4 - ATL

More documents

Recommendations

Info

INTERNATIONELLT Brasilien – framtidslandet På några årtionden har Brasilien gått från importör av skogsprodukter till en ledande exportnation. Och utvecklingen fortsätter! Nya massabruk och en växande sågverksindustri är på gång. Björn Rasmusson, som skrivit den här artikeln, följer utvecklingen på plats. På 70-talet var tillväxten 20 kubikmeter per hektar. De bästa förädlade plantorna ger nu 50 kubikmeter och man räknar med fortsatta förbättringar. Foto: Stora Enso Plantage med eukalyptus skördas efter sju år. 52 VI SKOGSÄGARE 4/08
Landet är stort, klimatet gynnsamt och råvaror är det gott om. Brasilien är självförsörjande på olja och är ledande inom etanolbränsle. Sedan många år har man en politisk och ekonomisk stabilitet, infl ationen är under kontroll. Befolkningen är en smältdegel av olika raser från hela världen, stolta, hårt arbetande och fredligt inställda. Våld baserat på etniskt eller religiöst ursprung fi nns inte. FÖR TRETTIO år sedan anlände jag som ung jägmästare till detta land. I väskan låg ett tvåårskontrakt med handelshuset Elof Hansson i Göteborg. Min uppgift var att sälja svenska skogsmaskiner, lokaltillverkade och anpassade för brasilianska förhållanden. Brasilien producerade detta år blygsamma två miljoner ton pappersmassa och det huvudsakliga behovet av skogsprodukter importerades. Men något hade börjat hända... SNABBVÄXANDE skogsplantager med tall och eukalyptus anlades och en modern skogsindustri tog form. I Sverige hörde man talas om brasilianska skogar som växte med 40 kubikmeter om året, vilket väckte oroliga tankar hos svenska skogsdirektörer. Aracruz, i dag världens största massaindustri, hade precis startat upp. Det kom att bli den finske konsultjätten Jaakko Pöyrys fl aggskepp och dess verkliga genombrott på den internationellaskogskonsultarenan. Svenska instruktörer lärde ut motorsågsteknik (den så kallade Nordfor-metoden). Sverige var på många sätt en förebild för de brasilianska företagen. DET HAR HÄNT mycket sedan dess. I år är produktionen av pappersmassa uppe i 11 miljoner ton och Brasilien har utvecklats till en av de stora skogsnationerna i världen. Framfarten fortsätter, 20 miljarder dollar ska investeras inom sju år och kapaciteten kommer att fördubblas till dryga 20 miljoner ton. Vad var det då som fi ck skogsindustrin att ta fart för 35 år sedan? Björn Rasmusson försöker famna ett 20-årigt eukalyptusträd. Det fi nns naturligtvis en rad yttre faktorer såsom en stigande världskonsumtion, tillgängliga arealer och ett lämpligt klimat. Men inget hade hänt utan en handfull visionära företagare som såg möjligheterna och hade modet att satsa. Klabin, Zarzur, Feffer, Frey, Lorentzen hette några av dessa sanna entreprenörer, ofta den första generationen invandrare, som skapade ”det brasilianska skogsundret”. Det bör tilläggas att de till hjälp hade en framsynt och generös statlig skogspolitik. I DAG HAR Brasilien 5 miljoner hektar planterad skog, eller 0,6 procent av landytan. Denna lilla yta producerar alltså dubbelt så mycket virke som Sveriges 24 miljoner hektar. Förklaringen är naturligtvis klimatet men också ett målmedvetet och framgångsrikt utvecklingsarbete inte minst inom genetiken. Med en slutavverkningsålder på sex till sju år är det lätt att koppla ihop de utvalda klonerna med önskade egenskaper hos slutprodukten. Trots den höga tillväxten i plantagerna verkar Brasilien lida av en kronisk virkesbrist. Plantageutbyggnaden och den genetiska utvecklingen har helt enkelt svårt att hänga med industriutbyggnaden. DEN GODA efterfrågan av virke leder till ökade priser och i dag är det synnerligen lönsamt att odla skog. Allt fl er privata markägare ägnar sig åt skogsproduktion, ■ Mer på gång ➤ Avverkningarna från plantageskogarna har stigit från 66 miljoner kubikmeter år 1990 till 155 miljoner kubikmeter år 2006. ➤ Av de totala avverkningarna kom 60 procent från plantager år 2000. ➤ Aracruz, som redan är störst i världen planerar ett nytt bruk på 1,3 miljoner ton om året. ➤ Bolaget VPC planerar ett nytt bruk i Rio Grande do Sul på 1 miljon ton massa om året, plus en andra linje på bruket i Tres Lagos. ➤ Canibra planerar att bygga ut massabruket i Belo Oriente med 0,8 miljoner ton om året. Källa: Price Waterhouse, rapporten Forest, paper & packaging in South America ofta med