Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

Framtidens Vera är här 

Fiskaler i Europa 

Informationssäkerhet 

Migrationsdomstolarna 

Sveriges 

Domstolar 

välkomnas 

nr 2 2006 

domkretsen 

EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR 

Profil: 

Vian Karim

www.domstol.se/domkretsen 

LEDARE INNEHÅLL 

Thomas Rolén 

DET ÄR MYCKET GLÄDJANDE att Domstolsverkets 

satsning med att försöka komma 

till rätta med domstolarnas höga balanser 

har mötts med så stort engagemang. Verket 

har tills nu fått in lite drygt 50 ansökningar 

från olika domstolar och nämnder om extra 

medel för balansavarbetning. I ansökningarna 

sätter domstolarna upp som målsättning 

att nedbringa balanserna med närmare 

18 000 mål fram till 2008 och det till en 

Innehåll nr 2 2006 

2 

LEDARE 

3 

Ner med målbalanserna 

4 

Migrationsmedarbetare utbildas 

5 

Domstol och massmedia 

6 

GÄSTTYCKARE Christina 

Ramberg 

8 8 Sveriges Domstolar välkomnas 

10 Kvalitet och bemötande 

Framtidens Vera är här 

Fiskaler i Europa 

Informationssäkerhet 

Migrationsdomstolarna 

Sveriges 

Domstolar 

välkomnas 

nr 2 2006 

domkretsen 

EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR 

Profil: 

Vian Karim 

POSTADRESS Domstolsverket 

551 81 Jönköping 

TELEFON 036 15 53 00 

FAX 036 16 57 21 

E–POST domkretsen@dom.se 

ANSVARIG UTGIVARE Peder Jonsson 

Vi är en bra bit på väg! 

total kostnad av ca 126 miljoner kronor. Det 

är en bit kvar till målet (35 000 mål), men vi 

är en god bit på väg. 

Vi får inte missa den möjlighet vi nu har 

att, genom en förtida generationsväxling, på 

detta sätt utnyttja det temporära ekonomiska 

överskottet. Alla anställda kan också månad 

för månad följa balansutveckling på Doris 

under Administration/Budget&Ekonomi/ 

Statistik/Balansavarbetning. I sammanhanget 

kan jag också berätta att verket under årets 

första fyra månader fått in begäran om 90 

domartillsättningar – det är mer än vad vi 

annars får på ett helt år. 

Det gynnsamma ekonomiska läge för 

2006 och 2007 som jag tidigare berättat 

om har förändrats något, även om det fortfarande 

ser bra ut. Bland annat har vi fått 

en lägre automatisk uppräkning av anslaget 

(pris- och löneuppräkning) än vad vi tidigare 

prognostiserat, det rör sig om cirka 40 miljoner 

kronor lägre. 

Det är också med stolthet jag kan konstatera 

att på exakt utsatt tid, dvs. den 31 mars, 

11 

Ny friskare personal 

12 

Migrationsdomstol i praktiken 

14 

PANELEN Om rättssäkerhet 

16 

PROFILEN Vian Karim 

18 

Ny lag för nämndemän 

20 

Tolk i domstol 

Profil Vian Karim, 

REDAKTÖR Peder Jonsson/Anne-Marie Geske 

Migrationsdomstolen i 

2 Göteborg. DOMKRETSEN Se sid 16-17. NR 2/2006 

FOTO Johan Wingborg 

22 

EN VECKA På fiskalskurs i 

Europa 

PRODUKTIONSLEDARE Helen Sivertsson 

LAYOUT Per Carlsson 

TRYCK Intellecta Tryckindustri AB 

UPPLAGA 17 000 ex 

PERIODICITET Fyra gånger per år 

Tryckt på miljövänligt papper. 

kunde portarna öppnas till de tre nyinrättade 

migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. 

Personal, teknik och lokaler etc. 

var då på plats och man kunde börja döma. 

Det är imponerande med tanke på den korta 

tid som stod till buds för genomförandet av 

den reformen. Jag vill här igen passa på att 

tacka alla inblandade på domstolarna och 

verket för fantastiska insatser. 

