Untitled

Fig 11. Det s k FIA-systemet från Tecator (Flow injection analysis-system) med provkarusellen till höger
och analysenheten till vänster.
utbytbar form frigörs genom jonbyte dvs de fosfater som är adsorberade till oorganiska
kolloider (Al- och Fe- grupper) eller adsorberade till humus (främst till NH 2 - grupperna).
Svårlösliga fosfater som kalciumvätefosfat (CaHPO 4 ), oktafosfat (Ca 4 H(PO 4 ) 3 ) och
hydroxidapatit (Ca 5 (PO 4 ) 3 OH) s k sekundära mineral, påverkas knappast.
Boplatser som ligger på jordar med fina fraktioner, som leror med mängder av mineralkorn,
borde ge upphov till högre fosfatvärden än liknande boplatser belägna på sandiga jordar, vilka
kännetecknas av grövre mineralkorn. Detta eftersom många små korn ger fler ytor för fosfaterna
att fixeras vid. Men analysresultat från leriga respektive sandiga prover visar på ett
motsatt förhållande. Detta beror dock troligtvis på att citronsyran inte löser de förhållandevis
större fraktionerna fixerade fosfater som finns i leriga material. En annan orsak kan vara
skillnader i typ av anläggning, näringsfång, avfallshantering etc. Stenåldersboplatser från
neolitikum på sandiga grusåsar eller moränbackar, uppvisar ofta mycket höga fosfathalter till
skillnad från exempelvis järnåldersboplatser på lera. Ytterst verkar det dock som om
användningstiden av boplatsen har stor betydelse för hur höga fosfatvärdena kan bli, t ex har
mesolitiska boplatser ofta låga fosfathalter då de endast använts under kortare perioder.
15