långtidskontrakt med ett lokalt massabruk. Även institutioner och pensionsstiftelser börjar se skogsbruk i Brasilien som en intressant placering. Med tillväxter på över 40–60 kubikmeter per hektar (även för tall!) en säker avsättning och garanterade virkespriser är kalkylen lätt att räkna hem. En lite förenklad kalkyl för en privat skogsägare ser ut så här: Markpris, kr/hektar 10 000–20 000 Föryngringskostnad 9 000 kronor Volym efter 7 år 350 kubikmeter Avkastning 10–15 procent I avkastningen har kostnaden för marken räknats med. BRASILIEN ÄR ÄVEN stor producent av fiberskivor, plywood och andra trävaror. Tallen har man tidigt lärt sig såga trots dess frodighet. Eukalyptus har länge fått kämpa med sitt dåliga rykte som sågvirke men i dag har man lärt sig att tillverka högklassiga produkter av eukalyptus. Det är ett starkt, stabilt och, inte minst, vackert trädslag med samma egenskaper som många av de naturliga tropiska trädslagen. Brasiliens första exportprodukt från skogen var Pau Brasil, ett träd från vilket man utvann ett ”kungligt rött färgämne”. Trädslaget blev näst intill utrotat, men det hann ge Brasilien dess namn. Det tillhör historien. I dag är det inte regnskogen utan plantageskogarna som spelar huvudrollen. De är uppdelade på produktionsskogar och skyddsskogar. Produktionsskogarna består av plantager med monokulturer, extremt inriktade på att producera det virke som industrin vill ha. Skogsägaren måste sedan avsätta 20 procent till ur- sprungsbiotop plus mark kring våtmarker och vattendrag. När StoraEnso köper mark avsätts hälften av arealen till plantager, resten restaureras till vad det en gång var, tropisk regnskog. LIKVÄL BLIR det konflikter. Ofta ses plantagerna som en konkurrent till matproduktionen. Dessutom har brasilianaren svårt för de odlade trädslagen, hus ska byggas av betong och i den mån trä används ska det vara tropikträ. Men sakta är en vändning på gång. Skandinavisk ljus design börjar synas i möbelaffärerna och furumöblerna som dominerar möbelexporten hittar numera även en inhemsk marknad. Ikea skulle göra succé ifall de öppnade varuhus i Brasilien. MED DE GYNSAMMA förutsättningarna och med tillströmmande kapital kommer Brasilien att fortsätta att utvecklas som skogsnation. Skandinavien har bidragit med teknologi och kunskap men det har varit anmärkningsvärt svagt intresse i att investera i skogsbruk. Med Stora Enso som ett undantag lyser den svenska skogsindustrin med sin frånvaro. Helt klart är att kombinationen riskvilligt kapital, modern teknologi och kontroll av råvaran är ett vinnande koncept i framtidens skogsland – och kommer så att förbli. Artikeln är skriven av Björn Rasmusson är jägmästare och bosatt i Curitiba, Brasilien. bjorn@asora.se VI SKOGSÄGARE 4/08 53
Page 1 and 2: Nr 4 2008 Lena lyfter skogen i EU S
Page 3 and 4: INNEHÅLL Nummer 4 2008 Nästa numm
Page 5 and 6: Voffo gör di på dette viset? LEDA
Page 7 and 8: lämnat över makt till EU. Då vi
Page 9 and 10: Framtidens styr- och informationssy
Page 11 and 12: Moheda/Källefall skapar tillsamman
Page 13 and 14: Tinget lyfte klimatfrågorna Kampan
Page 15 and 16: Forskningen bygger på datormodelle
Page 17 and 18: Tigercat är i grunden en högkvali
Page 19 and 20: ® K•T•S har ett brett program
Page 21 and 22: Nästa bokstavskombination som din
Page 23 and 24: FÖR UTBOR I STOCKHOLM Pub Treklöv
Page 25 and 26: Fler väljer Palms Maskinprogram fr
Page 28 and 29: TEKNIK Lars Pekkas rullande redakti
Page 30 and 31: SKÖTSEL Siktet inställt på bätt
Page 32 and 33: SKÖTSEL ▼ Fortsättning: Siktet
Page 34 and 35: SKOGSGÅRDEN Tallarna i norr är fi
Page 36 and 37: SKOGSGÅRDEN Fortsättning: Framtid
Page 38 and 39: VATTEN Per Sandberg, Mellanskog. Jo
Page 40 and 41: ENERGI Bra snurr på gården Parall
Page 42 and 43: FORSKNING Gratis kurs om skogen på
Page 44 and 45: MARKNAD Barkborren tynger industrin
Page 46 and 47: JAKT 46 På sidan 48 ger vi praktis
Page 48 and 49: JAKT Vindriktningen kollas med ciga
Page 50 and 51: JAKT Ny älgutredning Nuvarande sys
Page 54 and 55: Minska värmekostnaden Satsa på fl
Page 56 and 57: Band- och slirskydd som tar dig dit
Page 58 and 59: Ring oss vid köp av traktorer, mas
Page 60 and 61: RH-Pusher Trädfällriktare 6 st ol
Page 62 and 63: Äntligen faller det några regndro
Page 64: Posttidning B LRF Media AB Box 6132

4 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?