Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2

More documents

Recommendations

Info

som naturligt uppsamlingsområde. Hänglavsbete Eftersom tallhedar saknas inom utredningsområdet för vindkraft blir istället hänglavsrika granskogar av stor betydelse. Sådana finns inom utredningsområdet. Detta hänglavsbete är av särskilt stor betydelse, speciellt under snörika vintrar eller då betet på lägre höjder blivit låst till följd av mildväder med efterföljande isskorpa. Luongastunturis funktion som naturligt uppsamlingsområde blir då än viktigare. Utredningsområdets granskogar nyttjas även under vinterns inledande skede, innan snön blivit alltför djup. Renarna betar då gärna fräken. Kantbevakning Under vinterbetet måste renarna i området vid Luongastunturi dagligen bevakas för att undvika sammanblandning av Gabna och Laevas samebyars renar. Gränsen mellan Laevas och Gabna samebyar går rakt genom området och det krävs många timmars jobb på skoter varje dag för att kantbevaka och vända renarna åt rätt håll så att de inte blandar sig. Trots detta kan Granskog på Ylinenlakis nordvästsluttning. Foto Niklas Lindberg 2 hundratals renar ibland ändå ströva in i ”fel” område, något som genererar stort merarbete för renskötarna. Varje år blandas ca 800 av Gabnas renar med Laevas renar och ca 500 av Laevas samebys renar med Gabnas renar. Genom återkommande samlingar och skiljningar kan samebyarna separera byarnas renar från varandra. Naturligt uppsamlingsområde inför vårflyttningen Kalfjällsområdena på Luongastunturi utgör naturliga uppsamlingsplatser för renskötarna inför vårflyttningen. Under våren då snön smälter undan och bete ”öppnar sig” drar sig en stor andel av renarna upp genom granskogen mot kalfjället. Driften västerut är stark och det är snöförhållandena som styr var huvudstråket går. Är det mycket snö, vilket oftast varit fallet under senare år, går renarnas huvudstråk genom den hänglavsrika granskogen uppe i höjdlägena där snön är packad och är lättare att gå på. Är det lite snö följer många renar istället låglandet längs älvarna eftersom snön smälter undan tidigt där också. Naturligt uppsamlingsområde under sommaren och hösten Under sensommaren och hösten är Luongastunturi en viktig uppsamlingsplats för renar som blivit kvar i vinterlandet under sommaren (de s.k. skogsrenarna). Sarvar och ungdjur blir oftare kvar och framåt brunsten drar de sig upp mot höjdryggarna. Renskötarna samlar in skogsrenarna, slaktar dem eller lastar och transporterar dem på lastbil. Det är angeläget för samebyarna att samla ihop så många skogsrenar som möjligt dels eftersom de kan förstöra förutsättningarna för den kommande säsongens vinterbete, dels för att få ut slaktuttaget och dels för att märka de kalvar som fötts i skogslandet. Skogsrenar finns även spridda i andra miljöer, både i skogs- och myrmark. Spridda renar som går kvar i skogsområdena nere vid älvarna lämnas ofta kvar eftersom det är mycket svårt och kostsamt att samla in dem där. Övrig kulturell betydelse Området används i huvudsak för renskötsel och är inte av annan kulturell betydelse för samebyarna idag. Inom området återfinns dock troligen spridda s.k. lavstubbar som vittnar om att träd fällts för att renarna skulle få åtkomst till hänglav under vintrar med dåligt bete. Detta förekom t.ex under svåra vintrar på 1930och 40-talen. Renskötarna känner inte till några andra gamla samiska lämningar i området, men det kan inte uteslutas att sådana finns. Utpekandet av riksintressen Samebyarna betraktar området vid Luongastunturi som ett kärnområde. Trots detta är inte området utpekat som riksintresse för rennäringen. I enighet med Jordbruksverkets direktiv får den sammanlagda nettoarealandelen (den areal som kan nyttjas för bete och andra funktioner) för riksintresseområdena inte överstiga 30 % av samebyns totala netto arealandel. Med hänsyn till detta har samebyarna inte kunnat peka ut alla viktiga områden som riksintresse för rennäringen. Riksintressena inom Laevas sameby har en tyngdpunkt i de västra delarna av samebyns marker medan Gabna sameby pekat ut flera områden av riksintresse nära Kiruna. Samebyarna har även viktiga marker i vinterlandet men har med hänsyn till ”30 %-direktivet” inte fått peka ut alla marker. Riksintresse-verktyget har använts i de områden där trycket från motstående intressen varit som störst. I Luongastunturiområdet har försvarets intressen funnits som ett potentiellt hot. Samebyarna har dock inte kunnat förutse att vindkraft skulle kunna bli aktuellt i området.
