Untitled

More documents

Recommendations

Info

Fig 8. Fosfatproverna kan mätas in på tre olika sätt, antingen med hjälp av en totalstation (översta bilden), eller med GPS (global position system) (mittersta bilden). Det tredje alternativet är att digitalisera, dvs markera proverna manuellt på en karta (nedersta bilden). 11
12 Insamling av jordprover Innan man tar proverna är det viktigt att bedöma på vilken nivå provtagningen skall ske. Man måste igenom det översta jordlagret och nå ned till den sterila nivån (jmf fig 7). På så vis kan man avgöra om kulturlager förekommer eller inte. Den sterila nivån fungerar då som en slags referens. I praktiken är det inte alltid så lätt att bedöma var provet skall tas eftersom långvarig odling ofta har jämnat ut och fyllt igen smärre svackor så att åkermarken ser ut som ett plant golv. Exempelvis kan tjocka matjordslager ha samlats ovanpå rester av kulturlager, vilket man självfallet måste vara observant på. Det gäller alltså att hela tiden anpassa sin provtagning efter variationerna i den odlade jordens matjordslager. I svackor har tjocka lager matjord samlats medan förhållandet naturligtvis är det motsatta i åkermarkens högre liggande partier. Där har också det mesta, eller stora delar av tidigare boplatser kontinuerligt odlats bort med följden att kulturlagren kan vara tunna eller helt försvunna. I åkermark bör således proven tas direkt i ploglagrets underkant där man antingen träffar på steril jord eller förhoppningsvis rester av kulturlager. I skogsmark tas provet i podsolprofilens anrikningsskikt, även kallat rostjord eller B-horisonten (fig 9). Om misstanke om kulturlager finns tas provet givetvis istället i det lagret. Ibland kan det vara svårt att hitta den rätta nivån. På en kortvarig eller periodiskt använd stenåldersboplats kan det tunna lager man vill komma åt endast vara någon centimeter tjockt. Själva provtagningen är ett ganska tungt jobb. Att trycka eller stampa ned provtagaren kan vara nog så tufft, men att dra upp den för hand är än värre, särskilt i styva jordar. I torr sandjord kan problemet istället vara att det är svårt att komma igenom det översta lagret. Fig 9. Schematisk teckning över podsolprofilen (Fredén 1994, s 172).
Page 2 and 3: Arkeologikonsult AB Stockholm, 1995
Page 4 and 5: Innehåll Det var så här det bör
Page 6 and 7: Det var så här det började Före
Page 8 and 9: Hur skall karteringen läggas upp ?
Page 10 and 11: Fig 5. Det nu aktuella fosfatkarter
Page 12 and 13: Värt att veta om fosfor Den störs
Page 14 and 15: Hitta rätt på kartan Inför jordp
Page 18 and 19: Dessutom rinner gärna sanden ur pr
Page 20 and 21: Fig 11. Det s k FIA-systemet från
Page 22 and 23: Fördjupning med metoddiskussion De
Page 24 and 25: avlöst varandra på platsen (fig 1
Page 26 and 27: Fig 13. Skelettgrav A216, Bastuback
Page 28 and 29: Fällor och felkällor Det stora me
Page 30 and 31: Karta B Karta C 0 0 20 40 60 80 met
Page 32 and 33: I övrigt styrs processen i laborat

Untitled

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?