Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4 Rennäringen i Kiruna<br />
kommun<br />
Kapitlet inleds med en historisk tillbakablick kring de<br />
<strong>för</strong>ändringar som skett i Kiruna komun och hur dessa har<br />
<strong>på</strong>verkat samebyarna. Därefter följer en beskrivning av de<br />
berörda samebyarnas årscykel, med fokus <strong>på</strong> nyttjandet av<br />
vinterbetsmarkerna.<br />
4.1 En historisk tillbakablick<br />
Rennäringen i Kiruna kommun har under det sista<br />
seklet genomgått stora <strong>för</strong>ändringar. Vid sidan om<br />
den rationalisering som skett inom renskötseln har<br />
samebyarna <strong>på</strong>verkats mycket <strong>på</strong>tagligt av att Kiruna<br />
vuxit upp till landets största gruvort. För 100 år sedan<br />
räknades befolkningen i några hundratal, idag är Kiruna<br />
en kommun med ca 24 000 invånare.<br />
Malmfynd<br />
I slutet av 1600-talet hittades järnmalm vid Luossavaara<br />
och Kirunavaara. Brytningen startade som ett<br />
dragbrott i början <strong>på</strong> 1900-talet. Kiruna stad etablerades<br />
<strong>på</strong> väst-sluttningarna av lågfjället Haukivaara med<br />
utsikt över det stora fjället Kirunavaara i väster och<br />
Luossavaara i norr. Direkt väster om den nya gruvstaden<br />
låg den vackra sjön Loussajärvi.<br />
Återblick <strong>på</strong> renbetesfjället Kirunavaara som det en gång <strong>för</strong><br />
länge sedan såg ut. Illustration: Roland Enoksson<br />
Lappbyar<br />
Lappbyarna Kaalasvuoma (nuvarande Laevas sameby)<br />
och Rautasvuoma (nuvarande Gabna sameby) hade<br />
länge använt detta område i skärningen mellan skogsland<br />
och fjäll som ett av sina betes- och kalvningsområden.<br />
Regelbundet gick flyttningen av renarna över<br />
bl.a. Luossajärvi.<br />
Trång ”midja” vid Kiruna<br />
Sedan gruvan etablerades och Kiruna stad började<br />
växa har samebyarna vid återkommade tillfällen fått<br />
<strong>för</strong>ändra sin verksamhet och sina samband av flyttleder<br />
mellan skogslandet i öster och fjällen i väster.<br />
Passagen <strong>för</strong>bi Kiruna har allt mer börjat likna en<br />
trång ”midja”. Trängseln i denna midja har <strong>för</strong>stärkts<br />
av den expansion som skett i Kiruna under 100 år.<br />
Båda samebyarna har mer ostörda marker både öster<br />
och väster om Kiruna.<br />
Ekonomisk kompensation<br />
De sentida intrång som skett i samebyarnas markutnyttjande<br />
har vid ett tillfälle varit <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> en viss<br />
ekonomisk kompensation. Detta inträffade vid anläggningen<br />
av Norge-vägen (E10).<br />
13