Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2

4.4 Gabna sameby
Om samebyn
Gabna sameby gränsar i nordöst mot samebyn Talma
och i sydväst mot Laevas sameby. Samebyn bedriver
renskötsel från riksgränsen i väster till Tärendöälvens
bifurkation i öster. Den nordliga gränsen följer Torneträsk
och vidare Torneälven till i höjd med Tärendöälvens
utflöde till Torneälven.
Samebyns marker omfattar totalt 3557 km 2 varav ca
30 % utgörs av kärnområden av riksintresse.
12 husbönder
Gabna sameby består av 12 aktiva husbönder. Högsta
tillåtna antalet renar vintertid är fastställt till 6500.
Exploatering
Gabna sameby är den sameby inom Kiruna kommun
som påverkats mest av exploatering och störning från
bl.a. tätorter, vägar, järnvägar, gruvor, flygplats, turism,
skoterkörning och fritidsbebyggelse.
Vid kalvmärkningen används ofta långa s.k. snarkäppar
istället för lasson. Foto Magnus Svonni, Gabna sameby
Markanvändning, årscykel och svårigheter
För att ge en förståelse för Gabnas situation vid
Luongastunturi är det av betydelse att i ett bredare
perspektiv beskriva samebyns hela årscykel både vad
gäller markanvändningen och de svårigheter som
samebyn möter.
Vår och kalvning
Under våren och kalvningen används framförallt kärnområdet
Sarvajohka som ligger mellan Torneträsk i
norr, Rautasjare i söder, Nagirjávri i öster och Cuonjácohkka
i väster. Området erbjuder goda betesmöjligheter
med betesro och fungerar som naturligt uppsamlingsställe.
Förutom några fasta anläggningar finns
där ett antal kalvmärkningshagar. Området väster om
Abiskodalen används också som kalvningsland. Även
kärnområdet Rautas som ligger längs E10 från Njuohcanjávri
norrut till Bergfors används under våren.
Kalvningen pågår under vårvintern men är som
intensivast under perioden 15-20 maj.
Skotertrafik
Ett av de problem som samebyn ställs inför är skotertrafiken
inom kalvningslandet. Norska skoterturister
utgör en stor andel av dem som attraheras av den fria
skoterkörningen i de svenska fjällen och Katterjåkk
är för dem den kanske viktigaste utgångspunkten för
trafik in i Gabna samebys vårvinterland även om hela
sträckan Torneträsk - Riksgränsen genrerar skotertrafik
in på Gabnas område.
För att något freda kalvningslanden ansöker samebyn
i regel därför varje år hos Kiruna kommun om skoterförbud
inom de viktigaste delarna av kalvningslandet,
oftast från sista veckan i mars.
Kommunens syn är att det är viktigt med en dialog
och kunskapsspridning om frågorna kring rennäring
och skotertrafik och att information är ett bättre sätt
att hantera frågan än förbud.
Rautasfisket
Fisket i den stora fjällsjön Rautas som varje år har
premiär kring den 10 mars innebär också en störning i
inledningen av kalvningstiden eftersom evenemanget
attraherar många att ge sig ut på fjället.
Sommaren
Närmare sommaren flyttas renarna norrut och hålls
i Abiskoområdet där betet är bra och flera fasta renskötselanläggningar
är förlagda. Fem kalvmärkningshagar
finns i området. Även kärnområdet Riksgränsen
erbjuder goda betesmöjligheter under sommaren.
Under någon dryg månad om sommaren bor många
av samebyns medlemmar i Rovvidievva.
Sommarbete i Norge
Gabna nyttjar en liten del av det norska reinbeitesdistriktet
Skjomens marker för sommarbete. Detta är en
viktig del av Gabnas sommarland.
Turistanläggningar utmed väg E10
Flera turistanläggningar utmed väg E10 och Malmbanan
genererar under sommaren betydande turistströmmar
in i Gabnas samebys sommarland. Hit
räknas turistanläggningarna vid Abisko, Björkliden,
Vassijaure och Riksgränsen.
Hösten
Under hösten används sydöstra delen av kärnområdet
Abisko liksom Sarvajohka och Rautas.
Slakteriet i Rensjön
Under höstmånaderna samlas renarna för att drivas
till Rensjön (utmed E10 några mil norr om Kiruna)
och den årliga höstslakten. Rensjön utgör samebyns
produktionscentrum med anläggningar för renskiljning
och kontrollslakteri. All slakt inom samebyn sker
här. Slakteriet används också för legoslaktning. Flera
medlemmar inom samebyn bor också i Rensjön.
21