Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2

More documents

Recommendations

Info

Vad påverkas Typ av påverkan Effekt Konsekvens Säkerhet i bedömningen Tillgången till vinterbete, renens betesro och den fria strövningen Flexibiliteten i rendriften Naturligt uppsamlingsområde Störning från ökad mänsklig aktivitet under bygg- och driftsskede inom ett av samebyns vinterbetesområden Fragmentering av det obrutna skogs- och lågfjällsområdet. Andelen väglöst land reduceras Kanteffekter kring de störda ytorna Markförlust till följd av anläggning av verk och vägar (ca 30 ha) Förändrade förutsättningar i ett av samebyns vinterbetesområden Störning från ökad mänsklig aktivitet Naturligt uppsamlingsområde förloras och renens invanda beteende påverkas Driftsformerna Förändrade driftsformer Säkerheten för renskötarna och renarna Ej längre möjligt att göra samlingar med helikopter i det berörda området Olyckor vid nedfallande is och vid iskast Säkerhetsavstånd Störd betesro och ökad stress hos renarna inom utredningsområdet (ca 3600 ha) Minskat och uppsplittrat bete Vinterbetesområdets användbarhet reduceras, betet räcker inte under vintern lika länge som idag Färre alternativa vinterbetesmarker och mindre flexibel renskötsel vad gäller val av marker Försvårad uppsamling under våren och sommaren/hösten Försvårad uppsamling under sommaren/hösten Om problem uppstår under uppsamlingen kan inte helikopter användas för att ”rädda situationen” Renskötarna kan under förhållanden med risk för nedisning ej vistas under verken Säkerhetsavstånd med hänsyn till ev iskast Mer utspridd renhjord, merarbete och sämre driftsekonomi Den direkta markförlusten (som tas i anspråk för verk och vägar) blir liten i förhållande till hela det berörda vinterbetesområdet. Den totala betesförlusten blir dock större till följd av kanteffekter och störd betesro Betesförlusten sker inom viktiga betesmarker Tillsammans med övriga påverkansfaktorer kan detta medföra att en av vinterbetesgrupperna kan komma att behöva komplettera med användning av alternativa områden Överbetning i angränsande områden Ökad risk för konflikter inom samebyn men också gentemot angränsande samebyar Merarbete och sämre driftsekonomi Ekonomisk förlust till följd av förlorad slaktinkomst och att kalvar förblir omärkta Ökad risk för sammanblandning av samebyarnas renar Merarbete och därmed försämrad driftsekonomi vid samling Merarbete Sociala konsekvenser i form av oro Möjliga åtgäder Måttlig säkerhet Byggstopp under vinterbetesperioden november-mars Liten säkerhet - Måttlig säkerhet under byggskedet Liten säkerhet under driftskedet Flexibilitet gentemot samebyn ang tidpunkt för underhåll och reparationer Begränsad framkomlighet för allmänheten, ej vinterplogade vägar. Undvika att anlägga genomgående vägar i området som lockar till sig t.ex. skotrar och hundspann Anpassning av vägar i samråd med samebyn för att undvika påverkan på viktiga betesområden. Försiktighet vid projektering i syfte att begränsa påverkan i form av avverkning och påverkan på markskiktet. Insådd av kruståtel (sia) för snabb återvegetering på bearbetade ytor Markförläggning av kraftledningar Stängsel mellan Gabna och Laevas samebyar för att förhindra sammanblandning Spärrstängsel norrut mot Saarivuoma/Vittangi sameby för att förhindra sammanblandning Begränsad framkomlighet för allmänheten, ej vinterplogade vägar Stor säkerhet Resurser tillställs samebyn för att kompensera för ökat merarbete Liten säkerhet System för att förhindra och förutsäga nedisning av verken. Varningslampor vid risk för nedisning Etablera kontaktnät för snabb information mellan vindkraftsföretaget och samebyn Figur 5.5 Sammanställning av påverkan-effekt-konsekvens samt möjliga åtgärder för Gabna sameby vid en vindkraftsetablering. Graden av säkerhet i bedömningen beskrivs som liten, måttlig eller stor
Samlad bedömning för Gabna sameby Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna för Gabna sameby bli måttliga eftersom ett viktigt naturligt uppsamlingsområde inom samebyns vinterbetesmarker påverkas. I bedömningen finns svårigheter och osäkerheter kring det berörda vinterbetesområdets fortsatta funktion. Det är därför viktigt att konsekvenserna följs upp efter anläggningen tagits i drift. Bedömningen är baserad på den forskning som gjorts vid andra vindkraftsetableringar, se sid 34. Kunskapsunderlaget är dock begränsat och de vetenskapliga studierna skiljer sig i flera väsentliga avseenden från de förhållanden som råder vid Luongastunturi. En viss osäkerhet finns därför i bedömningen. Konsekvenserna bedöms inte bli så omfattande att de uppfyller kriterierna för stora konsekvenser, se textruta med bedömningsgrunder på sid 37, eftersom Luongastunturiområdet bedöms kunna fortsätta användas även om funktionen kommer att reduceras något. Det berörda vinterbetesområdets kvalitet och funktion kan således