Under april och maj hölls många domarmöten 

och jag har försökt komma till alla 

som jag varit inbjuden till. Det är alltid 

givande och bra diskussioner och jag tycker 

att det är en viktig del i att utveckla Sveriges 

Domstolar. På det sättet träffar jag och 

lär känna många av er i domstolarna vilket 

också underlättar framtida kontakter. 

Eftersom det här är sista numret av 

Domkretsen före sommaren vill jag passa på 

att önska Er alla en riktigt skön sommar! 

Thomas Rolén, Generaldirektör Domstolsverket 

26 

INSÄNDARE Domarlöner 

27 

Lungt med trängselskatt 

28 

Framtidens Vera är äntligen här 

30 

Din och allas IT-säkerhet 

31 

SPRÅK 13:e upplagan av SAOL 

32 

VI FYRA Medias bevakning 

domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. 

Peder Jonsson, Helen Sivertsson, Anne-Marie Geske, Per Carlsson

Krafttag mot växande målbalanser 

Domstolsverkets storsatsning på att minska antalet ej avgjorda mål på landets domstolar är i gång. 

Länsrätten i Uppsala är en av femtiofem domstolar, som har ansökt om medel för att bryta trenden 

med växande balanser. 

– Personalen gjorde vad de kunde, men uppgången var för stor, säger Jerry Eriksson, lagman. 

TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON 

ANTALET EJ AVGJORDA MÅL har växt på 

hög bland Sveriges Domstolar. Domstolsverket 

har därför beslutat om att ge domstolarna 

ekonomiska möjligheter att minska 

målbalanserna. Syftet är att de ska minska 

med 25 procent eller med 35 000 mål under 

2006 och 2007. 

Länsrätten i Uppsala är en av de domstolar, 

som har tilldelas medel för att minska 

antalet ej avgjorda mål. 

– Vi har försökt att tampas med situationen, 

men uppgången har varit för stor. Från 

2003 års utgång fram till i dag har antalet 

mål i balans ökat från 550 till 1450, säger 

Jerry Eriksson, lagman. 

För att komma till rätta med problemen 

söker länsrätten i Uppsala tre nya tjänster; 

en notarie och två föredraganden. Dessutom 

ska en pensionerad domare arbeta för 

länsrätten. 

– Om vi hittar lämplig personal tror jag 

Jerry Eriksson, lagman 

vid Länsrätten 

i Uppsala län, tror 

att Domstolsverkets 

temporära satsning 

på att minska 

antalet ej avgjorda 

mål kommer att ha 

stor betydelse både 

för medborgarna 

och domstolarnas 

personal. 

Björn Hansson, 

kanslichef vid Svea 

hovrätt, menar att 

om det inte sker 

någon förändring 

av domstolens 

långsiktiga resurstilldelning 

kommer 

den eftersträvade 

låga målbalansen 

inte kunna upprätthållas 

på sikt. 

fullt och fast att vi ska kunna minska den 

balans vi har. Förmodligen blir det så. Det är 

i första hand min uppgift att se till att överklagandena 

inte hamnar på hög. 

STORT PROBLEM 

Jerry Eriksson ser allvarligt på trenden med 

växande målbalanser och längre handläggningstider. 

Han anser att förtroendet för 

Sveriges Domstolar är i fara om den negativa 

utvecklingen håller i sig. 

– Vi har ett uppdrag gentemot medborgarna 

att få ner antalet ej avgjorda mål och 

minska väntetiderna. Men tack vare vår förbättrade 

ekonomi bör läget vara förändrat till 

utgången av 2007, fortsätter Jerry Eriksson. 

Han är säker på att de ekonomiska förutsättningarna 

även kommer att få positiva 

konsekvenser för personalen på domstolarna, 

som under en längre tid befunnit sig 

i en stressituation. Tillströmningen av mål 

har bidragit till ohälsa och att allt fler har 

blivit sjuka. 

– Jag vill påstå att min personal gjort 

vad de har kunnat. De har jobbat bra och 

effektivt, men det spelar ingen roll när man 

står inför en så här stor uppgång. Genom 

att vi får ekonomiska möjligheter att 

anställa fler kommer läget inte att bli lika 

ansträngt framöver. 

FRAMGÅNGSRIKT KONCEPT 

Svea hovrätt är också en av de domstolar 

som tilldelats medel för att kunna beta av 

antalet mål genom tillfälliga personalförstärkningar. 

