat. Denna framväxt har åtföljts av en omfattande offentlig sektor som på många håll svarat för större delen av tillhandahållandet av välfärdstjänster till medborgarna. När en svensk kommunal sjukvårdspolitiker beskriver en valfrihetsreform inom den offentligt finansierade primärvården som ett demokratiprojekt av betydande rang är det talande för välfärdssystemens samtida utveckling. Uttalandet tar fasta på flera olika centrala frågor inom välfärdspolitiken. Partierna står under förändringstryck såväl som partiorganisationer och som befolkningsföreträdare, medborgares tilltro till systemet uppfattas och argumenteras kräva en starkare reciprocitet och inte minst;; Välfärdspolitikens organisering diskuteras i termer av demokratisk organisering, välfärd och demokrati har till stor del kommit att användas som näst intill synonyma begrepp. Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började de politiska motsättningarna kring välfärdsstaten och dess framtid öka i intensitet och omfattning. Statlig verksamhet menades vara ekonomiskt ineffektiv och att staten därför borde överlåta produktionen av sociala tjänster till den privata marknaden. Krav på att minska de offentliga utgifterna accentuerades av nya ekonomiska omständigheter i kölvattnet efter 1970-talets internationella ekonomiska kris i kombination med en demografisk utveckling som innebar att allt färre behövde försörja allt fler. Men välfärdsstaten anklagades även för att vara maktfullkomlig och byråkratisk, att den kränkte medborgares rätt till självbestämmande och autonomi i frågor som gällde den egna välfärden (Blomqvist, Rothstein 2000). Konservativa och liberala samhällsdebattörer kritiserade välfärdsstatens omfattning med emfas (se exempelvis Murray 1984, Friedman, Friedman 1980), men under samma period kom också kritik från vänstern. Även här centrerades kritiken kring de omfördelande statliga systemens byråkratisering och maktfullkomlighet som ansågs resultera i ett undergrävande av välfärdsstatens legitimitet (se exempelvis Offe 1984, Janowitz 1976). 2
Page 1: Den underordnade överideologin Om
Page 5 and 6: Stockholms Universitet Matilde Mill

Den underordnade överideologin - Statsvetenskapliga institutionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?