Ladda ner del 3 som PDF-uppslag - Regnmakarna

Andra kapitlet
PLANEN
– Jag fattar inte hur Ruth Skorpen kan vara ett Klimatkryp. Hon är ju jättebra! Nästan
lika bra som du, fröken Rein, sa Reinert och smuttade på det gröna örtteet han hade i
koppen.
Han satt hemma hos Rebecca tillsammans med de andra Regnmakarna. Hon
bodde i ett alldeles nytt lågenergihus som var extra välisolerat och hade energifönster.
Hennes elektriska apparater var CE-märkta och alla stand by-knappar var avstängda.
På tv:n också. Rummet var fullt av krukor med växter och örter, och vaser med rosor,
tulpaner, violer, liljekonvaljer och en massa andra blommor. Genom fönstret kunde de
se en stor trädgård där äppel-, päron-, plommon- och körsbärsträd blommade bredvid
mängder av mindre träd och buskar som Rebecca och Reidun hade planterat.
Reinert förstod inte riktigt varför Reidun bodde där. När han frågade svarade hon
bara att hon kom dit för länge sedan. Hon sa ingenting om var hon kom ifrån, eller var
hennes föräldrar var. Reinert ville heller inte fråga om det. Han var rädd att hon hade
upplevt något som var alldeles för sorgligt att prata om. När han frågade varför hon
kallade sig Vibeke i skolan, och Reidun när hon var tillsammans med dem, svarade hon
att Vibeke var hennes hemliga identitet. Reinert frågade inte mer, men Vibeke/Reidun/
Rebecca var ett mysterium och han var fast besluten att lösa det.
– Var snäll och kalla mig inte fröken Rein, sa Rebecca och hällde upp mer te i sin
kopp.
– Det får mig att känna mig så gammal. Kalla mig Rebecca.
– Givetvis, Rebecca, sa René. – Gott te. Kommer det från den egna trädgården?
– Nej, sa Rebecca. – Det kommer från Kina.
– Och frukt, sa Renate. – Får jag ta en till? Tusen tack.
Hon tog ett stort grönt äpple från fruktfatet som stod på bordet.
– Det är ekologiskt odlat. Ska man sanera världen tycker jag man bör börja med sig
själv, sa Rebecca.
– Håller med, sa René. – Ingen elektrisk tandborste i det här huset, gissar jag.
– Jo, faktiskt, sa Rebecca. – Men det är väl inte det största hotet mot klimatet.
– Det säger Ruben också, sa Renate. – Och han är i vart fall inget Klimatkryp.
Rebecca skakade på huvudet.
– Nej, det är ingen dålig lillebror du har!
På vägen hem från köpcentret hade Reidun berättat för henne om allt som hänt.
16 17