Nummer 5 2010 - Dialäsen

patienter 

En gång gång i månaden 

Varannan vecka 

En gång i veckan 

Subkutant 

Intravenöst 

dosering 

Aranesp ® nns i ett brett sortiment som möjliggör 

administrering en gång i veckan till en gång i månaden 

vid underhållsbehandling av predialyspatienter. 

Aranesps exibilitet gör att anemi behandlingen lätt kan 

anpassas till patienternas varierande behov. 

Aranesp ® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter 

med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande 

anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda 

injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg. 

Datum för översyn av produktresumén februari 2008 

För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se 

25

» Forskningen visar entydigt att patienter 

med kronisk njursjukdom kan öka sin kondition, 

muskelstyrka och funktionella status 

genom fysisk träning. Det gäller alla patienter 

oavsett ålder, fysiskt utgångsläge och 

grad av njursvikt. « 

Vikten av att

njursjuka tränar 

Under de senaste 20 åren har forskningen visat 

att fysisk träning är ett mycket kraftfullt 

medel mot trötthet, nedstämdhet och 

mot den successiva fysiska försvagningen vid 

tilltagande njursvikt. »Motion som medicin« 

har blivit en allt mer integrerad del av modern 

njursjukvård. Forskningen visar entydigt 

att patienter med kronisk njursjukdom 

kan öka sin kondition, muskelstyrka och 

funktionella status genom fysisk träning. Det 

gäller alla patienter oavsett ålder, fysiskt utgångsläge 

och grad av njursvikt. 

Trötthet är en av vår tids vanligaste plågor. Höga krav på sig 

själv och från omgivningen gör att många klämmer in lite 

mer än de orkar med i vardagen och snålar lite för mycket 

med tid för vila och återhämtning. Trötthet är också ett av 

de vanligaste symptomen vid kronisk sjukdom och i synnerhet 

vid kronisk njursjukdom. Den är subversiv och kommer 

sakta smygande, många gånger nästan omärkligt. Skillnaden 

mellan friska och njursjuka individer är att de senare 

inte kan bli kvitt tröttheten genom vila och sömn. Vid kronisk 

njursjukdom finns tröttheten alltid där som en trogen 

följeslagare och genomsyrar hela kroppen. Många upplever 

också förändringar i den intellektuella och psykiska uthålligheten. 

I en studie som följde patienter från predialysstadiet 

in i dialysstadiet upplevde 70 procent av patienterna stor eller 

mycket stor trötthet under första året efter dialysstart och 

50 procent stor eller mycket stor energibrist. 

Kronisk njursjukdom i CKD (chronic kidney disease) stadierna 

4-5, uremi, är ett toxiskt tillstånd orsakat av njurarnas oförmåga 

att utsöndra slaggprodukter och reglera salt-. vatten- 

och mineralbalansen. Dessutom är njurarnas funktion som 

endokrint organ satt ur spel med långtgående konsekvenser 

för kroppens jämvikt och välmående. 

Behandling av uremiska komplikationer 

Modern njursjukvård har kommit långt i behandlingen av 

uremi. Blodtryckskontroll är en grundläggande förutsättning 

för att minska risken för hjärtkärlsjukdom och för att 

bromsa försämringen av njurfunktionen hos patienter i de 

tidigare stadierna av CKD. Vi vet att dialysdos och noggrann 

kontroll av vätskebalans båda är mycket viktiga faktorer och 

att patienter med hög dialysdos mår bättre och lever längre. 

Idag är behandling av blodbrist, renal anemi, med erytropoiesstimulerande 

läkemedel rutin, vilket medför bättre fysisk 

arbetsförmåga och ökad livskvalitet. Rubbningar i kalkfosfatbalansen 

påverkar funktionen i skelett-, hjärt- och glatt 

muskulatur förutom strukturen i benstommen. Den kontrolleras 

med fosfatbindare, aktivt vitamin D och para-mimetika 

med positiva effekter på bland annat muskelfunktionen. Den 

sviktande njurens oförmåga att göra sig av med vätejoner 

måste korrigeras annars medför den metabola acidos som 

då uppstår en ökad proteinnedbrytning med påtaglig skelettmuskelatrofi 

som följd. 

Motion som medicin 

En studie med äldre patienter i CKD 4-5 visade att dessa patienter, 

med en medelålder på 76 år, hade samma förmåga 

att öka muskelstyrkan och muskeluthålligheten samt funktionellt 

status som jämnåriga friska individer. Denna förbättrade 

funktionella status har ofta långtgående konsekvenser i 

det dagliga livet och för livskvaliteten. 

Två fallbeskrivningar 

Elsa, en 81 årig kvinna, hade startat i dialysbehandling med rejäla 

benödem, så tunga att hon knappt orkade lyfta benen. Efter 

att ha dragits på drygt 12 liter vätska var benen smala som 

stickor med påtaglig muskelatrofi. Hon började träna med 

särskilt fokus på lårmuskelstyrka. Efter ett tag berättade hon 

glädjestrålande att hon nu kunde pressa 40 kilo i benpressapparaten. 

Vid nästa rond noterade jag att hon hade ökat på- 

DIALÄSEN 5.2010 27

» Först då, när han stod 

framför mig i hela sin 

längd, såg jag att han blivit 

den muskulöse och välbyggde 

unge mannen han 

var ämnad att bli, den 

spenslige pojken var 

borta. « 

tagligt i torrvikt. Hon förklarade att numera åt hon mycket 

bättre eftersom hon orkade stå vid spisen och laga egen mat. 

Den smakade bättre än kommunens färdiglagade mat, som 

hon tidigare varit hänvisat till när hon tillbringade största 

delen av sin tid sittandes i lägenheten. 

För Micke, en 16 årig kille med IgA nefrit som älskade att spela 

fotboll, var det viktigt att fortsätta med träningen. Han fick 

anpassad proteinreducerad kost, med tillräckligt med kalorier 

och essentiella aminosyror så att han kunde växa till den 

man han var ämnad att bli. Hans mål var att ta studenten 

innan han transplanterades med moderns njure. Han fick 

hjälp med ett medlemskort till ett lokalt gym och fortsatte 

att träna, hans fysiska arbetsförmåga, mätt på cykelergometer, 

låg långt över det ålders- och könsmatchade referensvärdet 

vid sista testet före transplantationen. I mitten av juni, 

efter studentexamen, var hans sista läkarbesök innan transplantationen 

inplanerat hos mig. Innan han gick reste han 

sig upp och kom fram till mig för att ge mig en kram. Först 

då, när han stod framför mig i hela sin längd, såg jag att han 

blivit den muskulöse och välbyggde unge mannen han var 

ämnad att bli, den spenslige pojken var borta. 

Positiva träningseffekter på sjuklighet 

Idag vet vi att patienter med kronisk njursjukdom har samma 

förmåga som jämförbara friska individer att öka sin fysiska 

arbetsförmåga, kondition, samt muskelstyrka och uthållighet. 

Under de senaste åren har forskningen visat att fysisk 

träning har positiva effekter på ett antal riskfaktorer även 

hos kronisk njursjuka. Studier har visat att patienter med 

njursvikt innan dialysbehov får lägre blodtryck efter fysisk 

träning. Patienter i hemodialys har kunnat minska antalet 

blodtrycksmediciner med bibehållen blodtrycksnivå. Halten 

av »dåliga blodfetter« minskar, medan halten av »det goda kolesterolet« 

ökar. Insulinkänsligheten ökar vilket medför ett 

28 

Nils-Erik Persson, Stefan Ljung, Bogoja Kutlesovski och Mikael Svensson tränar ihop. 

snabbare sockerupptag i cellerna. Hjärtvariabiliteten ökar, 

vilket ger ökad stabilitet mot arytmier och man har registrerat 

en 30-procentig minskning av arytmier hos patienter i hemodialys 

efter sex månaders träning. Samma patienter uppvisade 

även minskad vänsterkammarhypertrofi. Graden av 

inflammatorisk aktivitet, mätt som halter av CRP och interleukin-6, 

båda inflammatoriska markörer, minskar efter styrketräning. 

Patienterna upplever färre depressiva symptom 

och skattar högre livskvalitet främst inom de fysiska dimensionerna 

fysisk funktion, smärta och allmän hälsa. Tidigare 

har djurexperimentella studier visat att intensiv konditionsträning 

fördröjer försämring av njurfunktionen hos fem av 

sex nefrektomerade råttor. Nyligen publicerades en studie 

som visade att ökad fysisk aktivitetsnivå hos personer över 65 

år medförde långsammare förlust av njurfunktion. 

