Fältbiologen 3-4/2010.pdf - Fältbiologerna

More documents

Recommendations

Info

Under sommaren finns det 300 000–400 000 älgar i Sverige. Vid höstjakten skjuts ungefär en tredjedel av dessa och vinterstammen är därför betydligt lägre. Varje år föds det cirka 100 000 nya älgar, och så länge jaktuttaget är konstant hålls stammen på ungefär samma nivå år efter år. Foto: Martin Larsson – Det är inte så att vi anser att älgarna ska få äta hur mycket som helst, men man kan inte planera skogsbruket som om vårt inhemska vilt inte fanns. Fredrik Widemo är naturvårdsansvarig på Svenska Jägareförbundet. – Skogsbolagen skyller på älgarna för att ungskogarna blir förstörda. Men samtidigt gör skogsbruket att älgen bara hittar mat just på hyggen och i ungskogar. När man underröjer i produktionsskogen, det vill säga fäller alla småträd för att de stora ska växa bättre, röjer man därmed bort möjligt foder för älgarna. Om skogsbolaget dessutom gödslar skogen, vilket är negativt för bärriset på marken, försvinner en annan viktig födokälla. – I ett mer naturligt skogslandskap, där träden är mer olikåldriga och skogen mer öppen så att nya småträd får chans att växa upp, skulle betestrycket spridas på ett annat sätt, säger Fredrik Widemo. Saken blir inte bättre av att man dessutom börjat ta ut allt mer av groten, grenar och toppar som blir 16 | <strong>Fältbiologen</strong> 3–4/2010 över vid avverkning, istället för att låta det ligger kvar på hyggena där det kan bli mat åt älgarna. Markägaren tjänar visserligen på att ta ut mer trä från skogen, men måste räkna med att samtidigt få en ökad kostnad för betesskador. Älgarnas matvanor är inte bara en kostnad för skogsbolagen. Många menar att eftersom de helst av allt äter unga rönnar, sälgar och aspar så gör älgarna det svårt att nå det miljömål som handlar om att vi behöver få upp mer lövträd i skogen. – Det stämmer att för hårt bete är dåligt för skogen och leder till en utarmning av den biologiska mångfalden, säger Fredrik Widemo, men forskningen visar också att ett för lågt betestryck inte heller är bra. Lagom hårt bete ger en varierad struktur och mer mångfald. Fredrik Widemo hävdar att det inte alls är omöjligt att få upp lövträd. – Älgar och rådjur går ogärna in där det är riktigt tätt. De vill ha uppsikt och möjlig- Det moderna skogsbruket har varit otroligt gynnsamt för älgjakten. Planterade tallskogar skapar foder i mängder åt älgarna, och det omfattande anläggandet av skogsbilvägar har skapat en ny tillgänglighet till markerna. Foto: Christer Kalén het till fri flykt. Knepet är därför att inte röja och friställa lövträden för tidigt. Han beskriver hur älgarna går som maskiner över ett nytt hygge fullt av smårönnar. De tuggar i sig allt. Men han förklarar också att det inte är just de rönnarna som blir stora träd, utan de som kommer två till tre år senare, i skydd av björkar och av tallar som planterats. – Rönnen är visserligen ett pionjärträd, men det betyder inte att det inte kommer upp några fler sedan. Och det behövs inte jättemånga rönnar, aspar och sälgar per hektar för att behålla den biologiska mångfalden. Christer Kalén, som är viltspecialist på Skogsvårdsstyrelsen, är skeptisk. – Få människor inser hur mycket en älg äter. Det finns studier som visar att om vi ska öka älgstammen med en individ krävs det 30 hektar ungskog för att inte betesskadorna samtidigt ska öka. Han menar att effekterna av foderskapande åtgärder som att spara breda kant-
zoner vid en avverkning eller att sätta ett halvt hektar med snabbväxande vide är marginella jämfört med den fodermängd som skapas på ett markberett och planterat hygge. Viltet har dessutom stor inverkan på den biologiska mångfalden. På många platser är stängsel runt hyggena enda lösningen för att få lövträd att växa upp där. Alternativet är att det bara blir granplantager och björkar. – Det jag oroar mig mest för är att vi ska förlora halva tallarealen i södra Sverige. Bland de viktigaste orsakerna till att många markägare planterar gran på tallmarker är betestrycket. Har man en gång planterat tall och fått den uppäten … ja, man gör bara det misstaget en gång. När någon börjar plantera mindre smakliga trädslag som contortatall eller gran på sina tallmarker så räddar den markägaren sin