Hovrätten har tidigare erfarenheter 

av effektiv balansavarbetning. 

– Vi ska fortsätta på samma framgångsrika 

sätt som tidigare. Vi har ett beprövat 

arbetssätt, som gett goda resultat. Det 

lyckade konceptet består av att en liten avarbetningavdelning 

tar sig an de ej avgjorda 

målen i projektform. När personalen till den 

enheten är på plats är det bara för oss att 

trycka på startknappen, säger Björn Hansson, 

kanslichef. 

AKTUELLT 

– Den nya styrkan ska komma igång 

med arbetet i augusti 2006. De medel vi har 

fått ska räcka till halvårsskiftet 2008. Under 

den här perioden räknar vi med att uppfylla 

målet med en minskning av den totala 

balansen på minst 25 procent. 

Björn Hansson säger vidare att fler och 

fler av brottmålen är förtursmål, vilket är en 

förklaring till att balansen av de andra målen 

har ökat. 

– Det är främst de målen vi kommer att 

rikta in oss på. Men det behövs mer än en 

temporär satsning för att lösa problemen 

hos oss. Om det inte sker någon förändring 

av domstolens långsiktiga resurstilldelning 

kommer den eftersträvade låga målbalansen 

inte kunna upprätthållas på sikt. Men vi är 

givetvis glada som nu har fått den här möjligheten. 

Enligt Domstolsverkets senaste statistik 

har fler mål avgjorts under 2006 än under 

samma period 2005. 

Fakta 

55 av totalt 100 0 myndigheter har 

ansökt om medel e för balansavarbetning n 

Det yrkade beloppet p uppgår till cirka a 

127 miljoner kronor; o 

2006: 42 miljoner e kr 

2007: 2 69 miljoner e kr 

2008: 20 16 miljoner e kr 

Tota talt ta har myndigheterna di inom Sveriges ri 

Dommstolar yrkat 40 domare för genera- e 

tionsvväxling 

dvs. en förtida rekrytering. 

För dig som s arbetar inom Sveriges 

Domstolaar finner er du uppgifter om 

den totala a balansförändringen på 

intranätet Doris u under Administra Administration/ 

n 

Budget&Ekonomi/Statistik/Balansavar- 

onomi/Statistik/Ba 

onomi/Statistik/Bal 

betning. 

DOMKRETSEN NR 2/2006 3

AKTUELLT 

Massiv kompetensinsats 

Det är ett digert utbildningspaket som utarbetats för medarbetarna vid de nya migrationsdomstolarna. 

På den långa kurslistan finns seminarier och workshops om alltifrån utlänningslagen till bemötande av 

människor i kris. Snart är denna första och massiva utbildningssatsning avslutad. Men kompetensutvecklingen 

går vidare och innehållet ska även fortsättningsvis utgå från behoven vid de olika domstolarna. 

TEXT PIA ROXELL ILLUSTRATION PER CARLSSON 

– Redan på ett tidigt stadium stod det klart 

att en massiv utbildningsinsats var nödvändig. 

De nya måltyperna är av en karaktär och 

mängd som domstolarna inte tidigare mött 

och därför fick vi i uppdrag av projektet migrationsdomstolar 

att skapa ett utbildningspaket. 

Det innehåller bland annat kurser om 

domstolsprocessen för nya medarbetare och 

fördjupningar i målspecifik lagstiftning som 

utlänningslagen. Sammantaget har det blivit 

uppåt 7 000 utbildningsdagar och i stort 

sett beräknas utbildningsinsatsen vara avslutad 

framemot sommaren, säger Anna Klara 

Strömberg, chef för Domstolsverkets enhet 

för kompetensutveckling. 

LIKA MEN OLIKA 

Trots att förfarandet vid utlännings- och 

medborgarskapsmål i stort sett ser likadant 

ut som när förvaltningsdomstolar prövar 

andra typer av myndighetsbeslut är det ändå 

nödvändigt med en viss kompetensutveckling. 

Anledningen är de viktiga skillnader 

som särskiljer utlännings- och medborgarskapsmålen. 

