Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Gabna samebys markanvändning vid <strong>Luongastunturi</strong><br />
Utredningsområdet <strong>för</strong> vindkraft ligger inom ett av<br />
Gabnas samebys vinterbetesområden.<br />
Vinterbetesområdet är ca 26 000 ha och sträcker sig<br />
från Svappavaara i väster till vägen mellan Parakka<br />
och Vittangi i öster. Området används vanligtvis av<br />
en vinterbetesgrupp (ofta bestående av fyra-sex aktiva<br />
renskötare). Torneälven utgör vinterbetesområdets<br />
norra gräns.<br />
Området har en låg inverkan av skogsbruk och<br />
mänskliga störningar vilket är värdefullt eftersom samebyn<br />
är utsatt <strong>för</strong> intrång och störningar <strong>på</strong> så många<br />
andra håll inom årscykeln.<br />
Gruppen kommer i regel ner till området under<br />
perioden oktober-januari. Renskötarna använder<br />
vanligtvis den flyttled som passerar norr om Svappavaara<br />
och fortsätter åt sydost via sjöarna Äijälompolo<br />
och Äijäjärvi ner mot Palolaki, se figur 4.7. Som regel<br />
inleds vinterbetet i de höglänta delarna av området i<br />
öster, vid Koiravaara och Karhuvaara. Renarna betar<br />
därefter vidare norrut och västerut.<br />
Nyttjandet av området kan dock variera från år till<br />
år. Vissa år kan det vara andra grupper eller renskötare<br />
som använder området.<br />
Koiravaara och Palolaki<br />
Området från toppen Koiravaara österut mot Palolaki,<br />
i östra delen av utredningsområdet <strong>för</strong> vindkraft,<br />
är skogklätt och har partier med växelvis gran- och<br />
talldominerade marker där lavbetet är bra. Särskilt vid<br />
Palolaki finns yngre talldominerade marker med bra<br />
bete <strong>på</strong> f.d. hyggesbrända marker.<br />
Betesområdena vid Koiravaara och Palolaki sträcker<br />
sig från fjällsluttningarna norrut ner i låglandet mot<br />
Mikkelirova och Torneälven.<br />
Kantbevakning under vintern och våren<br />
För att undvika sammanblandning av renarna måste<br />
renskötarna under hela vintern och våren bevaka och<br />
vända renarna så att de inte fortsätter in <strong>på</strong> de andra<br />
samebyarnas marker, främst Laevas samebys marker i<br />
söder. Detta sker med hjälp av daglig kantbevakning<br />
med skoter.<br />
Samling in<strong>för</strong> vårflytten<br />
Framåt våren dras renar västerut mot de låglänta tallhedarna<br />
nära Torneälven.<br />
Renskötarna samlar ihop renarna som befinner sig i<br />
höjdområdena. Ofta används öppna delar av området,<br />
t.ex. fjällsluttningar, myrar och sjöisar, <strong>för</strong> att samla<br />
ihop renskockarna. Det är svårt att samla renar i områden<br />
med tätare skog. Renarna flyttas sedan ner mot<br />
Höjdlägenas lavrika granskogar erbjuder gott vinterbete. Utsikt söderifrån mot Hopukka, strax NV om Ylinenlaki, i <strong>Luongastunturi</strong>områdets<br />
nordvästra del. Foto Niklas Lindberg<br />
31
Change language