Den underordnade överideologin - Statsvetenskapliga institutionen

More documents

Recommendations

Info

Stockholms Universitet Matilde Millares Statsvetenskapliga institutionen Forskarutbildningen Diskussionen om olika jämlikhetsperspektiv visade vidare på distinktionen mellan att genom olika marknadsmekanismer skapa förutsättningar för jämlika val eller om valen ska betraktas som ett medel för jämlikhet. En sådan diskussion relaterar, som vi sett, även till medborgares behov och preferenser när det gäller den egna och den gemensamma välfärden och hur de bäst definieras. Det finns emellertid några ytterligare aspekter värda att uppmärksamma. Dworkins jämlikhetsteori innefattar en uppfattning om en ideal marknad som inte enbart utgör ett användbart verktyg, utan även en uppfattning om ett inneboende värde i själva uttolkningen av jämlikhet. Marknaden tillförsäkrar att resursfördelningen sker på ett jämlikt sätt genom främst två aspekter. För det första gynnar den inte godtyckligt några preferenser framför andra eftersom alla individer spelar en jämlik roll när i att fastställa fördelningen. För det andra löser marknaden kritikerna mot jämlikhetsdefinitioner som syftar till jämlikhet i välfärd (eller så kallad utfallsjämlikhet). Det finns emellertid ett antal problem med att anta Dworkins modell som faktisk mall för att strukturera resursfördelningen i ett samhälle, som påpekat av bland andra Colin Macleod. Med ett sådant tillvägagångssätt löper man risken att ignorera centrala aspekter av mänskliga intressen som måste inrymmas i utformningen av faktiska sociala institutioner. Marknaden kan inte fungera som ett verktyg för att tolka jämlikhet enligt Macleod, eftersom den snedvrider de moraliska ideal som den är tänkt att illustrera. Detta genom att en marknadsbaserad tolkning av jämlikhet inte kan fånga karaktären och betydelsen av vissa mänskliga intressen. Exempelvis menar Macleod att det smala perspektivet i Dworkins teori på fördelning av privata resurser leder till en snedvriden förståelse av bland annat funktionshindrades behov eftersom marknaden inte kan särskilja den relativa betydelsen av olika former av mänskliga intressen och därför undviker de uppenbara konflikterna med att identifiera och väga olika intressen mot varandra (Macleod 1998 ss. 22-23, 218-220). Uteslutning är en annan huvudsaklig snedvridning i Dworkins modell enligt Macleod. Det vill säga, den här typen av marknadsorienterade jämlikhetsperspektiv fokuserar på principer som reglerar relationerna mellan ansvarsfulla vuxna som är kapabla att bilda sina egna föreställningar om vad som utgör ett gott liv och sträva efter dem. Men teorin begränsar sig inte till dessa vuxna, den är riktat till att omfatta alla. En ytterligare begränsning är då att barns särskilda omständigheter och deras förmåga att göra val angående resurser, inte beaktas. Vi kan inte anta att fördelningen av resurser kan organiseras enligt en hypotetisk auktion på samma sätt som för vuxna, inte heller kan vi enkelt utgå från att vi kan förlita oss på att föräldrar tillförsäkrar sina barns intressen, framhåller Macleod. Slutligen kritiserar Macleod även Dworkins sätt att 21
Stockholms Universitet Matilde Millares Statsvetenskapliga institutionen Forskarutbildningen tilldela ett inneboende jämlikhetsvärde till marknaden som en följd av dess beroende av ett hänseenden till viss del är nödvändigt i en idealteori behöver vi ändå verktyg som gör det möjligt att översätta innebörden av jämställdhet när de ska förflyttas från idealvärlden till den verkliga världen, sammanfattar Macleod (Macleod 1998 s. 220-223). En annan aspekt av marknadens moraliska värde diskuteras av Amy Gutman, och liknar till viss del den kritik formulerad av Macleod i fråga om föräldrar och de val föräldrar fattar för sina barn. Gutman menar att man utmanar pluralismen i ett samhälle när man låter föräldrar strategiskt planera utbildningen för sina barn. Eller kanske snarare uppmuntrar man en viss form av organiserad pluralism där reproduktionen sker genom föräldrars makt över sina all auktoritet till förmån för föräldrar offrar sitt mest effektiva och försvarbara instrument för att argumenterar Gutman (Gutmann 1987 s. 32-33). Marknadsliknande reformer, så som exempelvis skolval medför därmed att det s. Detta har påpekats av Thomas Englund som menar att i Sverige har detta lett till att elever nuförtiden (ett uttalande som gjordes för snart femton år sedan) inte möter pluralism och mångfald inom en enskild skola, utan snarare ett värdesystem och insocialiseras därmed in i en specifik förståelse som är i enlighet med deras föräldrars (Englund 1996 s. 127). Detta är centralt inte minst i Sverige genom att den universella välfärdsmodellen, så som den har utformats, har sökt att inte bara dekommodifiera medborgare, utan även de-familjarisera dem. Detta har genomförts genom reformer som syftat till att tillförsäkra medborgare en ganska betydande självständighet, inte bara från marknaden, men även från familjebaserade beroenden. Relationen har varit mellan individen och staten snarare än mellan familjen och staten (Berggren, Trägårdh 2006 s. 10). När det gäller barns relation till sina föräldrar är detta inte en ensidig fråga, barn kommer oundvikligen att vara beroende av sina föräldrar eller annan vårdnadshavare. Men diskussionen belyser emellertid en viktig aspekt av marknadens moraliska värde, nämligen huruvida marknaden (och dessa marknadsreformer) kan anses ha följden att välfärdsnyttor såsom 22
Page 1 and 2: Den underordnade överideologin Om
Page 3 and 4: Stockholms Universitet Matilde Mill
Page 21: Stockholms Universitet Matilde Mill

Den underordnade överideologin - Statsvetenskapliga institutionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?