Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Samernas och <strong>rennäringen</strong>s status<br />
Samerna i Sverige har, enligt 1 kap. 2 § fjärde stycket<br />
regeringsformen, ett grundlagsskydd i egenskap av<br />
etnisk minoritet, som i sin egenskap av ursprunglig<br />
befolkning i sitt eget land intar en särskild ställning.<br />
Detta ger också <strong>rennäringen</strong> en särskild status.<br />
Lagstiftning<br />
Renskötsel får bedrivas <strong>på</strong> statlig, kommunal och<br />
enskild mark. De rättigheter som tillkommer samerna<br />
har i rennäringslagen (1971:437) fått den sammanfattande<br />
beteckningen renskötselrätt. Renskötselrätten<br />
beskrivs i lagstiftningen som en rätt <strong>för</strong> samer att<br />
begagna mark och vatten till underhåll <strong>för</strong> sig och sina<br />
renar.<br />
Sametinget har sitt säte i Kiruna. Foto Anders Enetjärn<br />
Styrning och <strong>för</strong>valtning av<br />
<strong>rennäringen</strong><br />
I Sverige sker den offentliga <strong>för</strong>valtningen av <strong>rennäringen</strong><br />
av Sametinget och Länstyrelserna. Rollen som<br />
central <strong>för</strong>valtningsmyndighet <strong>för</strong> rennäring övergick i<br />
januari 2007 till Sametinget.<br />
Samebyarna är ”juridiska” personer som är ansvariga<br />
<strong>för</strong> renskötseln inom sina områden. Varje sameby har<br />
en egen styrelse med uppgiften att <strong>för</strong>eträda samt<br />
<strong>för</strong>valta samebyns inre angelägenheter. Styrelsen utses<br />
av samebyns medlemmar.<br />
I samebyarnas åretruntmarker får renskötsel bedrivas<br />
året runt och samebyns medlemmar har rätt till jakt<br />
och fiske <strong>för</strong> husbehov och avsalu. Under vår, sommar<br />
och höst bedriver samebyarna renskötsel inom<br />
åretruntmarkerna. Utan<strong>för</strong> åretruntmarkerna finns<br />
vinterbetesmarkerna. Där får renskötsel bedrivas under<br />
tiden 1 oktober-30 april.<br />
Samernas sedvanerätt lades fast i samband med<br />
att den <strong>för</strong>sta så kallade renbeteslagen antogs 1886.<br />
Justitieministern menade då att även de marker som<br />
samerna enligt sina gamla sedvänjor alltid besökt<br />
under vintern var en verklig rätt och inte enbart ett av<br />
befolkningen tålt intrång.<br />
Rennäringens riksintressen<br />
I 3 kap 5 § miljöbalken anges att:<br />
”Mark- och vattenområden som har betydelse <strong>för</strong> <strong>rennäringen</strong><br />
... ... skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder<br />
som kan <strong>på</strong>tagligt <strong>för</strong>svåra <strong>rennäringen</strong>s bedrivande.<br />
Områden som är av riksintresse <strong>för</strong> <strong>rennäringen</strong> ... ... skall<br />
skyddas mot åtgärder som avses i <strong>för</strong>sta stycket.”<br />
Rennäringens riksintressen beslutades av Statens<br />
Jordbruksverk den 15 december 2005. Riksintressen<br />
redovisas som kärnområden och strategiska platser<br />
(flyttleder, rastbeten och svåra passager). Därutöver<br />
finns funktionskrav som utgörs av områden som inte<br />
är lika enkla att peka ut men som fyller viktiga funktioner<br />
i det praktiska renskötselarbetet och som därmed<br />
också har högt skyddsvärde. Kärnområden avser<br />
de viktigaste områdena där renarna hålls stationärt <strong>för</strong><br />
bete och reproduktion medan strategiska platser avser<br />
områden som är viktiga <strong>för</strong> att renarna ska kunna röra<br />
sig mellan samebyns olika betesområden.<br />
11
Change language