Positiva träningseffekter på dödlighet 

Studier visar att relativ risk att dö, oberoende av orsak, är 

lägre hos personer med hög grad av fysisk aktivitet. Patienter 

med kronisk njursvikt i dialysbehandling har en betydligt 

högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar jämfört med normalbefolkningen. 

På senare tid har ett flertal studier visat 

att samma förhållande även gäller för patienter i dialysbehandling 

som för normalbefolkningen, en hög grad av fysisk 

aktivitet och god kondition, mätt som aerob förmåga, 

minskar risken att dö. För patienter i dialysbehandling ger 

inaktiv livsstil samma relativa risk att dö som undernäring. 

Fysisk träning ett kraftfullt medel 

Vi har således tillgång till ett oerhört verksamt och kraftfullt 

medel för att minska sjukligheten och dödligheten hos våra 

njursjuka patienter. Effekterna är stora och risken för biverkningar 

små. Det är viktigt att fysisk träning ordineras av läkare, 

att träningsprogrammet individualiseras till den en- 

DIALÄSEN 5.2010

Pia Melén, Gösta Glans och Ulla Svantesson ökar sin kondition 

och styrka. Sjukgymnasten Eva Maria Wiberg, på njurmedicin i 

Lund, leder träningen. 

skilde patientens förutsättningar och behov och utformas av 

en njurmedicinskt kunnig sjukgymnast. 

Dosering och uppföljning av fysisk träning 

Det är viktigt att definiera målet när man startar träning i 

kombination med en noggrann anamnes och medicinsk bedömning. 

För vissa patienter handlar det om att kunna fortsätta 

att klara sig själva och bo kvar hemma, för andra att 

kunna fortsätta arbeta eller kunna delta i tävlingar. Särskilt 

de äldsta och mest funktionsnedsatta patienterna har nytta 

av styrketräning, gärna i kombination med övningar för balans 

och koordination. Regelbunden uppföljning och anpassning 

av träningsprogrammet är viktiga ingredienser i 

ett framgångsrikt träningskoncept. Inom EURORECKD (European 

Society for Rehabilitation in Chronic Kidney Disease) rekommenderas 

att man lägger träningsintensiteten som regel på 

13 och högst 15 på Borgs RPE (rate of perceived exertion) skala. 

Vid en skattning på 10 är ansträngningsgraden lätt, 13 ganska 

tungt, 15 tungt och 20 outhärdligt. Denna skala kan användas 

både vid konditionsträning, exempelvis på gångband 

eller cykelergometer, och vid styrketräning, exempelvis med 

vikter eller teraband. Håller man sig till denna enkla subjektiva 

skattningsskala kan man på ett gradvis och kontrollerat 

sätt öka belastningen utan att riskera att få skador. 

Referenser 

Klang b, björvell H, clyne n. Quality of life in predialytic patients. 

Quality of life research, 1996(5):109-116. 

clyne n, Jogestrand t, Lins LE et al,. Effects of exercise training in 

predialytic uremic patients. nephron,1991(59):84-89. 

deligiannis a, Kouidi E, tourkantonis a. Effects of physical training 

on heart rate variability in patients on hemodialysis. am J cardiol, 

» För läkaren och sjuksköterskan är 

uppföljning av träningsdos och träningseffekt 

en självklar del vid varje 

mottagningsbesök och varje rond. « 

Teamets betydelse 

Vårt sjukvårdssystem i Sverige med sjukhusanställda och ofta 

klinikanslutna sjukgymnaster underlättar behandlingen med 

fysisk träning. Sjukgymnasten, liksom dietisten och kuratorn, 

är självklara medlemmar i det multiprofessionella teamet där 

den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan har den patientnära 

kontakten och den patientansvarige läkaren med övergripande 

medicinskt ansvar är teamets ledare. Sjukgymnasten 

komponerar och administrerar träningsprogrammet och gör 

anpassningar i samband med regelbundna uppföljningar. För 

läkaren och sjuksköterskan är uppföljning av träningsdos och 

träningseffekt en självklar del vid varje mottagningsbesök och 

varje rond. Patienten blir snabbt tillvand, behandlingen är oerhört 

empowering (bemyndigande) och mycket beroendeframkallande. 

Idag finns det ingen anledning att inte tillhandahålla 

denna lustfyllda och kostnadseffektiva behandling och 

ha njurmedicinskt kunniga sjukgymnaster knutna till varje 

njurenhet. 

text Naomi Clyne, docent och verksamhets- 

chef, njurkliniken i Lund, Skånes universitets- 

sjukhus. E-post: naomi.clyne@skane.se 

foto Eva Maria Wiberg 

1999(84):197-202. 

castaneda c, Gordon PL, Parker rc et al. Resistance training to reduce 

the malnutrition-inflammation complex syndrome of chronic 

kidney disease. am J Kidney dis, 2004(43:607-616. 

Sietsema KE, amato a, adler SG et al. Exercise capacity as a predictor 

of survival among ambulatory patients with end-stage renal disease. 

Kidn int, 2004(65):719-724. 


30 

Gör som mer än hälften av Sveriges 

dialysavdelningar och använd Stop-Hemo, 

blodstillande vadd vid avslut av hemodialys 

vid de tillfällen då blödningen är svår 

att stoppa med sedvanligt avslutningsmaterial. 

Genom att påskynda koagulationen 

uppnås en tidsvinst för både patient och 

vårdpersonal. Ett fördelaktigt pris bidrar 

dessutom till lägre vårdkostnader. 

För information om användning 

och verkningsmekanism besök 

www.stophemo.se 

Finns på apotek. 

Furukullen AB · Box 24073 · 104 50 Stockholm 

PÅ GÅNG Nya möten? E-posta: info@dialasen.com 

American Society of Nephrology 16–21 november 2010, 

Denver, Colorado, USA. www.asn-online.org 

Medicinska Riksstämman, 1–3 december 2010, Göteborg, Sverige. 

www.sls.se/riksstamman/10653.cs 

Nephrology, dialysis and transplantation, 5–8 december 2010, 

Milano, Italien. www.fondazionedamico.org 

Accessmöte, 3-4 februari 2011, Stockholm Stockholms universitet. 

www.accessstockholm2011.com 

Njurföreningen i Norr, möte för patienter och profession, 16-17 

februari 2011, Umeå, Sverige. 

Nordiatrans kongress, 11–12 mars 2011, Helsingfors Finland. 

www.nordiatrans.org 

World Congress of Nephrology 8–12 april, 2011 Vancouver, 

Kanada. www.isn-online.org 

American Transplant Congress, 30 april–4 maj 2011, Philadelphia, 

USA. www.atcmeeting.org 

Vascular Access Society, 5–7 Maj 2011, Istanbul, Turkiet. 

www.vas2011.org 

Vårmöte Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening 

8–10 maj 2011, Göteborg, Sverige. www.snsf.nu 

Nordic Society of Nephrology, 12–14 May 2011. Köpenhamn, 

Danmark. www.nsn2011.dk 

World Transplant Games 18–25 juni 2011, Göteborg, Sverige. 

www.wtg2011.com 

ILTS 22–25 juni 2011, Valencia, Spanien. www.ilts.org 

ERA-EDTA 23–26 juni 2011, Prag, Tjeckoslovakien. 

www.era-edta.org 

International Pediatric Transplant Association 25–28 juni, 

2011, Montreal, Kanada. www.iptaonline.org/6thcongress 

ESOT 4–7 september 2011, Glasgow, Skottland. www.esot.org 

EDTNA/ERCA 10-13 september 2011, Ljubljana, Slovenien. www. 

edtnaerca.org 

International Transplant Nurses Society 15–17 september 

2011, Göteborg, Sverige. www.itns.org 

Dialäsens Chefsdagar 28–29 september 2011, Rånäs Slott Rimbo, 

Sverige. www.dialasen.com 

Regionmöte i Uppsala, 25–26 oktober 2011, Sverige. 

www.akademiska.se 

American Society of Nephrology 18–13 november 2011, 

Philadelphia, Pennsylvania. USA. www.asn-online.org 

American Society of Nephrology 30 oktober–4 november 2012, 

San Diego, CA. www.asn-online.org 


nordic PHotoS 

Färre läkemedel 

– bättre behandling, bättre ekonomi 

De senaste tio åren har antalet läkemedel 

ökat. Flera förklaringar finns, bland annat 

att nya läkemedel finns tillgängliga för bot 

och lindring, fler preparat ingår i basbehandlingar 

vid hypertoni och hjärtsvikt, dessutom 

ökar antalet symtom/sjukdomar som 

sjukvården tar hand om. På njurmedicinkliniken 

vid Kärnsjukhuset i Skövde pågår ett 

projekt som syftar till att patienten bara ska 

ha de läkemedel som verkligen behövs. 