Laevas samebys markanvändning vid Luongastunturi Utredningsområdet för vindkraft ligger inom ett av Laevas samebys vinterbetesområden. Vinterbetesområdet är ca 22 000 ha och sträcker sig från väg E10/45 i väster till Parakka i öster. Området används vanligtvis av en vinterbetesgrupp (år 2007/08 bestod gruppen av fyra aktiva renskötare) och gränsar i norr mot Gabna sameby och i söder mot Kalixälven. Vinterbetesgruppen kommer ner till området under perioden november-december. Ofta använder gruppen flyttleden närmast söder om Svappavaara och utredningsområdet eller flyttleden som går närmast söder om Piilijärvi under höstflytten, se figur 4.7. Nyttjandet av vinterbetesområdet varierar en del från år till år men vanligtvis släpps renarna i den sydöstra delen, ofta i området nordväst om Parakka. Renarna söker sig sedan vidare västerut upp mot Lehtivaaras och Karhuvaaras sluttningar varav den sistnämnda höjdryggen ingår i utredningsområdet. Området närmast Kalixälven samt kalfjällsområdet vid Ylinenlaki sparas inför våren och vårflytten som vanligtvis sker under mars/april. Naturligt uppsamlingsområde inför vårflyttningen Vinterbetesgruppen använder fjällryggen (framförallt Ylinenlaki) som ett naturligt uppsamlingsområde inför vårflyttningen i mars-april. Större och mindre renskockar samlas ihop och flyttas längs mindre flyttleder västerut för att passera väg E10 eller söderut mot Kalixälven där gruppen samlar renarna inför vårflytten. Från Ylinenlaki och även från sjösystemen norr om Rengärdet på Ylinenlaki används i huvudsak under höstuppsamlingen av renar som blivit kvar i vinterlandet under sommaren. Foto Maria Bergstén Mettä Sattajärvi går flyttleder i nord-sydlig riktning från höjdryggarna ner mot Kalixälven, se figur 4.7. Kärnområdena Pahtavaara och Lappeasuanto (riksintresse-områden) Pahtavaara kärnområde ligger som en smal remsa mellan Ronasvaara och Koskenvuoma på norra sidan om Kalixälven men utanför utredningsområdet för vindkraft, se kartorna 4.3 och 4.7. Området präglas av sammanhängande lavrika barrskogar, i huvudsak tallhedar. Detta område har normalt sett alltid varit mycket viktigt men senare års milda och snörika vintrar har försämrat renarnas möjligheter att beta på tallhedarna i området. Lappeasuanto kärnområde är klassat som riksintresse p.g.a. sina lavrika barrskogar. 2
Page 1 and 2: Vindkraft på Luongastunturi - kons
Page 3 and 4: Innehåll 0 Sammanfattning ........
Page 5 and 6: • Kunskapsunderlaget om vindkraft
Page 7 and 8: 2 Vindkraftprojektet på Luongastun
Page 9 and 10: Placeringen av dessa är i nuläget
Page 11 and 12: Samernas och rennäringens status S
Page 13 and 14: 4 Rennäringen i Kiruna kommun Kapi
Page 15 and 16: Rautasjaure Paittasjärvi Sirkas S
Page 17 and 18: 4.3 Laevas sameby Om samebyn Laevas
Page 19 and 20: Skiljningsanläggningen Buollanorda
Page 21 and 22: 4.4 Gabna sameby Om samebyn Gabna s
Page 23 and 24: Fem-sex vinterbetesgrupper Renhjord
Page 25 and 26: 4.5 Markanvändningen i området vi
Page 27: Rennäring - gemensamt för båda s
Page 31 and 32: Gabna samebys markanvändning vid L
Page 33 and 34: 5 Konsekvenser Beskrivningen av kon
Page 35 and 36: Vad kan påverkas? Vindkraftanlägg
Page 37 and 38: Bedömningsgrunder Värderingarna a
Page 39 and 40: Vad påverkas Typ av påverkan Effe
Page 41 and 42: per som återkommande brukar använ
Page 43 and 44: 5.3 Konsekvenser Gabna sameby Läsa
Page 45 and 46: Samlad bedömning för Gabna sameby
Page 47 and 48: 6 Skadelindrande åtgärder I detta
Page 49: Vistnes, I., Nellemann, C. 2001. Av

Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?