Det handlar dels om praktiska 

skillnader som utlänningslagens tyngd och 

att domstolsprocessen kan se något annorlunda 

ut, dels om det faktum att domsluten 

Exempel på gemensamma kompetensinsatser 

Översiktlig landinformation och 

speciell landproblematik 

kan påverka enskilda individer och hela 

familjers fortsatta liv med allt vad det innebär 

av etiska frågor och medial uppmärksamhet. 

Till detta kommer att de berörda 

domstolarna organisatoriskt vuxit till ungefär 

dubbel storlek och att många medarbetare 

är nyrekryterade och utan tidigare erfarenhet 

från domstolsmiljö. 

»Det tycks som att vi lyckats väl 

i ambitionen att utforma utbildningarna 

i nära samarbete med 

de berörda domstolarna.« 

Janita Frödén, Domstolsverket 

EFTERFRÅGAN STYR KURSINNEHÅLLET 

– Det har varit mycket intensivt men också 

intressant, givande och roligt att arbeta med 

kurser för de tre länsrätterna och Kammarrätten 

i Stockholm. På kort tid har vi organiserat 

omkring 250 olika kurstillfällen och av 

gensvaret vi fått tycks det som att vi lyckats 

väl i ambitionen att utforma utbildningarna 

på ett bra sätt och i nära samarbete med de 

berörda domstolarna, säger Janita Frödén, 

projektkoordinator vid Enheten för kompetensutveckling. 

Mångkultur Bemötande av människor i kris 

Utlänningslagstiftningen Barnfrågor Offentlighet och sekretess 

Förvaltningsprocesslagen Handledarutbildning Domskrivning 

Avlastningssamtal Medborgarskapsfrågor Folkrätt 

4 DOMKRETSEN NR 2/2006 

I linje med målsättningen om delaktighet 

har kontaktpersoner från varje berörd 

domstol medverkat i utarbetandet av utbildningarna. 

Många kurser har det blivit och 

ämnesområdena har spänt över alltifrån 

utlänningslagen och förvaltningsprocesslagen 

till bemötande av människor i kris. 

– Samarbetet med kontaktpersonerna 

har varit mycket betydelsefullt i utformandet 

av relevanta kurser. Kontaktpersonerna har 

inte bara formulerat vilka ämnen det behövs 

fördjupade kunskaper om utan också ringat 

in vilka personer som har behållning av vilka 

kurser. Det här är ett arbetssätt som visat 

sig fungera så bra att när vi nu planerar för 

fortsatt kompetensutveckling så utvecklar vi 

samarbetet med kontaktpersoner från domstolarna, 

säger Anna Klara Strömberg.

Förståelsen för massmedia 

Mediehantering är en av många uppskattade kurser för migrationsdomstolarna. Domkretsen var med när 

åtta rådmän från Länsrätten i Stockholm ägnade en dag åt konsten att möta massmedia. 

TEXT PIA ROXELL FOTO MAURO RONGIONE 

– VARFÖR DÅ? Vad menar du med det? 

Och vad tycker du personligen om det här? 

Kursledaren Staffan Sjöberg upprepar 

envist sina frågor när han agerar reporter 

under en TV-intervjuövning. Domarna intervjuas 

i tur och ordning. De har själva fått välja 

ett ämne men de får anstränga sig hårt för 

att få fram det de vill ha sagt. När så alla åtta 

intervjuats får var och en respons på sin insats 

av både Staffan Sjöberg, kameramannen 

Gunnar Magnusson och alla kursdeltagare. 

Att se sig själv i TV-rutan är en nyttig 

upplevelse tycker rådman Minnaliisa Lundblad, 

som enligt de andra gav ett lugnt och 

förtroendeingivande intryck. 

Patrik Alm och Minnaliisa Lundblad är två av de 

åtta rådmän som deltog i medieträningen vid 

Länsrätten i Stockholm. 

Kursledaren Staffan Sjöberg ”klockar” och kameraman 

Gunnar Magnusson filmar kursdeltagarna när 

de på ett lättfattligt och intresseväckande sätt ska 

nå ut med sitt budskap. 

– Men även om det inte syntes så var 

det nervöst. För det är verkligen en känsla 

av utsatthet att befinna sig framför kameran. 