Våra tankar grundades i ett projekt startat 2007 av Sören Hansen, 

Henrik Hadimeri och Ingrid Lindberg vid Höglandssjukhuset 

i Eksjö. Där konstaterades att cirka tio procent av patienterna 

som skrevs ut från medicinkliniken var ordinerade 

mer än tolv olika läkemedel. Erfarenheten från detta projekt 

ledde till att vi startade en så kallad utsättningsmottagning 

med syfte att se över patienternas medicinering och se om 

det fanns förskrivna läkemedel som inte var nödvändiga för 

en adekvat behandling. Patienter som är ordinerade många 

mediciner är ofta multisjuka äldre patienter, som kanske 

fortsätter att medicinera med vissa preparat trots att ålderdom 

och svaghet kan ha förändrat deras situation. Riskerna 

som kan följa med att ha många mediciner är interaktion 

och biverkningar. Kostnaderna för samhället i form av dålig 

följsamhet och den relativt sett stora administrationsap- 


80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

parat kring läkemedelshanteringen är ytterligare skäl att se 

över gruppen multimedicinerade patienter. 

Utsättningsmottagning 

Vår utsättningsmottagningsverksamhet består av tre delar: 

• En poliklinisk del där patienter antingen kommer på remiss 

eller själva tar kontakt. 

• Ett samarbetsprojekt med primärvård och kommuner i 

Östra Skaraborg, närsjukvårdsprojektet, där vi är ett av sex 

projekt. Detta projekt har blivit förlängt ett år. 

• Genomgång av våra egna patienter på den njurmedicinska 

kliniken. 

Den polikliniska delen 

För att patienterna ska vara aktuella för 

vår mottagning krävs att de har minst 

tio till tolv olika läkemedel, att de mår 

dåligt av sina mediciner och viktigast av 

allt att de är motiverade till att minska 

sitt medicinintag. Vid genomgång av patientens 

läkemedel, som hanteras av ett 

multidisciplinärt team bestående av apo- 

tekare, sjuksköterska och läkare, läggs fokus på förekomst av 

indikation, biverkningar, överlappning av mediciner, risk för 

interaktion samt inte minst patienternas egna upplevelser av 

medicineringen. Vår målsättning är att skapa ett säkert arbetssätt 

som ger trygghet och kontinuitet för patienten och 

hans/hennes anhöriga i samband med utsättandet av mediciner, 

samt att skapa kontakter med och rutiner för återremittering 

till primärvården efter avslutad medicinsanering. 

Varje patient följs upp avseende de utsatta medicinerna med 

lämpliga åtgärder såsom telefonkontakt, personlig kontakt 

32 

Totalt 

Män 

Kvinnor 

Ålder 

Antal före uts 

Antal efter uts 

Antal 3 mån efter 

Antal åter insatta 

» Som en fortsättning på närvårdsprojektet 

har vi vikt 

några platser på vår vårdavdelning 

där vi kan ta emot patienter 

med polyfarmaciproblematik 

« 

Antal nyinsatta 

Totalt blev 46 patienters medicinlistor 

genomgångna, 29 män och 

17 kvinnor. Den yngsta patienten 

var 23 år och den äldsta 88 år. 

I genomsnitt hade patienterna 

21,9 olika preparat före och 20,1 

efter genomgång. Efter 3 månader 

var genomsnittet 21,0. Det 

återinsattes 0,3 och nyinsattes 

2,1 läkemedel per patient. 

och provtagning. För varje patient ska en handlingsplan finnas 

vid behov av återinsättning av utsatta läkemedel. 

Närsjukvårdsprojektet 

I närsjukvårdsprojektet har vi träffat ansvarig distriktsläkare, 

sjuksköterska och undersköterskor på ett äldreboende 

i Skövde. Personalen som varit med känner patienterna väl. 

Tillsammans har vi gått igenom åtta patienters medicinlistor. 

Medicinska och omvårdnadsmässiga synpunkter har 

vägts in vid genomgången. Alla patienterna var dementa och 

kunde inte själva vara med vid genomgångarna. Distriktsläkaren 

har satt ut läkemedel och omvårdnadspersonalen har 

utvärderat resultatet. En del mediciner har av olika skäl fått 

återinsättas. Personalens uppfattning är att patienterna inte 

mått sämre av att läkemedel satts ut. 

Som en fortsättning på närvårdsprojektet 

har vi vikt några platser på vår 

vårdavdelning där vi kan ta emot patienter 

med polyfarmaciproblematik. Denna 

resurs är planerad att användas för patienter 

från hela gamla Skaraborgs läns 

upptagningsområde. 

Njurmedicinska patienter 

Det är väl känt att njurmedicinska och lungmedicinska patienter 

är de som har flest och dyrast läkemedel. För att bli 

mer trovärdiga gentemot primärvården och självklart även 

för patienternas bästa beslöt vi att gå igenom våra egna patienters 

medicinlistor. 

Vi började på hemodialysen på grund av att patienterna 

är på sjukhuset tre gånger i veckan och därför är det lätt att 

träffa dem. Jag började med att skriva ut en aktuell medicin- 


lista från läkemedelsmodulen i vårt journalsystem, Melior. 

Med listan i handen gick jag in till patienten under pågående 

dialysbehandling. Alla accepterade att vi satt på salen 

och pratade. Jag förklarade att vi håller på med en genomgång 

av medicinerna för att se om det är något vi kan sätta ut. 

De flesta patienter tycker själva att de äter för mycket mediciner 

och är tacksamma för att slippa någon tablett. Vi gick 

tillsammans igenom listan preparat för preparat. Patienten 

berättade vilka mediciner han/hon inte 

tar och varför. Samtalet tog 15-20 minuter 

per patient. Alla patienter var positiva 

till genomgången, många var glada 

att någon tog sig tid med detta. När patienterna 

var genomgångna fick läkaren 

listan och satte ut eller fasade ut de läkemedel 

han efter en klinisk bedömning 

ansåg att patienten klarade sig utan. Läkaren 

informerade även patienten om 

vilka läkemedel som satts ut och varför. 

I november 2008 gick vi igenom 46 hemodialyspatienter, 

29 män och 17 kvinnor. Den äldsta patienten var 88 år och 

den yngsta 23 år. Mest mediciner, 33 stycken, hade en man, 

65 år gammal och minst, 14 stycken, hade en man på 82 år. 

Sammanlagt sattes 83 läkemedel ut. Flest utsatta läkemedel 

för en och samma patient var nio stycken. För 15 patienter 

gjordes inga förändringar. För de första genomgångna 28 patienterna 

bad vi vår apotekare göra en ekonomisk beräkning. 

Den visade att vi kunde göra en besparing på ungefär 40 000 

kronor under ett år. 

Våren 2010 gick vi igenom medicinlistorna på 46 hemodialyspatienter. 

Spontant kändes det som att listorna stämde 

Deltagare i Utsättningsprojektet 

Deltagare i Utsättningsprojektet vid Kärnsjukhuset i Skövde: 

Henrik Hadimeri, verksamhetschef, Njurmedicin 

Björn Peters, leg. läkare, Njurmedicin 

Ingegerd Lindsten, leg. sjuksköterska, Njurmedicin 

Maria Noren, leg. apotekare, Skaraborgs sjukhus 

» Min vision efter de här genomgångarna 

är att skapa en 

rond där patient, omvårdnadsansvarig 

sjuksköterska (OAS) 

och patientansvarig läkare 

(PAL) tillsammans går igenom 

läkemedelslistan minst två 

gånger per år. « 

Reagensstickor 

Besök www.herbahealth.se 

bättre nu än vid förra genomgången. Patienterna upplevde 

samma sak. När jag pratade med dialyssköterskorna tyckte 

de att de blivit bättre på att gå igenom listorna på månadsronderna 

och hålla dem uppdaterade. Patienten får också en 

aktuell lista. 

Den äldsta patienten nu var 84 år och den yngsta 18 år. 

Flest läkemedel hade två patienter som vardera hade 31 

stycken. Minst hade en 83 år gammal kvinna med 14 stycken. 

• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat 

• Blodläcksticka 

• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest) 

• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. 

Krav i SLS. 

• WaterSoft- Vattenhårdhet 

Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige 

Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01 

E-post: gm@telia.com www.herbahealth.se 

Totalt sattes 56 mediciner ut, som mest 

fem stycken för en och samma patient. 

Nu genomför vi en genomgång av peritonealdialyspatienterna. 

