Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige

More documents

Recommendations

Info

62 neurologi i sverige nr 2 – 12 ”I regel är det som är bra för alla människor ännu bättre för de som måste leva med den extra bördan av neurologisk skada och sjukdom.”
Hälsa och livsstil kan förbättra vid kronisk neurologisk sjukdom Hälsa och livsstil har seglat upp som en grundläggande faktor för allmänheten att förebygga sjukdom. Sent omsider har även vården i stort sett accepterat en roll av hälsorådgivare. Särkilt inom neurologin har en sådan hälsopromotion och livsstilsmodifikation en stor betydelse, även för patientens redan manifesta sjukdom, skriver här professor Richard Levi, Umeå universitet. Tillspetsat kan man hävda att rehabilitativa insatser som syftar till en livsstilsmässig och hälsopromotiv optimering är den enda tillgängliga strategin som kan leda till en förbättring (och inte endast en utebliven försämring) av patientens subjektiva och objektiva välbefinnande. Det är i dag välkänt att en stillasittande livsstil redan på kort sikt leder till fysiologisk dekonditionering med en minskad muskelstyrka och muskelsmidighet, en försämrad allmän prestationsförmåga och ett försämrat välbefinnande. På längre sikt hotar bland annat en uppsättning metabola rubbningar och ökad kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Betydande insatser görs därför numera för att öka regelbunden fysisk aktivitet hos den allmänna befolkningen. Likaså läggs stora insatser på att begränsa tobaks- och alkoholbruket och förbättra kosthållningen i ett folkhälsoperspektiv. Dessa åtgärder, som sammanfattas i begreppen hälsopromotion och livsstilsmodifikation, har syftet att ”här och nu” förbättra prestationsförmågan och välbefinnandet och – mer långsiktigt – att förebygga livsstilsrelaterad sjuklighet och förtida död. Detta skärpta fokus på individens eget val, och därmed vederbörandes delaktighet och ansvar för sitt aktuella och framtida hälsotillstånd, har medfört ett paradigmskifte i våra roller som vårdgivare. Till den traditionella ”reaktiva” uppgiften att diagnostisera och behandla manifesta sjukdomar och skador, har lagts den ”proaktiva” rollen av pedagog och rådgivare. Denna utvidgning av vårdgivarrollen har väsentligen såväl välkomnats som accepterats av professionen. Allmänheten har också alltmer kommit att förvänta sig råd och dåd i sin strävan mot ett optimerat hälsoläge, inte bara via tabloidpress och alternativmedicinska utövare, utan fastmer via ”ortodoxa” aktörer som apotek, vårdcentraler (numera ofta betecknade som ”hälsocentraler”) och sjukhus. Om detta finns bara gott att säga. Desto mer förvånande och beklagligt är det då, att särskilt sårbara grupper, till vilka många personer med kroniska neurologiska sjukdomar och funktionsnedsättningar hör, så ofta förbises i dessa avseenden. Här har vi neurologer och rehabiliteringsspecialister en viktig uppgift att axla. Diskussioner om livsstil Val av ”livsstil” i vid bemärkelse innefattar en rad, ofta sinsemellan länkade, åtminstone delvis av fri vilja valda och underhållna beteenden. Relevanta beteenden för hälsan innefattar grad av fysisk aktivitetsnivå, balans mellan aktivitet och vila, kostvanor (kvalitativt och kvantitativt) och konsumtion av tobak, alkohol och andra droger. Dessa faktorer samspelar i sin tur med benägenheten att utsätta sig för neurologi i sverige nr 2 – 12 63
Page 1 and 2:
Kirurgisk behandling av epilepsi un
Page 3 and 4:
Redaktörens rader Mycket nytt på
Page 5 and 6:
För patienter med lokal brännande
Page 8 and 9:
Notiser Positiva resultat för BG-1
Page 10 and 11:
Notiser Positiva resultat för Duod
Page 12 and 13: Demens Välbefinnande vid demens ä
Page 14 and 15: Demens Utifrån min kliniska erfare
Page 16 and 17: Demens initiativ. Vårdgivarens ins
Page 18 and 19: Forskning Alzheimers Stamceller kan
Page 20 and 21: ••• forskning Forskning DIFFE
Page 22 and 23: Forskning Ryggmärgen analyserades
Page 24 and 25: Tremor Zona incerta lovande mål vi
Page 26 and 27: Tremor som får tillfredsställande
Page 28 and 29: Tremor resultat är bättre än vå
Page 30 and 31: MS Nya register bakom stora framgå
Page 32 and 33: MS Vad är kostnaderna för registr
Page 34: MS - Det är svårt att avgöra om
Page 37 and 38: av MS i Sverige ”Sveriges MS-prev
Page 39 and 40: RegisteR Det nationella Patientregi
Page 41 and 42: epilepsi underutnyttjad neurologi i
Page 43 and 44: EEg-rEgiStrEring intrakraniElla ElE
Page 45 and 46: Akut neurologi i ny specialistföre
Page 47 and 48: Referenser: 1. Trobalt Produktresum
Page 49 and 50: I takt med medicinska framgångar
Page 51 and 52: ResultatRappoRt plM-Metoden Figur 3
Page 53 and 54: REFERENSER: 1. Azilect Produktresum
Page 55 and 56: tappning neurologi i sverige nr 2 -
Page 57 and 58: Daas Slater ten. På minnesenheten
Page 59 and 60: Mirek Surowiak neurologi i sverige
Page 61: Johan Lökk tekniker. Andra viktiga
Page 65 and 66: ”Till den traditionella reaktiva
Page 67 and 68: Gradering av karotisstenoser vid UL
Page 69 and 70: Vill du också hålla dig uppdatera
Page 71 and 72: Introduktion av AVONEX ® (interfer
show all

Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?