SäveånS

någon egentlig bortre gräns. Materiell tillväxt, till exempel i form av ökande
exploatering, har däremot en absolut övre gräns. Den tenderar även att sänka
livskvaliteten för människor genom ökad trängsel och andra olägenheter.
H u r s k a v i a r b e t a m e d r e s e r va t e n i f ra m t i d e n ?
Reservatsarbetet styrs av de miljömål som lagts fast av riksdag och regering
samt av de medel som stat och ibland kommuner tillhandhåller för att lösa
in mark eller ge ersättning till markägare. När det gäller vattenmiljöerna
innebär miljömålen att minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha
ett långsiktigt skydd 2010. Det kommer vi knappast att klara.
Ett annat delmål anger att vi senast till 2010 ska ha restaurerat 25 procent
av de värdefulla vattendragen, också det målet blir svårt att klara. Arbetet
i Säveåns dalgång harmonierar väl med de miljömål som finns. Även dalgångens
lövskogar har bitvis stora naturvärden och är redan i dag delvis
skyddade genom reservat.
Naturligtvis kan inte all mark skyddas i reservat. Hur ska de områden
väljas ut som vi avser att skydda? Vi utgår ifrån att ett representativt urval
av olika naturtyper behöver skyddas. Om vi tar skogen som exempel kan
vi genom att studera landmolluskfaunan få en bild av områdets historia.
Har det tidigare utsatts för omfattande skogsbruksåtgärder? Göteborgs
Naturhistoriska museum har sedan 1920-talet inventerat markfaunan på
ett stort antal lokaler i Sverige. Inom Säveåns avrinningsområde har något
hundratal lokaler undersökts. Här förekommer bland annat den i Västergötland
mycket sällsynta bokskogsnäckan (Monachoides incamatus). Vissa
skogsområden hyser en artrik fauna med kontinuitetskrävande arter som
signalerar att skogsbrukets påverkan på dessa lokaler är ringa. De är således
av stort skyddsvärde.
V i l k e n ä r m å l s ä t t n i n g e n ?
Riksdagen har beslutat att vi inom en generation ska ha uppnått en uthållig
samhällsutveckling. Vi ska med andra ord tillgodose nu levande generationers
behov utan att äventyra de kommandes.
Vad betyder detta i praktiken för Säveåns avrinningsområde? Är detta
ett ämne för fortlöpande medborgardialog?
Spår av människ an
Att följa Säveåns rörelser och se vattenområdets många växlande ansikten
är i sanning en resa i tid och rum. Ån bjuder på en fascinerande resa från
upprinnelsen i en stillsam mosse i skogsbygderna söder om sjön Säven till
storstadens puls i Göteborg.
Säveåns landskap 21