Där har vi 

hittills satt ut 31 läkemedel på 19 patienter. 

Sjuksköterskorna på den Njurmedicinska 

mottagningen går igenom 

medicinlistorna på samma sätt med 

sina patienter. 

Reflektioner 

Mina reflektioner var att patienterna hade förvånansvärt bra 

koll på sina mediciner. Några svarade att «det sköter frugan 

eller hemsjukvården«. Jag upplevde att jag fick ärliga svar 

när patienten inte tog mediciner som var ordinerade. Det är 

kanske lättare att vara ärlig mot någon man inte har en direkt 

vårdrelation till som man har till sin ansvariga läkare eller 

sjuksköterska. Efter fyra månader gick jag igenom medicinlistorna 

igen för att se vad som var återinsatt och om det 

tillkommit några nya läkemedel. Jag fann 14 återinsatta av 

totalt 83 utsatta läkemedel. Min vision efter de här genomgångarna 

är att skapa en rond där patient, omvårdnadsansvarig 

sjuksköterska (OAS) och patientansvarig läkare (PAL) 

tillsammans går igenom läkemedelslistan minst två gånger 

per år. 

text Ingegerd Lindsten, leg. sjuksköterska, 

njurmedicin, Kärnsjukhuset i Skövde E-post: 

ingegerd.lindsten@vgregion.se 

Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. 

Enkelt handhavande. 

Analyserna ger svar inom 1/2 minut. 

Reagensstickorna för klor, peroxid och 

citronsyra används för resttest efter 

desinfektion av dialysapparater och 

vattenrenare. 

Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 

0,1 mg/dL och albumin 10 mg/dL. 

Den detekterar blod och proteinläckage 

i dialysfiltret. 

WaterSoft används för kontroll av 

avhärdare för RO. 


Europeiska indikationen för Fosrenol ® 

är nu utvidgad till att omfatta CKKD patienter 

som inte är i dialys med serumfosfatnivåer 

≥1.78 mmol/L (5,5 mg/dl) 1 

NYHET 

Bibehållen 

fosfatkontroll 

måltid efter måltid, dag efter dag, vecka efter vecka 2,3,4 

En 2-årig cohortstudie har visat att bibehållen 

5 

fosfatkontroll minskar mortaliteten med 38% 

De senaste KDIGO, Klinisk Praxis Riktlinjer 6 rekommenderar användning 

av fosfatbindare till hyperfosfatemiska patienter både i och utanför dialys 

“4.1.4. In patients with CKD stages 3-5 and 5D, we suggest using phosphate bindingagents 

in the treatment of hyperphosphataemia” 6 

Referenser: 1. Fosrenol ® Summary of Product Characteristics, 2009. 2. Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2008; 110(1); c15-c23. 

3. Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2006; 102: c61-c71. 4. Finn W et al. Clin Nephrol 2006; 65(3): 191-202. 5. Danese MD 

et al. Clin J Am Soc Nephrol 2008; 3(5): 1423-1429. 6. Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO). Kidney International 

2009; 76(Suppl113): s3-s8. 

Indikation: Fosrenol ® är indicerat som fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt i hemodialys eller 

CAPD. Fosrenol ® är också indicerat hos vuxna patienter med kronisk njursjukdom, vilka inte står på dialys, med serumfosfatnivåer ≥1,78 

mmol/l, hos vilka enbart en kost med lågt fosfatinnehåll inte är tillräckligt för att kontrollera fosfatnivåerna. Fosrenol ® finns som tuggtabletter 

500 mg, 750 mg och 1000 mg. Förpackningsstorlek 90 st. VO3AE03. RX. F. Senast översyn av SPC: 2009-10-08. 

För övrig information och priser: www.fass.se 

www.swedishorphan.com

NORDIATRANS 

MADELEINE NILSSoN | oRDFÖRANDE I NoRDIATRANS 

Satsa på en resa i Norden! 

I 

behov av nya idéer? Intresserad av att träffa nya 

kollegor? Sugen på att hämta intryck någon annanstans 

ifrån? Man behöver faktiskt inte åka så långt. 

idé«. Så anmäl dig till kongressen på www.nordiatrans.org 

och ta med dig något att visa för dina nordiska kollegor! 

Det händer att styrelsen ibland lite skämtsamt funderar 

Tänk nordiskt – det gör vi i Nordiatrans. 

över hur försvarbart det skulle vara att förlägga ett styrel- 

Nordiatrans är en nordisk förening som har som målsemöte på Island. Man kan väl säga så här – det är inte försättning 

att bidra till att öka kunskapen om vården av svarbart. Det skulle antagligen innebära att vi spränger de 

njursjuka och transplanterade. Vi vill stimulera till kun- ekonomiska ramarna för våra styrelsemöten. Motivet är 

skap och utveckling, samt hjälpa till med utbyte av erfa- också tveksamt – för sanningen är den att motivet är att 

renheter och ett ökat samarbete inom njurmedicin, dialys det skulle vara så fantastiskt att få besöka Island som är 

och transplantation. 

så vackert! Island lockar och hur det än är med möjlighe- 

Nordiatrans kongress 2011 äger rum i Helsingfors 11- terna att förlägga styrelsemöten eller kongress där, så är 

12 mars. Temat »Den aktiva patienten« ger utrymme för styrelsen väldigt glad över att vi har en medlem på Island 

både positiva och negativa aspekter. Gästföreläsare som och vi hoppas förstås på fler. 

är framstående inom sina områden är bokade. Vårt mål Medlemmar av styrelsen kan inte söka Nordiatrans sti- 

är att ha en balans mellan det som 

Nordiatrans står för – HD, PD och 

transplantation. Gå in på vår hemsida 

www.nordiatrans.org och läs det preliminära 

vetenskapliga programmet. 

Missa inte möjligheten att närvara vid 

denna kongress! 

» Vi vill stimulera till kunskap 

och utveckling, samt 

hjälpa till med utbyte av erfarenheter 

och ett ökat samarbete 

inom njurmedicin, dialys 

och transplantation. « 

pendier – men det kan Ni! Är du nyfiken 

på att besöka något av de nordiska 

länderna och se hur man arbetar där? 

Gör så här: bli medlem i Nordiatrans – 

bestäm vart du vill åka – fundera ut en 

bra motivering – skriv en stipendieansökan 

till Nordiatrans – skicka in den 

Ett traditionellt inslag på kongressen 

senast 15 januari 2011 via hemsidan 

är »Idébanken«. I utställningshallen, eller strax intill, finns ett www.nordiatrans.org. Vem vet, det kanske är du som får 

bord och en tavla där man kan presentera sina idéer. Vi uppmanar 

alla deltagare att ta med sig något från sitt eget arbete 

åka och besöka kollegor i annat nordiskt land. 

– någon idé, något nytt, något bra att ha. »Idébanken« är ett fo- Madeleine Nilsson, ordförande nordiatrans, 

rum för att ge och ta – ge idéer och hämta idéer som man le- madeleine.nilsson@vgregion.se 

tat efter eller som man inte visste att man hade behov av. Det Deadlines 

nordiska har på »Idébanken« förutsättningar att på ett tydligt 15 januari 2011: tidig anmälan till nordiatrans kongress 

sätt framträda utan att det kostar något. Kongressdeltagaren 15 januari 2011: ansökan nordiatrans stipendier 

som har med sig ett förslag deltar i tävlingen »Pris för bästa Kongressinformation och anmälan www.nordiatrans.org 

Nyfiken på Nordiatrans? 

nordiatrans är en nordisk förening som vill stimulera till utveckling, 

verka för ett utbyte av erfarenheter och ett ökat 

samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och 

transplantation inom norden. föreningen är öppen för alla 

som är intresserade av vården inom njurmedicin, dialys och 

transplantation. www.nordiatrans.org 

Vill du bli medlem i Nordiatrans? det blir du genom att 

betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. och har du 

frågor är du välkommen att skicka ett mail till; 

Sverige: Lizett Ljungqvist, lizett.ljungqvist@vgregion.se. 

