Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen ... - O2
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skiljningsanläggningen Buollanorda<br />
Under november sker inom höstlandet ett omfattande<br />
samlingsarbete av samebyns hela renhjord<br />
in<strong>för</strong> skiljning och flyttning till vinterbetesmarkerna.<br />
Skiljningen sker huvudsakligen i samebyns anläggning<br />
vid Buollanorda ca 20 km väster om Kiruna. Här delas<br />
hjorden i 6-7 vinterbetesgrupper som sedan var och en<br />
<strong>på</strong>börjar flyttningen till vinterbetesmarkerna. Flyttningen<br />
till vinterbetesmarkerna brukar ta 3-7 dagar i<br />
anspråk.<br />
En av samebyns vintergrupper genom<strong>för</strong> i regel höstflyttningen<br />
med lastbil från Aitijokk i väster till Vettasjärvi<br />
i öster. I övrigt <strong>för</strong>ekommer flytt med lastbil i<br />
liten utsträckning.<br />
Spärrstängsel<br />
Höstlandet avgränsas i öster av ett spärrstängsel som<br />
sträcker sig från Rautas/Rávtas till Nikkaluokta (se<br />
karta i figur 4.3). Spärrstänglets funktion är att <strong>för</strong>hindra<br />
renarna att <strong>för</strong> tidigt <strong>på</strong> <strong>för</strong>vintern vandra vidare<br />
mot vinterbeteslandet.<br />
I spärrstängslet som avgränsar höstlandet åt öster finns en<br />
trång passage (grind) vid en punkt kallad Bouddumuhkki<br />
strax sydväst om Kiruna. Från den punkten flyttar renarna<br />
vidare mot vinterbetesmarkerna. Foto Anders Enetjärn<br />
Svårigheter kring Kiruna<br />
Passagen <strong>för</strong>bi Kiruna innebär en hel del svårigheter<br />
och en hög grad av störningar, bland annat:<br />
• Passagen av järnvägen och Nikkaluoktavägen<br />
• Kalixfors flygfält med skjutbanor och nyanlagd väg<br />
• Kiruna flygfält<br />
• Skotertrafik, rörligt friluftsliv, hundar mm.<br />
Vinterbete<br />
Efter passagen <strong>för</strong>bi Kiruna flyttas renarna efter den<br />
gemensamma flyttleden som delas med Gabna sameby<br />
fram till Mertainen, se figur 4.3. Samebyn kan även<br />
flytta längs efter Kalixälven eller efter flyttleden som<br />
går norr om denna.<br />
De olika vinterbetesgrupperna <strong>för</strong>delar sig inom<br />
vinterlandet i olika vinterbetesområden, från Kiruna i<br />
väster till Tärendö i öster. Nyttjandet av vinterbetesområdena<br />
kan dock variera från år till år beroende <strong>på</strong><br />
betes<strong>för</strong>hållandena.<br />
Sex basområden inom vinterlandet<br />
Laevas samebys vinterland kan grovt delas in i sex<br />
basområden. Det västligaste området ligger mellan<br />
Kiruna och Svappavaara och nyttjas vanligtvis av en<br />
eller två vinterbetesgrupper.<br />
Söder om Svappavaara och öster om väg E10 finns<br />
ytterligare fem vinterbetesområden, varav ett berörs av<br />
vindkraftsanläggningen <strong>på</strong> <strong>Luongastunturi</strong>. Markanvändningen<br />
vid <strong>Luongastunturi</strong> beskrivs närmare<br />
under avsnitt 4.5.<br />
Vid ”normala” vintrar med goda betes<strong>för</strong>hållanden<br />
flyttar i regel samtliga vinterbetesgrupper ner sina renar<br />
till vinterlandet. Var och en av de olika grupperna<br />
nyttjar ofta samma vinterbetesområde år efter år. Vanligtvis<br />
håller grupperna sig skiljda åt från varandra.<br />
Vinterbetesgrupperna släpper i regel renarna i de<br />
östra delarna av vinterbetesområdena eftersom renarna<br />
naturligt dras västerut mot åretruntmarkerna.<br />
Tärendö koncessionssameby<br />
Området från lappmarksgränsen ner till Tärendö<br />
används varje år av Tärendö koncessionssameby och<br />
enbart vissa vintrar av Laevas sameby eftersom det<br />
ofta redan är uppbetat. Enligt Laevas sameby skulle<br />
området kunna använda oftare om inte Tärendö koncessionssameby<br />
nyttjade det varje år.<br />
Spärrstängsel längs lappmarksgränsen<br />
Längs lappmarksgränsen mot Tärendö i öster löper ett<br />
spärrstängsel från Kalixälven i norr till Pempelijärvi<br />
i söder (se karta i figur 4.3) <strong>för</strong> att hindra sammanblandning<br />
av samebyarnas renar.<br />
Variation i markanvändning<br />
Under de senaste åren har några av samebyns vintergrupper<br />
behållit sina renar långt västerut inom<br />
åretruntmarkerna eftersom betes<strong>för</strong>hållandena nere i<br />
vinterbeteslandet varit mycket dåliga redan i samband<br />
med att det varit dags att <strong>på</strong>börja flyttningen efter<br />
slakten. Dessa vinterbetesgrupper har då hållit sina<br />
renar under hela vintern spridda inom stora delar av<br />
lågfjällen i åretruntmarkerna (från Eatnamvarri i öster<br />
och västerut till Ravtasjavri). Någon vinter kan upp till<br />
hälften av renarna ha hållits kvar i åretruntmarkerna<br />
och under dessa vintrar har hänglavsbetet varit mycket<br />
viktigt.<br />
Dåliga vintrar<br />
Om vinterbetes<strong>för</strong>hållandena är dåliga söker renarna<br />
fläckar eller områden där inte betet är låst. Vinterbetesområdena<br />
blir snabbare uppbetade och upptrampade<br />
och räcker inte lika länge som vid ett gott betesår.<br />
Skogsavverkning i vinterlandet<br />
Skogsbruket har inneburit stora intrång i samebyns<br />
vinterbetesmarker. Det har bl.a. med<strong>för</strong>t <strong>för</strong>luster av<br />
lavbete och anläggning av nya skogsbilvägar. Dessutom<br />
ligger många skogsskiften i nord-sydlig riktning<br />
var<strong>för</strong> avverkningarna många gånger styr renarna in <strong>på</strong><br />
1
Change language