egen skog, medan grannen får mer skador. Christer Kalén poängterar att det inte bara är de stora skogsbolagen som det handlar om, även en massa små markägare drabbas. Samtidigt är det drygt 40 procent av skogsägarna som jagar. Och kvoterna för hur mycket älgar som ska skjutas varje år sätts i lokala samråd mellan bland annat jägare och markägare. Enligt Göran Bergqvist på Svenska Jägareförbundet har det under de senaste fem åren anmälts avvikande åsikter efter mindre än 20 procent av dessa samråd. De som är missnöjda är i princip alltid skogsbolagen. I vissa fall får älgarna också en oförtjänt stor del av skulden. Forskning har till exempel visat att när det gäller att få upp mer asp i skogen så har bristen på skogsbränder i modern tid haft en betydligt större betydelse än älgbetet. Och historiskt sett har man inom skogsbruket länge själva motarbetat lövträd i produktionsskogen. Älgarna är inte heller ensamma om att äta av de delar av naturen som markägaren anser är ämnad för annat. Vi har också ett växande antal av rådjur, hjortar, vildsvin och gäss i Sverige. Sammanfattningsvis konstaterar även Sveaskogs skogschef Herman Sundqvist att utan dagens skogsbruk skulle det inte finnas förutsättningar för den stora älgstam som vi har idag. Fernau Det är få arter som gynnas av kalhyggen. Mia Älgarna är definitivt en av dem. ••• bild: Sommarminne: Att lägga i båten Varje år ägnar min pappa en sommardag åt att lägga i båten. Det är ingen storslagen sak – en tresitsig plastbåt som vi brukar hänga en utombordare på. När jag tänker tillbaka på sommaren så är det alltid en av de saker som jag minns, att vi lade i båten. Det finns något nästan motvilligt i det hela, med allt arbete som är med att vända den, få upp den på båtvagnen och backa ner den i vattnet. Och det är inte ens säkert att det blir mycket mer än en tur varje sommar trots strålande sol och lediga dagar. Men det är ändå något som ska göras varje år. Det är så det ska vara helt enkelt, på sommaren ska båten vara i. Det är något visst med sommaren ändå. Smaka bara på ordet: sommar. Nästan omöjligt annat än att viska fram det och det stora o:et i mitten gör att det känns som en stor varm kram. Kanske är sommaren bäst i minnet? Vi kan ju omöjligt komma ihåg allt vi upplever, så vi måste sortera. Och när vi sorterar så gör vi det efter olika principer. Vi berättar historier för oss själva när vi minns, och som i alla historier finns det en del viktiga punkter: först förstås början och sedan några saker som händer på vägen, men det allra viktigaste för hur vi minns är hur det slutar, det påverkar hela vår uppfattning om minnet. Hur slutar sommaren då? Praktiskt nog har vi ordnat det så att sommaren ofrånkomligen måste sluta gott, eftersom när det slutar att vara varmt och skönt så är det per definition inte sommar längre. Och när min pappa varje år tar upp båten när sommaren är slut så är det viktiga inte hur mycket vi åkte med den. Det viktiga är att man har en händelse att berätta för sig själv. Det viktiga är att den var i. Johan Berg <strong>Fältbiologen</strong> 3–4/2010 | 17
Page 1 and 2: 3-4/2010 Jakten går vidare
Page 3 and 4: Tips och notiser 4 Lätta sillar oc
Page 5 and 6: Sillarna har gått ner i vikt En no
Page 7 and 8: Hett på plattan text och foto: Alv
Page 9 and 10: Sveriges kust är lång och full av
Page 11 and 12: Det är andra veckan i oktober och
Page 13 and 14: Martin Larsson på pass. Blickstill
Page 15: Älgarna i skottlinjen - Ja, om det
Page 19 and 20: Med sikte på rovfåglarna text och
Page 21 and 22: Nästan uteslutande är jägarna, s
Page 23 and 24: Linnea jagar det osynliga Harmonogr
Page 25 and 26: Conussnäcka Röntgenbilden av en c
Page 27: Adventure Ecologys tanke med Plasti
Page 30 and 31: Hopp för lökgrodan text: Annelie
Page 32: minifältis text: Jenny Luukkonen b
Page 35 and 36: uteliv handlingskraft Djur, växter
Page 37 and 38: Fältbiologen 3-4/2010 | 37
Page 39 and 40: motvikt till alla larmrapporter. Sy
Page 41 and 42: 2-8 januari 2011 går Fältbiologer
Page 43 and 44: foto: Magnus Bjelkefelt Layout och
Page 45 and 46: foto: Alva Sigtryggsson Skönpaddli
Page 47 and 48: Valberedda Stehag den 30 oktober 10

Fältbiologen 3-4/2010.pdf - Fältbiologerna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?