Postgiro: 88 57 68-2. avgift 1 år: 175 kronor (SEK). avgift 3 

år: 400 kronor (SEK) 

Finland: brita Krogerus, brita.krogerus@hus.fi. Postgiro: 80 

00 14-204 61 72. avgift 1 år: 20 Euro. avgift 3 år: 45 Euro 

Norge: berit Skog, berit.skog@siv.no. Postgiro: 0530-272 

12 72. avgift 1 år: 175 kronor (noK). avgift 3 år: 400 kronor 

(noK) 

Danmark: charlotte Larsen, charlotte.larsen@frh.regionh.dk 

nordea reg.nr 0381 kontonr 438309. avgift 1 år: 175 kronor 

(dKK). avgift 3 år: 400 kronor (dKK) 


Videokonferanse gir økt trygghet ved 

hjemmehemodialyse 

Ved nyreseksjonen på Sykehuset Telemark 

har vi hatt et prosjekt med hjemmehemodialyse 

og bruk av videokonferanse. Fra prosjektstart 

til pasienten kunne benytte videokonferanseutstyret 

tok det ett og et halvt 

år. Bakgrunnen for prosjektet var ønsket om 

å hjelpe Leiv, en av våre pasienter, til bedret 

livskvalitet. 

Leiv er 48 år gammel og har vært dialysepasient i 30 år. Han 

har utført behandlingen (hemodiafiltrasjon) hjemme hos sin 

mor med henne som assistent. 

I løpet av disse årene har Leiv skaffet seg utdannelse, videreutdannelse, 

hjem og familie. Han er i jobb, er glad i friluftsliv 

og reiser. Leiv har ofte gjestedialyser i Norge og andre 

land. 

Inntil hans mor ble pensjonist for tre år siden levde Leiv et 

tilnærmet normalt liv. Mulighet for å dialysere 

hjemme hos henne var ikke lenger 

tilstede. Leiv sin kone torde ikke at 

han kjørte dialyse hjemme alene. Alternativet 

ble dialyse på sykehus. 

Dialyse på sykehus førte til at Leiv sitt 

liv ble komplisert. Han klarte ikke å kombinere 

jobb, familie og aktiviteter m e d 

dialyse på sykehus, fordi han trengte dialysebehandling fem 

dager per uke. Dette førte til at han mistet mye av motivasjonen 

og livsgnisten, samt kontrollen over eget liv og behandling. 

Endringene førte også til at han fikk et stort vekttap. 

Dette ønsket vi å gjøre noe med. 

Leiv kom med en god ide – å kunne kommunisere via Webkamera. 

Vi grep ideen og startet prosjektet sammen med ITavdelingen, 

pasienten og AMK (akutt medisinsk mottak av 

nødtelefoner). 

Mange løsninger ble diskutert, og resultatet ble videokonferanse. 

Videokonferanse til bruk ved hjemmehemodialyse 

er ingen overvåking av pasienten. Pasienten har kun kontakt 

med AMK hvis han selv ønsker det, eller hvis alarmen ringer 

de opp. Går det ingen alarm får pasienten ingen hjelp. AMK 

har ingen kapasitet til å sitte og overvåke pasienten. 

Videokonferanse er et hjelpemiddel for å kunne oppdage 

en akuttsituasjon hjemme hos pasienten. Det gir økt trygghet 

for pasienten og hans familie. Pasienten sier: »Det fine 

med videodialyse er at familien min slipper å passe på meg. 

36 

» Det fine med videodialyse 

er at familien min slipper 

å passe på meg. Det gir dem 

større frihet samtidig som jeg 

har mye større kontroll over 

livet mitt. « 

Det gir dem større frihet samtidig som jeg har mye større 

kontroll over livet mitt. Uten dette ville det vært vanskelig 

for meg å være i jobb« . 

Videokonferanse er en toveis-kommunikasjon basert på video. 

Det er overføring av lyd og levende bilder via en bredbåndlinje. 

På den måten kan man se og snakke med hverandre. 

Hjemme trenger pasienten et videokamera, en kommunikasjonsboks 

og sin egen TV-skjerm (flatskjerm). På akuttmedisinsk 

mottak (AMK) trengs en liten flatskjerm og headsett. 

AMK ble valgt som mottaker fordi de har tilgjengelighet 

hele døgnet, og direkte kontakt med ambulansepersonell, 

selv om de tilhører et annet sykehus 10 mil borte. 

For å kunne kommunisere med hverandre via videokonferanse, 

må studioene ringes opp for å opprette kontakt. Ved 

bruk av videokonferanse ved hjemmehemodialyse er det en 

alarm fra dialysemaskinen som ringer 

opp studioet på AMK. 

Hvis pasienten er ute av stand til å bekrefte 

alarmen fra dialysemaskinen vil 

alarmen ringe opp AMK, som sjekker status 

til pasienten. Oppnås ikke kontakt 

med pasienten blir ambulanse rekvirert 

umiddelbart. 

AMK personell er opplært i å veilede ambulansepersonell i 

rask avkobling av pasienten. 

Leiv har nå brukt videokonferanse i seks måneder. Han ringer 

opp AMK når han starter behandlingen og avslutter. 


LEO ® 200756 DIX © LEO MAR 2010 Org.nr. 556075-4318. ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP 

Jeg har som fagsykepleier utarbeidet nødvendige prosedyrer, 

samt gjennomført nødvendig opplæring. 

Prosjektet har vært mulig fordi det har vært et godt samarbeid 

mellom nyreseksjonen, IT-avdelingen og AMK. Pasienten 

har hele tiden vært en aktiv deltager. 

Informasjonssikkerheten for pasienten og sykehuset har 

vært viktig å ivareta. Pasienten skulle ikke overvåkes. Samtidig 

måtte det sikres at pasienten ikke hadde mulighet til å tilegne 

seg medisinsk informasjon. Dette har vi oppnådd ved 

bruk av videokonferanseutstyr, og leie av bredbåndslinje via 

Norsk helsenett. 

Hvorfor satser vi på bruk av slikt utstyr? 

Vi utnytter tekniske muligheter til beste for pasient og helsevesenet. 

Pasienten får behandling der han bor. 

Det er samfunnsøkonomisk å ha pasienter i HHD. 

Bruk av videokonferanse under behandlingen er så nært 

opp til erstatning av en person til stedet, som det er mulig. 

Bruk av videokonferanse ga Leiv sin kone den tryggheten 

hun trengte for at Leiv skulle kunne kjøre dialyse alene 

hjemme. 

En bolusdos vid dialys 1 

Hva har vi oppnådd? 

• En fornøyd pasient med kontroll over eget liv. 

• En familie med trygghet og frihet. 

• Pasienten er i jobb. 

• Økonomisk besparelse for dialyseavdelingen. 

Målet vårt er ikke at alle pasienter som skal ha hjemmehemodialysebehandling 

må bruke videokonferanse. Bruk av 

videokonferanse er et godt tilbud til de pasientene som ellers 

ville valgt bort hjemmehemodialysebehandling. 

Hvordan har det gått? 

Leiv har nå brukt videokonferanse i seks måneder. Han ringer 

opp AMK når han starter opp behandlingen og avslutter. Han 

har utenom dette ikke hatt behov for hjelp av AMK. 

Det har ikke oppstått noen akuttsituasjoner hjemme hos 

pasienten. 

Dette er et opplegg som gir trygghet og frihet for familien, 

samtidig som vi opplever at dette ikke er 

stor arbeidsbelastning for AMK. 

text Mette Ellingsen, fagutviklingssykepleier, 

dialyseenheten, Sykehuset telemark, norge. 

mette.ellingsen@sthf.no foto: Sue Hebbert 

innohep ® , injektionsvätska, lösning 10 000 anti-Xa IE/ml samt 20 000 anti-Xa IE/ml. 

ATC-kod: B01AB10. Antitrombosmedel. Aktiv substans: Tinzaparin. Indikationer: 10 

000 anti-Xa IE/ml: Trombosprofylax vid allmän och ortopedisk kirurgi. Trombosprofylax - 

antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation av blod under hemodialys och hemofiltration. 

10 000 och 20 000 anti-Xa IE/ml: Behandling av djup ventrombos och lungemboli när 

trombolytisk behandling eller kirurgi inte är aktuell. Kontraindikationer: 

Heparinöverkänslighet, sulfitöverkänslighet (20 000 IE). Akut bakteriell endokadit. Svår 

koagulationsrubbning. Akut gastroduodenalt ulcus. Hjärnblödning. Skador och operationer 

i centrala nervsystemet, ögat och örat. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet 

rekommenderas vid trombocytopeni, grav lever- och njurinsufficiens, okontrollerad hypertoni 

och hos patienter med anamnes på gastrointestinala ulcerationer. Försiktighet vid 

behandling av äldre patienter. Skall inte ges som intramuskulär injektion beroende på risk 

för hematom. Intramuskulära injektioner skall generellt undvikas under behandlingen. 

