Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige

Demens
initiativ. Vårdgivarens insikt om att
medvetenheten oftast är större än vad
som kan tolkas vid första intrycket av
personen kan ge ett ökat välbefinnande
hos personen med demens. Kunskapen
om medvetenheten kan göra att situationer
av kränkning kan undvikas i mötet
med personen med demens.
Iréne erIcsson
sjuksköterska, lektor, Institutet för gerontologi,
Hälsohögskolan, Jönköping
irene.ericsson@hhj.hj.se
AvhAndlingen
Välbefinnande och demens. Aspekter
på välbefinnande hos äldre personer
med måttlig till svår demens. Iréne Ericsson
avlade sin filosofie doktorsexamen
i gerontologi vid Hälsohögskolan,
Jönköping, september 2011.
RefeRenseR
1.nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och
hälsa - teori och kritik. (2.uppl.). Linköping,
Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings
universitet.
2. Lawton, M. P. (1983). The Varities of Wellbeing.
experimental Aging research, 9(2),
65-72.
3. socialstyrelsen. (2010). nationella riktlin-
jer för vård och omsorg vid demenssjukdom
2010-stöd för styrning och ledning.
stockholm, socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
4. Kitwood, T. (1997). Dementia Reconsidered
the person comes first. Buckingham
Philadelphia: Open University Press.
5. socialstyrelsen. (2011). nationell vär-
degrund för äldreomsorgen. stockholm,
socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se/
aldre/nationellvardegrund
6.Brooker, D. (2007). Personcentred dementia
care making services better. London
and Philadelphia: Jessica Kingsley
Publishers.
16 neurologi i sverige nr 2 – 12
7. Mead, G.H. (1976). Medvetandet, jaget
och samhället. Lund: Argos förlag AB
8. Cahill, s., & Diaz-Ponce, A. (2011). I hate
having nobody here. I’d like to know
where they all are: Can qualitative research
detect differences in quality of life
among nursing home residents with different
levels of cognitive impairment? Aging
& Mental Health, 15(5), 562-572.
9.Hubbard, G., Cook, A., Tester, s., &
Downs, M. (2002). Beyond words: Older
people with dementia using and interpreting
nonverbal behavior. Journal of Aging
studies, 16, 155-167.
10. edberg, A-K., Bird, M., Richards, D.A.,
Wood, B, Keeley, P., & Davis-Quarrell, V.
(2008). strain in nursing care of people
with dementia: nurses experience in Australia,
sweden and United Kingdom. Aging
& Mental Health, 12(2), 236-243.
11.sabat, s.R. (2008). A bio-psycho-social
approach to dementia. I M. Downs., &
B. Bowers (Red.), excellence in dementia
care. Research into practice (s. 70-84).
Berkshire england: Open University Press.
RefeRenseR AVHAnDLInGen
ericsson, Iréne (2011). Välbefinnade och
demens. Aspekter för välbefinnande hos
äldre personer med måttlig till svår demens.
Avhandling no. 19. Hälsohögskolan
Jönköping.
ericsson, Iréne, Hellström, Ingrid, Kjellström,
sofia (2011). sliding interactions – An
ethnography about how persons with dementia
interact in housing with care for the
elderly. Dementia, 10(4); 523-538.
ericsson, Iréne, Malmberg, Bo, Langworth,
sven, Haglund, Anders, Almborg, Ann-
Helene (2011). KUD- ascale for clinical evaluation
of moderate to severe dementia.
Journal of nursing, 20(11-12); 1542-1552.
ericsson, Iréne, Aronsson, Kerstin, Cedersund,
elisabet, Hugoson, Anders, Jonsson,
Margareta, Wärnberg Gerdin, elisabeth
(2009). The meaning of Oral health-related
quality of life for elderly persons with dementia.
Acta odont scand, 67(4);212-221.
ericsson, Iréne, Kjellström, sofia, Hell-
ström, Ingrid (2011). Creating relationships
with persons with moderate to
severe dementia. Publ on line Doi 10-
1177/1471301211418161 (in press).