You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Forskningen bygger på datormodeller<br />
och ett fåtal mätningar<br />
i likartade skogar av olika<br />
ålder.<br />
Därför är det inga exakta resultat<br />
med vars hjälp man kan<br />
tala om precis när varje bestånd<br />
bör avverkas.<br />
– Det intressanta är de stora<br />
dragen som vi-<br />
sargrundläg- gande samband,<br />
säger Peter Eliasson.<br />
SKÖTSELN av<br />
”klimatskogen” går ut på att<br />
stimulera tillväxten.<br />
Det börjar med en bra markberedning.<br />
– Den ökar visserligen markens<br />
utsläpp av koldioxid<br />
eftersom humus rörs om, men<br />
vägs upp av plantornas förbättrade<br />
tillväxt.<br />
För att få igång tillväxten fort<br />
kan det behövas skyddsdikning<br />
och en del gamla diken är bra<br />
att rensa.<br />
MEN DÅ DET GÄLLER dikning<br />
av torvmark höjer Peter<br />
Eliasson ett varnande finger.<br />
– Torven har bildats genom<br />
syrebrist som gjort att organis-<br />
”Även om det skiftar med bonitet är<br />
det inte orimligt att ofta räkna med<br />
fem ton kol per hektar under omloppstiden.<br />
merna inte brutits ner. Därmed<br />
fi nns stora lager kol. När torvmark<br />
dikas kommer det in syre<br />
som gör att förmultningen går<br />
snabbt och kolet avgår till atmosfären<br />
i form av koldioxid<br />
eller metangas, som är än värre<br />
för klimatet än koldioxid.<br />
– Försök pekar på att trädens<br />
upptag av kol på dränerad<br />
Peter Eliasson i en skog full av växtkraft<br />
som fångar upp kolet i veden.<br />
torvmark inte räcker för att<br />
kompensera utsläppen.<br />
RESULTAT FRÅN Finland visar<br />
att en rätt utförd gallring<br />
kan öka den kvarvarande skogens<br />
kolupptag med upp till 10<br />
procent. Dessutom kan gallringsvirket<br />
nyttjas till att ersätta<br />
fossila<br />
material.<br />
En dålig gallring<br />
däremot<br />
innebär att tillväxten<br />
i beståndet<br />
tillfälligt<br />
kan stanna av. Dessutom leder<br />
sönderkörd mark till läckage av<br />
kol.<br />
Gödsling med kväve driver<br />
på trädens tillväxt och därmed<br />
upptaget av koldioxid. Med andra<br />
ord är det en bra åtgärd för<br />
att binda mer kol.<br />
Trots det är Peter Eliasson<br />
tveksam till kvävegödsling.<br />
– Många miljöproblem orsakas<br />
av kväve som människan<br />
släppt ut. En del av detta är<br />
kvävgaser i atmosfären som<br />
bidrar till växthuseffekten. Här<br />
behövs mer forskning, men<br />
jag tror kväve kan bli nästa<br />
stora fråga när det gäller klimatet.<br />
– Även om vi inte gödslar<br />
mer än vad träden, eller växterna,<br />
tar upp så kommer ju det<br />
där kvävet ut förr eller senare.<br />
Här går åsikterna isär, men personligen<br />
är jag oroad för handelsgödsel<br />
både inom jord och<br />
skogsbruket.<br />
– Det är komplexa ekosystem<br />
där allt hänger samman. Men<br />
helt klart är skogen en ovärderlig<br />
tillgång då det gäller att<br />
binda kol. Även om det skiftar<br />
med bonitet är det inte orimligt<br />
att ofta räkna med fem ton kol<br />
per hektar under omloppstiden,<br />
säger Peter Eliasson.<br />
VI SKOGSÄGARE 4/08 15
Change language