Patienter som behandlas med innohep ® och som erhåller spinal eller epidural anestesi skall 

noggrant kontrolleras för tecken eller symptom på spinal påverkan. Detta läkemedel innehåller 

bensylalkohol (injektionsflaskor), natriumacetat och natriumhydroxid. Bensylalkohol: 

Får ej ges till spädbarn. Kan ge förgiftningar eller allergiska reaktioner hos barn under 3 år. 

Natrium: Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos, dvs. är 

näst intill ”natriumfritt”. Graviditet: kategori A. Inga kända risker vid användning under 

graviditet. För fullständig produktinformation och priser se www.fass.se 

Datum för översyn av produktresumén 2010-01-26 

Referens: 1. www.fass.se

38 

I USA 

MTFD 

GUNNAR MALMSTRÖM 

Blodförlust – den största enskilda 

risken vid dialysbehandling 

har National Center for Patient Safety (NCPS) 

analyserat 47 rapporter med »Root Cause Analysis« 

rörande blodförlust under hemodialys från och med 

mars 2002 till och med april 2008. Fyrtio av dessa 

händelser var allvariga olyckstillbud, några med dödsfall. 

Man fann två stora riskfaktorer: 1) 75 procent av de svåraste 

blödningarna förekom hos patienter som var oroliga, 

förvirrade, utåtagerande eller ovilliga att samarbeta 

med dialyspersonalen. 2) 50 procent 

av de alvarliga blödningarna inträffade 

utanför dialysavdelningarna, på 

intensivvårdsavdelningen eller i rum 

där patienten var isolerad. 

Vid 50 procent av de svåra blödningarna 

var accessen inte synlig när 

olyckan inträffade, i de resterande 50 procent av fallen var 

det inte dokumenterat i journalen om accessen var synlig. 

De dialyscenter som omfattades av undersökningen utförde 

mer än 2,5 miljoner kroniska och akuta dialyser under 

de sex åren som undersökningen omfattade. Sextiofem 

verksamhetschefer telefonintervjuades. Alla alvarliga 

incidenter inträffade då vennålen lossnade från accessen 

eller från anslutningen till venslangen. Vid majoriteten av 

incidenterna larmade inte ventryckslarmet och det fanns 

ingen statistisk skillnad mellan olika typer av dialysmaskiner. 

Rekommendationer 

1. All personal måste uppmanas att övervaka patienterna 

så att de kan se accesserna under hela behandlingen. Accessen 

får inte döljas under lakan eller täcken. Ventryckslarmet 

är inte ett pålitligt larm för att upptäcka en vennål 

som lossnat från accessen. Enkelrum skall designas så att 

patienterna kan övervakas på ett säkert sätt. Lämna inte 

patienter utan övervakning. 

2. Dialysmaskiner bör ha ett larmsystem som loggar alla 

händelser under dialysbehandlingen för att man skall 

kunna utreda vilka händelser som orsakat en blödning. 

3. Det är viktigt att lära ut en bra teknik för fastsättning 

av nålarna. 

4. Rapporten tar också upp användning av nålalarm. 

» Vid majoriteten av incidenterna 

larmade inte ventryckslarmet 

och det fanns ingen 

statistisk skillnad mellan olika 

typer av dialysmaskiner. « 

Modell för inplanterbar konstgjord njure 

Forskare vid University of California har utvecklat en prototypmodell 

av en inplanterbar konstgjord njure. Målet 

är att konstruera en konstgjord njure som är stor som en 

kaffekopp som kan inplanteras i människokroppen utan 

att man behöver behandla patienten med immunosuppressiva 

mediciner. Forskar teamet räknar med att kunna 

starta kliniska studier om 5-7 år. 

I USA finns det 350 000 dialyspatienter. 

Dialys för en patient kostar 

75 000$/år. Det finns 85 000 patienter 

på transplantationslistan, men 

bara 17 000 tillgängliga njurar för 

transplantation varje år. 

MTFD kurser våren 2011 

Boka in SLS2011 seminariet om dialyskapitlet i Svensk Läkemedelsstandard 

den 10 februari på Danderyds sjukhus. 

Program finns på www.mtfd.se 

Välkomna! 

Gunnar Malmström, ordförande i medicin teknisk förening dialys 

Källor: www.patientsafety.gov/alerts/bleedingEpisodesduringdialysisad09-02.pdf.news.ucsf.edu/releases/ucsf-unveils-model-forimplantable-artificial-kidney-to-replace-dialysis/ 

Vill du bli medlem i MTFD? 

betala då medlemsavgiften och aktivera ditt medlemskap 

genom att fylla i dina kontaktuppgifter på vår hemsida 

www.mtfd.se. 

medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät 

med »dialysingenjörer« i Sverige. 

dessutom får du tidningen dialäsen. Se mer information 

om att bli medlem: www.mtfd.se 


Digital Center AB 

En vision som har blivit verklighet 

Din totalleverantör 

Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin 

och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter. 

DIALÄSEN 5.2010 

Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620 

Epost sverige@fmc-ag.com . Hemsida www.fmc-ag.se 

39

Verktyg för en 

trygg dialysstart 

I samband med dialysstart befinner sig patienten 

i ett utsatt läge. Det är viktigt att 

vården utformas efter individens enskilda 

behov. Här spelar sjuksköterskans kunskap 

om copingstrategier och förmåga att stödja 

patientens egen förmåga, empowerment, en 

stor roll för att kunna ge patienten en trygg 

dialysstart. 

Sjukvården fattar ofta beslut om patientens vård utan att 

egentligen veta hur patienten vill ha det eller hur han/hon 

upplever sin situation. För att lättare kunna individanpassa 

situationen bör ett litet team jobba tillsammans. I teamet 

är patienten en självklar huvudrollsinnehavare Andra aktörer 

är dialyssjuksköterska, läkare, sjuksköterska från avdel- 

FAKTA Empowerment 

40 

Empowerment (E) är ett svårt ord att definiera, det kan enklast förstås 

genom frånvaro av hjälplöshet, maktlöshet, underordning och 

förtryck. E fokuserar på lösningar istället för problem . Det ser till 

människors styrka och kunskap istället för vad de saknar och behöver. 

E är ett dynamiskt koncept som innebär att människor tar och ge. 

Det finns ingen enkel skala som mäter E eftersom det är en process, 

som är svår att fånga i mätinstrument, då den är så mångfacetterad. 

FAKTA Coping 

Coping är det beteende eller de strategier man utvecklar vid yttre 

påfrestningar, för att bemästra och kontrollera den känslomässiga 

smärtan. Vid problemfokuserad coping påverkar man stressen genom 

att själv förändra situationen, coping avser då handlingar man utfört 

för att eliminera själva källan till de påfrestningar man utsätts för. Vid 

känslofokuserad coping försöker man hantera de känslor situationen 

väcker genom att kontrollera eller eliminera upplevelsen av påfrestningen. 

ningen, koordinator, dietist och eventuellt kurator. 

Som sjuksköterska måste man tänka på att olika individer 

använder sig av olika copingstrategier i samband med 

dialysstart. När patienten ska få sin första dialysbehandling 

är situationen ibland psykiskt påfrestande och han/hon kan 

hamna i ett kristillstånd. Patientens dagliga aktiviteter får 

stå åt sidan ett tag och patienten får ett liv styrt av andra. För 

att patienten ska kunna uppleva en trygg dialysstart krävs att 

personalen har kunskap om olika copingstrategier. 

Patienter vill ha information om sin situation i högre utsträckning 

än vad vi sjuksköterskor tror. Det visar en studie 

av Sullivan et al. (2001) där sjuksköterskorna trodde att 40 

procent av patienterna ville ha information men det visade 

sig vara hela 72 procent som ville det. Det fanns dock några 

patienter som inte ville ha information eftersom de tyckte att 

informationen hade negativ inverkan på deras oro och rädsla. 

De försökte leva som vanligt utan att tänka på sin sjukdom. 

Därför är det viktigt att utgå från varje enskild individ. 

Utbildad och professionell personal krävs. Sjuksköterskans 

förhållningssätt innefattar attityd, beteende, den kliniska 

och tekniska kompetensen samt sättet arbetet utförs 

på. Sjuksköterskan skall alltid arbeta utifrån omvårdnadsprocessen 

och utgå ifrån att stärka varje patient, ge dem kraft 

och kunskap att själva fatta beslut samt vara delaktiga i sin 

vård - ge patienten empowerment. Det i sin tur skapar trygghet 

och medför upplevelse av hälsa. 

Vi vill belysa verktyg som sjuksköterskan kan använda för 

att patienten ska uppleva en trygg dialysstart och bli en patient 

med empowerment. 