till stor del ändå behållas och kommer inte att slås ut. Påverkan bedöms inte bli så omfattande att den har effekter på fundamentala delar av samebyns årscykel. Nedan följer en beskrivning av den samlade bedömningen (en detaljerad redovisning återfinns också i tabellen på sida 44). Avsnittet avslutas med en beskrivning av konsekvenserna vid ett par ”värsta scenarion”. Ökad mänsklig aktivitet Den ökade mänskliga aktiviteten är den aspekt som enskilt bedöms ha störst påverkan på renarna. Driften av anläggningen innebär att personal kommer att röra sig i området. Vägarna och kraftledningsgatorna kan också komma att genera ökad skotertrafik i jämförelse med de förhållanden som råder idag. De studier som finns om vindkraft och andra an- läggningars inverkan på renar pekar på att den största delen av området kommer att kunna betas även i fortsättningen. Detta förutsätter dock att åtgärder vidtas för att begränsa framkomligheten för allmänheten. Störningarna från vindkraften kommer att vara störst under anläggningsskedet. Under byggskedet bedömer samebyn att konsekvenserna blir måttliga-stora. Mark- och betesförlust Betesmarkerna inom samebyns vinterland skiljer sig åt i kvalitet. Den direkta markförlusten (som tas i anspråk för verk och vägar) blir liten i förhållande till hela det berörda vinterbetesområdet, se figur till höger. Den totala betesförlusten blir dock större till följd av kanteffekter och störd betesro. Förändrade förutsättningar i ett av samebyns vinterbetesområden Området är idag i hög grad opåverkat vilket förklarar att området är av stort värde för samebyn. Det är framförallt en av samebyns fem-sex vinterbetesgrupper som återkommande brukar använda området för vinterbete. Området som är aktuellt för vindkraft utgör delar av vintergruppens betesområde. Vinterbetesgruppen kan i ökad grad komma att behöva alternera nyttjandet med andra betesmarker, särskilt under anläggningsskedet. Detta kan leda till ökad risk för konflikter med andra vinterbetesgrupper inom samebyn men också gentemot angränsande samebyar. För övriga vinterbetesgrupper är området särskilt viktigt under vintrar med dåliga betesförhållanden. Vinterbetesgrupperna använder området som naturligt uppsamlingsområde inför vårflytten. Området fungerar även som naturligt uppsamlingsområde under sommaren/hösten för de renar som blivit kvar i vinterlandet. Kalfjällsområdenas funktion som naturligt uppsamlingsområde kommer att förändras vid en vindkraftsetablering. Här kommer vägnätet att försvåra uppsamlingen av renar och medföra ökade arbetsinsatser. Samebyn kommer inte att ha möjlighet att använda helikopter i området. Eftersom användningen av helikopter i dagsläget är begränsad bedöms dock inte detta påverka samebyn påtagligt. Arealer inom samebyns marker Areal (ha) Gabna samebys vinterland ca 170 000 Området som används av den berörda vinterbetesgruppen Utredningsområdet för vindkraft inom Gabna samebys marker där renens betesro förloras Mark som tas i anspråk för vindkraft och vägar Bearbetad yta där marktäcket avlägsnas ca 26 000 ca 3 600 ca 30 ca 12 • Arealen för Gabna samebys vinterland inkluderar all yta, d.v.s även vattendrag och bebyggelse. Beteskvaliteten inom området varierar. • Arealen för det berörda vinterbetesområdet inkluderar all yta, d.v.s även vattendrag och bebyggelse. Beteskvaliteten inom området varierar. • Arealen för utredningsområdet inkluderar även vattendrag. Inom utredningsområdet förloras renens betesro. • Arealen mark som tas i anspråk för vindkraft och vägar inkluderar enbart betesmark. • Arealen bearbetad yta där marktäcket avlägsnas inkluderar enbart betesmark.
Page 1 and 2: Vindkraft på Luongastunturi - kons
Page 3 and 4: Innehåll 0 Sammanfattning ........
Page 5 and 6: • Kunskapsunderlaget om vindkraft
Page 7 and 8: 2 Vindkraftprojektet på Luongastun
Page 9 and 10: Placeringen av dessa är i nuläget
Page 11 and 12: Samernas och rennäringens status S
Page 13 and 14: 4 Rennäringen i Kiruna kommun Kapi
Page 15 and 16: Rautasjaure Paittasjärvi Sirkas S
Page 17 and 18: 4.3 Laevas sameby Om samebyn Laevas
Page 19 and 20: Skiljningsanläggningen Buollanorda
Page 21 and 22: 4.4 Gabna sameby Om samebyn Gabna s
Page 23 and 24: Fem-sex vinterbetesgrupper Renhjord
Page 25 and 26: 4.5 Markanvändningen i området vi
Page 27 and 28: Rennäring - gemensamt för båda s
Page 29 and 30: Laevas samebys markanvändning vid
Page 31 and 32: Gabna samebys markanvändning vid L
Page 33 and 34: 5 Konsekvenser Beskrivningen av kon
Page 35 and 36: Vad kan påverkas? Vindkraftanlägg
Page 37 and 38: Bedömningsgrunder Värderingarna a
Page 39 and 40: Vad påverkas Typ av påverkan Effe
Page 41 and 42: per som återkommande brukar använ
Page 43: 5.3 Konsekvenser Gabna sameby Läsa
Page 47 and 48: 6 Skadelindrande åtgärder I detta
Page 49: Vistnes, I., Nellemann, C. 2001. Av

Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?