Exempelvis blev jag plötsligt mycket medveten 

om att jag faktiskt inte har svenska 

som modersmål, vilket i vanliga fall inte alls 

brukar vara något problem för mig, säger 

Minnaliisa Lundblad. 

Under eftermiddagen är det sedan dags 

för en annan övning – presskonferens. Var 

och en får två minuter för en presentation 

av ett domstolsanknutet ämne med ett tydligt 

budskap. Allt inför ett audiotorium med 

strålkastare och en kamera som går. 

– Det var knepigt nog att sitta ned och 

bli intervjuad då det går mycket koncentration 

åt att undvika fackuttryck som kan 

upplevas som svårbegripliga utanför den 

juridiska världen. Att stå upp innebär dessutom 

att man bör ha fullständig kontroll på 

alla rörelser så att kroppsspråket överensstämmer 

med det man talar om, säger rådman 

Patrik Alm. 

SAMARBETE I BÅDAS INTRESSE 

Staffan Sjöberg är noga med att understryka 

att det ligger i allas intresse att samarbetet 

mellan den intervjuade och journalisten, och 

i förekommande fall kameraman, verkligen 

fungerar: 

– Med en inställning om att en intervju 

är en situation där både du och journalisten 

är måna om att göra ett bra jobb tillsammans 

blir det ett bättre resultat för er båda, 

och i förlängningen även för allmänheten 

som ska ta del av slutprodukten. 

Praktiska övningar följs av gemensamma 

utvärderingar med många 

goda råd. 

AKTUELLT 

– Visa hjälpsamhet och ansträng dig lite 

extra för att skapa en god relation. Föreslå 

gärna en intervjumiljö som ger bättre bilder 

än det vanliga kontorsrummet och erbjud 

bakgrundsfakta om det ni ska tala om, förklarar 

Staffan Sjöberg. 

MAKTHAVARE OCH MAKTGRANSKARE 

En annan viktig aspekt som kursen tar upp 

är mediernas drivkrafter och villkor. Kursdeltagarna 

är ense om att det ofta är med fog 

som journalister får kritik för att de dramatiserar 

och förenklar en komplex verklighet. 

Men varför blir det så? Förklaringen ligger 

mycket i att medierna verkar på en marknad 

där det ska gå snabbt att nå ut till så många 

som möjligt med sina produkter. 

Att media har till uppgift att granska 

makten är en uppfattning alla står bakom, 

men i frågan om domare verkligen besitter 

någon samhällelig makt går åsikterna bland 

kursdeltagarna isär. Å ena sidan har domare 

bara i uppgift att döma efter de lagar som 

de verkliga makthavarna, det vill säga politikerna, 

har stiftat. Å andra sidan ligger det en 

viss makt i att som rådman ha befogenhet 

att tolka lagen och döma i domstol. Men 

som Staffan Sjöberg sammanfattar det: 

– Även om domare själva inte alltid 

ser sig som makthavare så definieras de 

allmänt som sådana och är därmed intressanta 

att granska. 


GÄSTTYCKARE 

”Give me the law” 

GÄSTTYCKARE CHRISTINA RAMBERG FOTO NIKLAS BERNSTONE, PARASOLL 

Jag hade förundrat mig över 

principen om jura novit curia, 

dvs. att domstolen kan lagen. 

Efter att jag under tre månader 

adjungerat på heltid som domare 

i Hovrätten för Västra Sverige är 

jag än mer övertygad om att den 

bör överges. 

I VANLIGA FALL är jag professor i handelsrätt 

på Handelshögskolan vid Göteborgs 

universitet och är mycket glad över att jag 

fått arbeta på domstolen och genom det fått 

bättre förståelse för hur juridiken fungerar i 

praktiken. 

PEDAGOGIK OCH RÄTTSKÄLLOR 

Jag är lärare och jag är examinator. Jag försöker 

på olika sätt att vara pedagogisk och 

förklara för mina studenter hur saker och 

ting hänger ihop. I min roll som examinator 

sätter jag betyg och det blir inga bra betyg 

om inte studenterna kan redogöra för varför 

en viss fråga har ett visst svar. Svaret är inte 

alls lika viktigt som förklaringen. Eller med 

andra ord; utan rättskällor i tentasvaret blir 

det inga poäng. 

