Tio-i-topp (pdf) - Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 Tio-i-topp
25.3
Tio udda statistikredovisningar
Ten odd statistical abstracts
Det döljer sig mycket bakom siffror. Ofta tar man bara in beloppet de
representerar utan att egentligen riktigt få ett begrepp om dess storhet. Men
ibland kan man drabbas av klarsyn och se att långt är mycket långt och att
högt är jättehögt och att blött är riktigt, riktigt blött.
1. Bilåkandet i rymden
Under ett år körs våra personbilar i genomsnitt
1 518 mil. Den sammanlagda körsträckan för
landets 4,5 miljoner personbilar som var i trafik
någon gång under året blir då närmare 6,8
miljarder mil (6 800 000 000). Det låter mycket
och det låter långt, särskilt när man ser det
utskrivet med alla nollorna. För att få en bättre
uppfattning om hur långt det verkligen är har vi
räknat ut några jämförbara mått. De svenska
personbilarnas sammanlagda körsträcka under
ett år motsvarar:
1 700 000 varv runt ekvatorn eller
84 000 tur-och-retur-resor till månen eller
232 tur-och-retur-resor till solen.
Och vi kan fråga oss:
Kör vi verkligen så mycket bil i Sverige?
Är vårt solsystem inte större?
Har SCB verkligen haft full koll på nollorna i
sina rymdberäkningar?
2. Många fotbollsplaner blir det
Landets totala åkerareal uppgick år 2009 till 2,64
miljoner hektar (2 643 350). Nitton år tidigare
(1990) var arealen 2,84 (2 844 592) miljoner
hektar.
Med lite subtraktion kan vi se att arealen
minskade med 201 000 hektar under de nitton
åren, vilket i genomsnitt ger en minskning med
10 600 hektar per år.
För att göra det lite mer gripbart använder vi
oss av fotbollsplaner, de kan vi ju på ett ungefär
se framför oss. En normal fotbollsplan är 0,7
hektar och omräknat i fotbollsplaner får vi veta
att:
På 19 år minskade Sveriges åkerareal med en
yta motsvarande 287 000 fotbollsplaner. Vilket i
genomsnitt blir 15 000 fotbollsplaner per år.
3. Höstvetet är högre än Mount Everest
År 2009 uppgick totalskörden av höstvete till
2 060 100 000 kilo. Det är inte lätt att avgöra hur
mycket det är men de tio siffrorna i rad tyder på
att det är ganska mycket, om inte rent av himla
mycket.
För att få ett begrepp om mängden så tar vi och
bygger en silo som rymmer hela skörden.
Vi bestämmer oss för att bottenytan på silon
ska vara 100 m 2
, med måtten 10 x 10 m. Och när
vi dessutom vet att ett ton höstvete har en
volym om 1 290 liter (dm 3 ) – då blir det enkelt
att räkna ut höjden (h) på silon genom att ställa
upp denna ekvation:
100 x 100 x h = 1 290 x 2 060 100
Vi får då att silon skall vara 265 753 dm hög;
dvs. i runda tal 27 kilometer hög.
Det blir en silo som är trettio meter högre än
tre Mount Everest på varandra.
4. Inte bara sol i Karlstad
Nu ska vi försöka klargöra hur mycket vatten
och snö som vräker ner över oss under ett år.
Som ett exempel väljer vi Karlstad. Där var
årsnederbörden 783 mm under 2009.
Vi tänker oss nu en tomt på 1 000 kvadratmeter
(dvs. ungefär 33 x 30 m) någonstans i
Karlstad. Eftersom årsnederbörden uppgick till
783 mm så fick den betraktade tomten 783 000
liter under året, eller i genomsnitt drygt 15 000
liter i veckan.
Och en motsvarande tomt i Göteborg fick
hela 855 000 liter under året, eller i genomsnitt
nästan 16 500 liter i veckan.
När man ser de här siffrorna kan man inte
annat än förundras över att man ska behöva
vattna gräsmattorna.
5. Föda barn, en vardagssyssla
Om man sorterar årets dagar efter antalet födda
barn, och med den dag med högst antal överst,
kommer man att se ett väldigt fascinerande och
märkligt mönster – bland de 100 dagarna med
flest antal födda barn finns inte en enda lördag
eller söndag. Om födslarna skulle ha varit jämnt
fördelade över veckans dagar, så skulle det ha
funnits 14 lördagar och lika många söndagar
bland de 100 dagarna med flest antal födda.
Statistiska centralbyrån 609