Untitled

Det var så här det började
Föregångaren inom svensk arkeologi när det gäller fosfatkarteringar är Olof Arrhenius.
På 1930-talet fosfatkarterade han områden i Skåne och på Gotland för Svenska Sockerbolaget,
som sökte lämplig mark för sockerbetsodling. På fosfatkartorna syntes tydligt
spår av mänsklig aktivitet, främst de oskiftade byarna. Arrhenius publicerade sina resultat i
tidskriften Fornvännen 1935. Artikeln innehåller fakta och slutsatser om metodens möjligheter
och begränsningar som gäller än idag. Den beskriver såväl provtagningsmetodik och
rationell hantering som arkeologiska resultat och felkällor.
Metodbeskrivningen i denna broschyr bygger vidare på Arrhenius idéer. Med den tekniska
utveckling som skett sedan 1930-talet, inte minst genom datorernas inträde på arenan, har
både provtagningen och
möjligheterna att
framställa överskådligafosfatkartor
utvecklats.
Fig 2. Med en orange
färgton i olika intensitet
visar denna teckning hur
avfallet under årens lopp
sprids ut och successivt
lagras i marken.
1