Identifiera copingstrategi 

Patienten kan använda sig av både problemfokuserad och 

känslofokuserad coping. Patienter som använder en problemfokuserad 

strategi uppvisar optimism och framtidstro 

medan patienter som använder sig av känslofokuserad coping 

är undvikande för att klara av de känslomässiga reaktio- 


Trygg, engagerad 

Patient med god 

egenvårdsförmåga 

Empowerment 

God kompetens hos 

sjuksköterskan 

Stötta på individnivå 

Fåtal sjuksköterskor 

runt patienten. Informera. 

Undanhåll inget 

Skapa en relation 

nerna. Känslofokuserad coping används ofta vid dialysstart, 

när patienten har fått kraft att hantera situationen och används 

oftast mer än problemfokuserad strategi. Antingen väljer 

patienten att undvika tankarna kring sin situation, eller 

så försöker han bli aktiv och mer delaktig i sin behandling 

och i sin omvårdnad. 

Enskilda samtal 

För att förhindra att sjuksköterskan och inte patienten själv 

fattar beslut om vården påpekas vikten av enskilda samtal. 

De minskar också patientens sårbarhet. Dessa samtal skall 

fokusera på förståelse för och bekräftelse av patientens upplevelse 

av sin situation. 

Kontinuitet 

Trygghet stärks genom kontinuitet. Med detta menas att patienten 

ska bli vänligt bemött, träffa samma personal och ha 

sin »egen« plats på dialysenheten. En relation byggs upp mellan 

sjuksköterskan och patienten när vården genomförs med 

kontinuitet. Relationen som byggs präglas av samhörighet 

där patienten upplever att sjuksköterskan känner till hans/ 

hennes historia och önskningar. Det bidrar till en känsla av 

trygghet som ökar förmågan att tillgodo-göra sig information. 

Empowerment 

För att bemästra situationen och bevara livskvalitet är det 

Identifiera var 

patienten befinner sig 

och vilka copingstrategier 

som används 

Sätt upp mål! 

Långsiktigt: god vård, trygg 

patient med empowerment 

Kortsiktigt: Skapa förtroende 

» Dom kommer att glömma vad du 

sa, men dom kommer aldrig att 

glömma hur du fick dom att 

känna sig.« (Carl.W.Buechner) 

viktigt att sträva efter autonomi. Det nås genom att få kunskap, 

kunna styra sin behandling och känna kontroll. Genom 

ett bra samspel mellan patient och sjuksköterska kan patienten 

få ett bemyndigande. Detta bemyndigande innebär att 

patienten känner förmåga, kraft och en självklar rätt att själv 

fatta beslut om sin egen vård. Målet är att patientens stress 

ska minska och självförtroendet öka. Det ska stärka patientens 

hälsa och ge välbefinnande samt ge möjligheter för optimal 

egenvård. För att patienten ska kunna vara med och bestämma 

om sin egen vård och kunna hantera sin situation, 

krävs att sjuksköterskan värderar patientens kunskaper och 

upplevelser av sin sjukdom. 

text Johanna Ohlin, Carola Skogwik, Annelie Wärulf, 

sjuksköterskor på njurmedicin, vrinnevisjukhuset i norrköping. E-post: 

Johanna.ohlin@lio.se, annelie.warulf@lio.se, carola.skogwik@lio.se 

Referens: Sullivan, r.J.,menapace, L.W., &White, r.m. (2003)truth-tell- 

ing and patient diagnoses. Journal of Medical Ethics, 27 (3), 192-197. 

Önskas hela rapporten och fullständig referenslista kontakta artikelförfattarna. 


En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén 

Ny bok! 

om att alla vinner på att värna hälsan och tidigt 

stoppa eller bromsa sjukdom. Individen får minskat 

lidande och bättre livskvalitet. Samhället får minskade 

kostnader och individen bättre ekonomi. 

En njurvård 

alla vinner på 

Per Åke Zillén 

öka hälsan 

+ minska lidandet 

= livskvalitet och sparade miljoner…! 

Beställning: www.dialasen.com 

Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer.

Så ökar tryggheten 

under donationsoperationer 

Sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal 

ska känna sig trygga och motiverade när 

de arbetar med donationer. Øystein Jynge, 

transplantationskoordinator vid Karolinska 

Universitetssjukhuset, arbetar för att öka 

sjukvårdens kunskap om organdonationer. 

Operationspersonal känner ibland ett visst obehag inför 

arbetet med organdonationer. Vad kan man göra för att 

stötta personalen? 

Det är en av de frågor som OFO Stockholm har arbetat med 

under senare år. OFO, Organisationen för Organdonation, är 

ett samarbete mellan transplantationsenheterna vid Akademiska 

sjukhuset i Uppsala och Karolinska universitetssjukhuset, 

Huddinge som bland annat arbetar för att främja arbetet 

med organdonation i Mellansverige. 

Øystein Jynge och hans kolleger arbetar förutom akuta donationsärenden 

även med utbildning och kvalitetssäkring av 

donationsprocessen. Han är utbildad sjuksköterska i Norge 

men har arbetat i Sverige de senaste tio åren. 

Øystein Jynge tar emot på transplantationskirurgiska kliniken 

på Huddinge sjukhus, dagen efter att Donationsrådet 

har presenterat dyster statistik för antalet donationer i Sverige. 

Under det första halvåret 2010 var antalet donationer 

det lägsta på åtta år, räknat över hela landet. 

Men i Stockholmsområdet såg det första halvåret annorlunda 

ut än siffrorna för riksstatistiken. Antalet donationer 

under det första halvåret var högre än förra årets siffror. 

– Vi hade en liten nedgång förra året, men i år ser det ut 

som att det har det vänt, konstaterar Øystein Jynge. 

Han är noga med att påpeka att det alltid kommer att finnas 

variationer över åren, det är naturligt. 

– Men inom OFO-Mellansverige arbetar vi naturligtvis för 

att variationerna ska ligga på en högre nivå än det gör nu. Sverige 

ligger lägre än flera andra länder när det gäller antalet 

genomförda donationer, konstaterar han. 

Samtidigt finns många svåra frågor kvar att lösa. 

– Det skulle behövas förtydliganden i lagtexten till exempel 

när det gäller möjlighet till respiratorvård, men det är ett 


Ann-Christin Croon räknade mobilsamtalen under ett 

jourpass, resultat: 105 samtal. 

ämne som är svårt att förklara för beslutande politiker. Och 

ytterst är det naturligtvis en fråga om hur svenska folket vill 

att lagstiftningen ska se ut, säger Øystein Jynge. 

Det handlar dessutom till viss del om resurser, till exempel 

hur mycket pengar som kan satsas på donationsarbetet inom 

sjukvården och information ut mot allmänheten. 

– Spanien, som har kommit långt på det här området, har 

många stora informationskampanjer riktade mot allmänheten, 

men det kräver mycket resurser, säger Øystein Jynge. 

OFO:s donationsfrämjande arbete riktar sig inte mot allmänheten, 

målgruppen är istället sjukvården. Insatserna 

sker inom flera områden. Det handlar till exempel om kvalitetssäkring, 

både genom löpande utvärderingar och genom 

utbildning. 

Utbildningarna är viktiga, inte bara för att höja kunskapsnivån 

utan också för att öka känslan av trygghet och motivation 

hos sjukvårdspersonalen. Det är en del av kvalitetssäkringen, 

konstaterar Øystein Jynge. 

Generellt är visserligen motivationen hög inför arbetet 

med donationer, men OFO-Stockholms egna undersökningar 

44 

OFO:s donationsfrämjande arbete riktar sig mot sjukvården. 

visar att operationspersonalen kan känna mer obehag inför 

arbetet än exempelvis intensivvårdspersonalen. 

OFO har utbildat hundratals sjuksköterskor och undersköterskor 

under 2000-talet. Kursdeltagarna får anonymt svara 

på frågor om vad de känner inför arbetet med donationer. 

Deltagarna får bland annat ta ställning till påståendet: »Jag 

tycker att organdonation är obehagligt«. Svaret ska anges på 

en skala från 1-10. Svaret från intensivvårdspersonalen blev 

1,6 medan operationspersonalen låg på 3,3. 

– Det är egentligen inte så förvånande. Alla inom sjukvården 

är vana att arbeta för att rädda patientens liv. Donationsoperationer 

är för många en ovanlig händelse. Skillnaden 

mellan intensivvårdspersonalen och operationspersonalen 

är också att intensivvårdspersonalen har följt hela sjukdomsförloppet. 

Det är naturligt att en organdonation väcker 

många känslor, konstaterar Øystein Jynge. 

Men det finns mycket man kan göra för att stötta operationspersonalen. 

