Ekonomisk översikt, september 2005

10 Den offentliga ekonomin
År 2006 ökar Folkpensionsanstaltens premieinkomst av de försäkrade mycket kraftigt
till följd av sjukförsäkringspremiereformen. Balansen i socialskyddsfonderna påverkas
dock inte av reformen, eftersom statens finansiering till FPA minskar i motsvarande
mån. Totalt ökar socialskyddsfondernas premieinkomst med 8 % och fonderna har ett
överskott på 0,1 % av totalproduktionen. Överskottet uppstår i arbetslöshetsförsäkringsfondens
konjunkturbuffert.
Den offentliga sektorn totalt
Mätt enligt utgifterna i relation till nationalprodukten hör Finlands offentliga ekonomi till
de största i EU. På finansieringssidan återspeglas detta som en relativt hög skattegrad. I
år stiger den s.k. utgiftsgraden en aning från i fjol, till 51½ % av totalproduktionen. Uppgången
är dock delvis skenbar och beror på att BNP-värdet växer bara litet när volymtillväxten
är svag och även prisstegringen avstannar för att bytesförhållandet försvagas.
Också totalskattegraden stiger trots skattelättnaderna en aning i år, av ovan nämnda statistiska
orsaker. Höjningarna av socialskyddsavgifterna höjer de facto skattegraden i år. När
intaget av direkta skatter relateras till lönesummans utveckling i stället för till BNP, sjönk
”skattegraden” från år 2002 till år 2004 med 4½ procentenheter och sjunker i år och nästa
år med ytterligare en procentenhet, totalt således nästan 7 procentenheter. Här ingår också
samfundsskattens utveckling och sänkningarna av den. Relationstalet för skatterna på
produktion och import, dvs. de indirekta skatterna, förblir mycket stabilt i förhållande till
totalproduktionen men sjunker något i förhållande till den inhemska efterfrågan.
Den offentliga sektorns finansiella överskott i Finland var tack vare ett flertal faktorer
tillfälligt rekordstort år 2000. Därefter har överskottet kontinuerligt minskat varje år,
men överskottet är trots det alltjämt rätt stort för europeiska förhållanden. Minskningen i
överskottet håller nu på att avstanna, men basen har blivit smalare och överskottet är beroende
av enbart arbetspensionsfonderna.
Den offentliga sektorns balans i Finland hör också till de starkaste i EU. Staten har
alltjämt betydande skulder och kommunerna skuldsätter sig allt mer, men hela den offentliga
bruttoskuldsättningen (skulden/BNP) är på väg nedåt. Särskilt tack vare arbetspensionsfonderna
är fordringarna klart större än skulderna, och alla den offentliga ekonomins
nettofordringar uppgår till nästan hälften av totalproduktionen.
Inkomstutvecklingen inom den offentliga sektorn har under de senaste åren varit
oenhetlig, år 2000 ökade inkomsterna med över 12 %, men år 2003 avstannade tillväxten
nästan helt. Både i år och nästa år ökar inkomsterna med cirka 3 %. Intäkterna av socialskyddsavgifterna
stiger i år med 6½ % och även nästan år med 5 %. De direkta skatterna
stiger i år med 1½ %, men nästa år bara med hälften därav. Skattelindringarna minskar
skatteintäkterna och nästa år beräknas också lönesumman växa långsammare. Den offent-
75