Ekonomisk översikt, september 2005

3 Utrikeshandel
Bytesbalansen
Överskottet i bytesbalansen växte i fjol, trots att överskottet i handelsbalansen minskade,
för underskottet i balansen för produktionsfaktorersättningar minskade markant.
I år försvagas överskottet i bytesbalansen, när överskottet i handelsbalansen minskar
samtidigt som underskottet i balansen för produktionsfaktorersättningar fördjupas.
Utrikeshandelns realtillväxt höjde i fjol tillväxten i bruttonationalprodukten med
nästan en halv procentenhet, men överskottet i handelsbalansen krympte på grund av
det svagare bytesförhållandet. De snabbt stegrade priserna på importenergi och råvaror
försvagar i år bytesförhållandet ytterligare och leder åter till att överskottet i
handelsbalansen minskar, trots att det beräknas att exportvolymen utvecklas fortsatt
gynnsamt, oberoende av arbetskonflikten inom pappersindustrin. Nästa år försämras
bytesförhållandet långsammare och överskottet i handelsbalansen växer.
Underskottet i servicebalansen minskade i fjol på grund av den exceptionellt stora
ökningen i serviceinkomsterna. I år växer underskottet på nytt, bl.a. för att inverkan av
de högre transportkostnaderna är större i serviceimporten än i serviceexporten.
Slutsumman i balansen för produktionsfaktorersättningar och inkomstöverföringar
har en benägenhet att fluktuera mycket, för den påverkas av företagens internationella
ägararrangemang och finansieringsflöden. I våras ökade utdelningarna till utlandet
markant och därför fördjupas underskottet i produktionsfaktorersättningarna i år.
Nästa år minskar underskottet på nytt.
Finlands räntebärande utländska nettofordran steg i slutet av förra året till 11 miljarder
euro. I juni var nettofordran 9,4 miljarder euro. Enligt en mekanisk kalkyl stiger
saldot för den räntebärande nettofordran i slutet av detta år till drygt 13 miljarder
euro. Nettotillgångarna (det traditionella nettoskuld-begreppet, inklusive utländska
börstillgångar) stod i juni på -29,5 miljarder euro.
26