SäveånS

Recommendations

Info

12 Västarvet rapport Bild 4. Höstdimma i Bokedalen. Foto: Anders Nilsson, Göteborgs Naturhistoriska museum, Västarvet Efter regnet kommer en del av nederbörden att återgå till atmosfären genom avdunstning. Om marken är skogsklädd fastnar mycket av vattnet i trädens och buskarnas gren- och bladverk varifrån det förångas. Dessutom suger träd, buskar och gräs via sina rötter upp stora kvantiteter vatten som de dels binder i sin tillväxt, dels transpirerar till atmosfären. Sommartid när det är varmt kan över hälften av nederbörden fångas upp i vegetationen.
Bild 5. Skred vid Knavrabro. Foto: Anders Nilsson, Göteborgs Naturhistoriska museum, Västarvet. Under vinterhalvåret då växterna vilar kan inget vatten bindas in i växtbiomassa och då luften är kallare kan betydligt mindre vatten avdunsta. Då magasineras emellertid under normala vintrar en stor del av nederbörden som snö. Därmed har vi kommit in på nästa faktor i vattenbalansekvationen. När regnet faller på jordar med varierande grad av genomsläpplighet sipprar det mer eller mindre snabbt ner i marken där det magasineras. Så länge det inte handlar om stora regnmängder stannar det mesta av vattnet kvar i ytliga jordskikt och ger upphov till markfuktighet. Men när det regnar mycket och de ytliga markskikten är mättade sipprar vattnet djupare ner och bildar grundvatten. Det är stora vattenmängder som magasineras i marken. Vid regn trycker det nya vattnet det gamla framför sig nedströms. Grundvattnet rör sig således långsamt i landskapet. I sänkor kommer det i dagen i form av sjöar. Det kan ta flera år för en vattendroppe att förflytta sig från markytan till en sjö. Så vid avrinningen i bäckar och åar efter ett häftigt regn är det inte i första hand regnvattnet utan det magasinerade vattnet som forsar fram. Det är de stora grundvattenmagasinen som ger förklaringen till att vår lilla skogsbäck kan fortsätta att porla långt efter det att regnet upphört. Magasinen jämnar ut vattenföringen i landskapet. När det regnar fylls markens vattendepåer. Det är först när de är fyllda och marken mättad med vatten som regn kan resultera i direktavrinning. Om vi går tillbaka till vattenbalansekvationen ser vi att ju mer vatten som avdunstar och magasineras, desto mindre blir kvar till avrinning. När vi avverkar skog kan träden inte längre suga upp vatten och avdunstningen minskar. Det vatten som inte avdunstar kommer i stället att fylla på magasinen. Säveåns landskap 13
Page 1: SäveånS landSkap Red. Rolf Daniel
Page 4 and 5: Västra Götalandsregionen samt Sä
Page 6 and 7: ISBN 978-91-7686-201-8 Författare
Page 8 and 9: I nnehåll natur och kultur I Samve
Page 10 and 11: 8 Västarvet rapport Bild 1. Västr
Page 12 and 13: 10 Västarvet rapport Bild 2. Säve
Page 16 and 17: 14 Västarvet rapport Markfuktighet
Page 18 and 19: 16 Västarvet rapport slår ut mån
Page 20 and 21: 18 Västarvet rapport Praktiska beg
Page 22 and 23: 20 Västarvet rapport att skapa lä
Page 24 and 25: 22 Västarvet rapport Säveåns dal
Page 26 and 27: 24 Västarvet rapport Bild 12. Bro
Page 28 and 29: 26 Västarvet rapport Före de omv
Page 30 and 31: 28 Västarvet rapport Bild 15. Pål

SäveånS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?