Ekonomisk översikt, september 2005

10 Den offentliga ekonomin
Enligt regeringsprogrammet skall efterfrågan på lågavlönat arbete ökas genom inriktade
lindringar av de indirekta arbetskraftskostnaderna. Regeringen vill införa ett låglönestöd
för att främja möjligheterna för äldre personer att få arbete och stanna kvar i arbete.
Enligt propositionen kan stöd betalas till arbetsgivare som erbjuder regelbundet
heltidsarbete. Låglönestödet beräknas på årsnivå till cirka 100 mn euro 2) . För äldre låglöneanställdas
del sjunker arbetsgivarnas arbetskraftskostnader. Nedsättningen per arbetstagare
är beroende på lönenivån maximalt cirka 15 % av arbetskraftskostnaderna. Stödet
sänker lönekostnaderna för arbetstagare med låg produktivitet, högre ålder och låga löner,
och förbättrar sysselsättningen i målgruppen. På längre sikt kan stödet för lågavlönat
arbete förbättra sysselsättningen med ungefär 1 900 årsverken.
Beloppet av statens konsumtionsutgifter väntas växa bara litet, när bl.a. antalet anställda
i enlighet med produktivitetsmålen är på väg att minska. Utgiftsökningarna för det
s.k. fattigdomspaketet utfaller huvudsakligen först följande år. Nästa år inleds flera större
trafikledsprojekt. Samtidigt slutförs t.ex. det stora järnvägsarbetet, och som helhet ser investeringarna
ut att minska något nästa år.
I statsfinanserna uppstår enligt nationalräkenskaperna nästa år ett underskott på ½
% av totalproduktionen. Staten upptar enligt budgetförslaget nya lån på 0,7 md euro, men
skulden i relation till BNP minskar och torde gå under 40 %.
Lokalförvaltningen
Enligt preliminära uppgifter om bokslutet för 2004 försvagades jämvikten i den kommunala
ekonomin jämfört med året innan. Detta berodde framför allt på att utgiftsökningen
blev snabbare samtidigt som skatteinkomsterna ökade blygsamt.
År 2005 förblir kommunernas finansiella situation stram, trots att skatteinkomsterna
stiger snabbare. Också i statsandelar betalas mer än i fjol, så kommunernas inkomster växer
snabbare än året innan. Ökningen i kommunernas totalutgifter beräknas bli långsammare.
Utgiftsökningen är dock alltjämt för snabb i förhållande till inkomstökningen.
Kommunernas finansiella situation förbättras, men förblir klart negativ, vilket ökar kommunernas
behov att skuldsätta sig.
Skatteinkomsterna beräknas i år öka med cirka 4 %. Inkomstskatteprocenten steg
i 136 kommuner. Kommunerna höjde sina inkomstskatteprocenter så att medeltalet vägt
med de i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomsterna steg från 18,12 % år 2004
till 18,30 %. Kommunerna kompenserades till fullo för sänkningen av samfundsskattesatsen
från 29 % till 26 % genom att kommungruppens utdelning av samfundsskatten höjdes
från 19,75 % till 22,03 %. Kommunernas intäkter av samfundsskatten växer med cirka
3½ %. I fastighetsskatt beräknas inflyta 720 mn euro.
2) Stödet har behandlats som en statlig subvention till företagssektorn.
65