Ekonomisk översikt, september 2005

More documents

Recommendations

Info

10 Den offentliaa ekonomin Produktivitetsutvecklingen för statens och samkommunernas service 82 Utgifter 1) 2003 2000 2001 2002 2003 2004 md euro förändring, % Staten: Totalproduktivitet: 9,9 -0,7 2,8 -1,4 -2,1 0,0 Samkommuner: Hälsovårdscentralerna 2,6 -0,9 -3,4 -3,7 -3,0 .. Specialsjukvården 3,6 .. -2,2 0,1 -0,3 .. Anstaltsvård för åldringar 1,2 .. -6,4 -0,5 -0,5 .. Kommunernas totalproduktivitet 12,6 -1,8 -2,5 -3,2 -1,5 .. -Utbildningstjänster 5,5 -1,3 -1,5 -3,4 -0,9 .. - Grundskola 3,2 -2,2 -1,6 -3,7 -0,3 .. - Gymnasium 0,5 -2,9 -2,9 -5,7 -1,6 .. - Yrkesläroanstalt 0,4 1,0 1,8 -4,0 -3,4 .. -Bibliotekstjänster 0,3 -0,5 -0,5 0,3 -0,5 .. -Sociala tjänster 6,8 -2,7 -4,5 -3,2 -2,3 .. - Barndagvård 2,0 -2,8 -3,8 -3,6 -1,4 .. 1) Statens konsumtionsutgifter enligt nationalräkenskaperna, kommunernas omkostnader enligt kommunernas bokföring.
11 Den finansiella balansen och finans.. 11 DEN FINANSIELLA BALANSEN OCH FINANSMARKNADEN Europeiska centralbankens styrränta har hållits på nuvarande 2 % sedan juni 2003. Marknadens förväntningar beträffande tidpunkten för en förhöjning av styrräntan har skjutits fram till nästa år. Förenta staternas centralbank började i juni i fjol stegvis höja styrräntan. Räntan har till augusti i år höjts med en kvarts procentenhet i sänder till 3,50 %. Centralbanken har låtit förstå att man avser att fortsätta att småningom höja räntan. I Storbritannien lindrade centralbanken inriktningen i sin penningpolitik genom att i augusti sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 4,50 %. I Sverige sänkte centralbanken i juni styrräntan med så mycket som en halv procentenhet till 1,50 %. Räntorna i euroområdet är alltjämt rekordlåga. I Finland har 12 månaders Euribor, som är den allmänt använda referensräntan för lån, oavbrutet hållit sig under 2,5 % redan i två års tid. Också de långa räntorna är låga. Räntan på finska statens 10 års referenslån har rört sig kring 4 % sedan början av 2003 och i år varit nere i närmare tre procent. I Förenta staterna har 10 års räntan så småningom börjat stiga, och den låg i augusti klart över fyra procent. I Förenta staterna är ränteutsikterna stigande. Eurons värde i förhållande till dollarn har sedan vågdalen år 2001 stigit med över 40 %. Denna utveckling avstannade åtminstone tillfälligt vid årsskiftet i fjol och i år har eurons värde i förhållande till dollarn försvagats. Bakom den svagare dollarn ligger det dubbla underskottet i Förenta staterna, som tär på placerarnas förtroende. Både bytesbalansen och den federala budgeten visar ett betydande underskott. Dollarns värde har i år fått stöd av att räntorna i Förenta staterna är högre än i euroområdet och av euroområdets relativt blygsamma ekonomiska utveckling. Börskurserna har under de senaste 12 månaderna stigit oenhetligt. Den genomsnittliga kursutvecklingen i euroområdet mäts med DJ STOXX50, som har gått upp med ungefär en femtedel. I Finland har kursuppgången varit kraftigare. I Förenta staterna har uppgången i aktiekurserna bromsats av räntestegringen och blivit blygsammare än i Europa. 83
Page 1:
Bilaga 1 Till Regeringens propositi
Page 4 and 5:
Översikten utarbetad av Allmän ö
Page 6 and 7:
1 Allmän översikt nomiska utveckl
Page 8 and 9:
1 Allmän översikt I jämförelse
Page 10 and 11:
1 Allmän översikt hållandena hå
Page 12 and 13:
1 Allmän översikt Att befolkninge
Page 14 and 15:
1 Allmän översikt Det medelfristi
Page 16 and 17:
2 Den internationella ekonomin Osä
Page 18 and 19:
2 Den internationella ekonomin Brut
Page 20 and 21:
2 Den internationella ekonomin I Sv
Page 22 and 23:
3 Utrikeshandel Centrala exportlän
Page 24 and 25:
3 Utrikeshandel Export av varor och
Page 26 and 27:
3 Utrikeshandel Bytesbalansen Över
Page 28 and 29:
3 Utrikeshandel 28
Page 30 and 31:
4 Produktion beskattning kan sälja
Page 32 and 33: 4 Produktion Industrins produktion
Page 34 and 35: 4 Produktion Byggverksamhet 1990 =
Page 36 and 37: 4 Produktion För handeln var 2004
Page 38 and 39: 4 Produktion Servicenäringarnas pr
Page 40 and 41: 4 Produktion Produktion 1990 = 100
Page 42 and 43: 4 Produktion 42
Page 44 and 45: 5 Arbetskraften Uppgången i efterf
Page 47 and 48: 6 KOSTNADER OCH PRISER 6 Kostnader
Page 49 and 50: Prisindex Konsumentprisindex och pr
Page 51 and 52: 7 INKOMSTER 7 Inkomster Uppgången
Page 53 and 54: 8 KONSUMTION Privat konsumtion 8 Ko
Page 55 and 56: Offentlig konsumtion Konsumtionen 8
Page 57 and 58: 9 INVESTERINGAR Fasta investeringar
Page 59 and 60: Investeringar i fast kapital 1990 =
Page 61 and 62: 10 DEN OFFENTLIGA EKONOMIN Statsfö
Page 63 and 64: 10 Den offentliga ekonomin sumtions
Page 65 and 66: 10 Den offentliga ekonomin Enligt r
Page 67 and 68: 10 Den offentliga ekonomin I skatte
Page 69 and 70: Lokalförvaltningens personal och p
Page 71 and 72: 10 Den offentliga ekonomin sionspre
Page 73 and 74: Övriga socialskyddsfonder 10 Den o
Page 75 and 76: 10 Den offentliga ekonomin År 2006
Page 77 and 78: De offentliga samfundens skattegrad
Page 79 and 80: 35. Offentliga samfund 1) 10 Den of
Page 81: 10 Den offentliga ekonomin hetsmäs
Page 85 and 86: Monetära finansinstituts (MFI) utl
Page 87 and 88: Ekonomiska tilldragelser EKONOMISKA
Page 89 and 90: Ekonomiska tilldragelser om särski
Page 91 and 92: 20.5. Ekonomiska tilldragelser Repu
Page 93 and 94: Ekonomiska tilldragelser verksamhet
Page 95 and 96: Ekonomiska tilldragelser sieringen
Page 97 and 98: Bilagetabeller: 1. Balansen för ti
Page 99 and 100: 2. Samhällsekonomins finansiella j
Page 101 and 102: Bilagetabeller 4. Utgifterna i stat
Page 103 and 104: 6. Statens och kommunernas skuld, m
Page 105 and 106: 9. Intäkter och kostnader enligt l
show all

Ekonomisk översikt, september 2005

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?