Resultatet, alltså hur sjuksköterskor och 

undersköterskor graderar sina känslor, ändras till exempel 

efter en utbildning. I OFO:s undersökning har siffran sjunkit 

till 2.5 efter en kurs. 


Øystein Jynge, transplantationskoordinator, vill ta reda på vad 

transplantationsteamen kan göra för att öka känslan av trygghet. 

» Dels handlar det om allmän 

artighet i operationssalen, 

att vara lyhörd och 

stöttande. Men det handlar 

också om att ta sig tid att 

i lugn och ro gå igenom ingreppet 

och att ha en noggrann 

överrapportering 

om bakgrunden « 

OFO Stockholm följer bland annat upp om det finns några 

orapporterade avvikelser som visar sig under operationer. 

– Det är också mycket viktigt hur vi i transplantationsteamet 

agerar i samband med en operation, säger Øystein 

Jynge. 

En viktig del i OFO:s arbete är att försöka ta reda på varför 

resultaten ser ut som de gör. 

– Är det någonting vi gör, eller inte gör, i transplantationsteamet 

som förklarar varför operationspersonalen anger en 

lite högre siffra? 

För att få svar på den frågan, och andra frågor, startade 

OFO-Stockholm våren 2007 ett återkopplingsarbete efter alla 

donationsoperationer. Alla som har deltagit under en operation 

har möjlighet att anonymt fylla i ett formulär med 

återkopplande frågor. Frågorna handlar bland annat om hur 

deltagarna har upplevt operationen, om de har känt att ingreppet 

har skett på ett etiskt och värdigt sätt. 

Resultaten används av transplantationskoordinatorerna 

för att bidra till att öka känslan av trygghet. 

– En del saker kan vi inte påverka. Till exempel är det ofta 

mera känslosamt om den avlidna är ett barn. Men en del saker 

vet vi att vi kan påverka, säger Øystein Jynge. 


Utbildning ökar känslan av trygghet, visar de utvärderingar 

som Jenny Olofsson arbetar med. 

– Dels handlar det om allmän artighet i operationssalen, 

att vara lyhörd och stöttande. Men det handlar också om att 

ta sig tid att i lugn och ro gå igenom ingreppet och att ha en 

noggrann överrapportering om bakgrunden. Det kan till exempel 

handla om att berätta om den avlidne har registrerat 

sig i donationsregistret eller om familjen har uttryckt en 

stark övertygelse om patientens vilja till donation. 

– Vi upplever att personalen på våra donatorssjukhus vill 

göra ett bra jobb, och är ödmjuka inför uppgiften. Vår uppgift 

är att stödja personalen så att de känner sig trygga och nöjda 

med det viktiga arbete de utför, säger Øystein Jynge. 

Jenny Olofsson, transplantationskoordinator vid Huddinge 

sjukhus, är också engagerad i OFO:s arbete med återkoppling 

och kvalitetssäkring av arbetet i operationssalarna. 

– Våra undersökningar visar att ungefär hälften av dem 

som är med på operationerna med donatorer har gått någon 

utbildning i organdonation. Vi skulle förstås också vilja att 

fler deltar i de utbildningsdagar som OFO ordnar för operations- 

och anestesipersonal då vi vet att utbildning ökar känslan 

av trygghet inför ett donationsingrepp, säger hon. 

OFO-Mellansverige arbetar också med att kvalitetssäkra 

och utvärdera hela transplantationsprocessen. Det handlar 

46 

Att utvärdera informationsflödet är en viktig uppgift 

i samband med donationer. 

bland annat om att den transplanterande kirurgen ska ha 

fått en noggrann avrapportering i förväg om eventuella avvikelser. 

Det arbetet har pågått sedan mitten av 2000-talet och resultatet 

visar tydligt att antalet orapporterade händelser har 

minskat inför transplantationerna. 

– Det kan alltid finnas anatomiska avvikelser, men det är 

viktigt att den opererande kirurgen vet om i förväg vad man 

kan förvänta sig. Det ökar säkerheten och minskar operationslängden 

för patienten, säger Øystein Jynge. 

En transplantationsprocess är en komplicerad process, där 

hela flödet av information måste fungera. 

– Vi måste löpande utvärdera hur flödet av information 

har löpt på. Det är många som är inblandade i arbetet. Röntgen, 

laboratoriepersonal, logistik och många andra personalgrupper 

ingår. 

Ann-Christin Croon, transplationskoordinator på Huddinge 

sjukhus och kollega med Øystein Jynge illustrerar med 

ett tydligt exempel. 

– Jag räknade telefonsamtalen under ett av mina jourpass, 

och jag hade 105 telefonsamtal bara på mobilen, säger hon. 

text Susanne Rydell foto Martina Holmberg 


Nu kan du erbjuda 

dina transplantations- 

patienter Advagraf ® 

som 3 mg-kapsel. 

Detta gör att Advagraf ® finns i 4 olika styrkor: 0.5 mg, 1 mg, 3 mg, 5 mg. 

Den nya 3 mg-kapseln gör att ännu fler transplantationspatienter slipper ta så 

många kapslar varje dag. 

En patient som behöver en dos på 4 mg Advagraf ® dagligen kan halvera kapselintaget 

från 4 (4 x 1 mg) till 2 kapslar (3 mg + 1 mg). 

Advagraf ® ska dessutom bara tas en gång dagligen – på morgonen. 

Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö. Tel 040-650 15 00, Fax 040-650 15 01, E-mail: info@se.astellas.com, www.astellas.se 

Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda 

depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg, 3 mg och 5 mg 

takrolimus (som monohydrat). 

Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna 

njur- och levertransplantationspatienter. Behandling av 

transplantatavstötning som är resistent mot behandling med 

andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. 

Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller 

andra makrolider eller mot något hjälpämne. 

Varningar och försiktighet: Felmedicinering, inklusive 

ovarsamt, oavsiktligt eller oövervakat byte mellan takrolimusberedningar 

med direkt respektive fördröjd frisättning, 

har setts. Detta har lett till allvarliga biverkningar, inklusive 

avstötning av det transplanterade organet och andra biverkningar 

som kan vara en följd av antingen under- eller överexponering 

för takrolimus. Patienter bör bibehålla behandling 

med samma takrolimusberedningsform och den därtill 

hörande doserings-regimen. Byte av beredningsform och 

ändringar i doserings-regimen bör bara ske under noggrann 

övervakning av transplantationsspecialist. Samtidig behandling 

med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet 

bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare 

behandlats med ciklosporin. Vänsterkammar-hypertrofi och/ 

eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, 

har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats 

med takrolimus och kan därför även uppträda med 

Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet och försiktighet 

bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt 

medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa 

sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med 

behandling med takrolimus. Exponering för solljus och UVljus 

bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna 

hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva 

substanser är risken för sekundär cancer okänd. Ökad 

risk för opportunistiska infektioner (orsakade av bakterier, 

svampar, virus och protozoer). Exempel på sådana tillstånd är 

nefropati orsakad av BK-virus och progressiv multifokal leukoencefalopati 

(PML) i samband med JC-virusinfektion. Patienter 

som behandlas med takrolimus har rapporterats utveckla 

posteriort reversibelt encefalopati-syndrom (PRES). Advagraf 

kapslar innehåller laktos och sojalecitin. 

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner: 

Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade 

läkemedel som är kända för att hämma eller inducera 

CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed 

öka eller minska blodkoncentrationerna av takrolimus. 

Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är 

kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka 

dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, 

eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör 

högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. 

Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. 

Begränsad information från mottagare av transplantat visar 

inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen 

eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. 

Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom 

skadliga effekter på den nyfödde inte kan uteslutas, bör 

kvinnor inte amma när de får Advagraf. 

Status: Rx 

Pris/Förmånsupplysningar: Se www.fass.se 

Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas 

Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, 

Nederländerna. 

Svensk representant: Astellas Pharma AB, Per Albin 

Hanssons väg 41, 205 12 Malmö. 

Texten reviderades senast 2009-09-23 och är baserad på 

produktresumé daterad 2009-04-27. 

För ytterligare information, se www.fass.se 

A D V -1 0 0 6 0 2 -1

Posttidning B 

Avs: Dialäsen AB, Getabocksvägen 4 

S-187 54 Täby, Sweden 

Individualized 

Quality-assured Dialysis 

Because every patient is different … 

Gambro has developed Individualized Quality-assured 

Dialysis (IQD) to help you deliver the best care to every 

single patient, in every single session. 

To find out more about how IQD makes a difference 

in the daily lives of you and your patients, please 

contact your local representative. 

Because every session is different …

Nummer 5 2010 - Dialäsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?