Som domare blev jag förvånad över 

bristen på pedagogik och avsaknaden av 

rättskällor i många inlagor. Det är ju inte så 

vi lärare på universitetet tänker oss att de 

utexaminerade studenterna skall utforma 

sina inlagor. Vi måste tydligen förstärka 

insatserna under utbildningen och trycka än 

mer på rättskällelärorna. 

Sett från domstolens perspektiv är advokater 

som inte noga redogör för rättskällorna 

ett resursproblem. Domstolen tvingas göra 

omfattande rättsundersökningar när en 

advokat med hänvisning till principen om 

jura novit curia underlåter att noga redogöra 

för på vilka rättsliga grunder klienten skall 

vinna. Är det rimligt? 

ADVOKATENS OCH DOMARENS ROLL 

En seriös advokat måste göra en omfattande 


rättslig analys för att bedöma om det är värt 

att ta tvisten till domstol. Det bästa vore om 

vardera partens rättsliga analys gjordes tillgänglig 

för domstolen så att inte domstolen 

behövde göra en tredje djupdykning ner 

i alla potentiella rättskällor. Jag tycker det 

vore bättre om advokaterna presenterar för 

domstolen de rättskällor – i form av lagar, 

rättsfall, förarbetsuttalanden, handelsbruk 

och doktrin – som de anser talar för att deras 

klient skall vinna målet. Därefter skulle det 

vara domstolens uppgift att ta ställning till 

vilket värde de angivna rättskällorna skall 

tillmätas (naturligtvis talar jag nu endast om 

dispositiva tvistemål). 

Ibland misstänker jag att advokaten inte 

har gjort någon undersökning av rättskällorna. 

Istället skjuter advokaten från höften 

och hoppas på att domstolen finner ett svar 

som gynnar hans klient. Detta är högst otillfredsställande 

dels eftersom det kan leda till 

onödiga kostnader för den huvudman som 

förlorar målet, dels eftersom det innebär slöseri 

med skattepengar att parter tvistar trots 

att de borde ge upp innan saken dras inför 

rätta, dels också på grund av att en otillräcklig 

rättsutredning kan leda till att advokaten 

inte anför de för klienten avgörande grunderna 

och omständigheterna. 

Jag menar alltså att det vore till gagn för 

samhället och för enskilda parter om vi i Sverige 

hade den engelska attityden, där domaren 

säger till advokaterna: ”Give me the 

law.” Detta skulle innebära att advokaterna 

inte kan räkna med att domstolen företar 

omfattande undersökningar av rättskällorna. 

FINNS HINDER MOT EN REFORM? 

Såvitt jag förstår finns inte principen om jura 

novit curia lagfäst. Det är en stark tradition 

i Sverige men inget tvång. Vad skulle hända 

om en domare till parterna i samband med 

förberedelsen av ett tvistemål sade: 

– Jag har ganska mycket att göra just nu 

så ni kan inte räkna med att jag kommer att 

hinna göra någon rättsundersökning. Målet 

rör ju ganska komplicerade rättsfrågor som 

jag inte har någon större erfarenhet av. Det 

är mycket troligt att jag missar något rättsfall 

eller kanske till och med någon tillämplig lag 

om inte ombuden gör mig uppmärksam på 

den. Jag skulle därför vilja råda ombuden att 

göra grundliga rättskälleanalyser i de skriftliga 

inlagorna. 

Skulle förtroendet för Sveriges Domstolar 

minska? Knappast. Det förstår ju var och en 

att domare inte kan alla rättskällor i alla skilda 

ämnen utantill. Det är ju inte hemligt att 

det finns bibliotek på domstolarna. Frågan 

är vem som skall spendera tid på biblioteket; 

domaren och advokaterna eller endast advokaterna. 

Skulle förtroendet för den enskilda 

domaren minska? Kanske. Den modiga 

första domare som börjar kräva rättsundersökningar 

av ombuden genom att ta avstånd 

från principen om jura novit curia måste 

antagligen vara senior och ha synnerligen 

gott självförtroende. Samtidigt menar jag 

att förtroendet för domaren kanske skulle 

öka på lång sikt. Det är ju antagligen till 

fördel för ombudet och hans huvudman om 

pedagogiken och rättskällehänvisningarna i 

inlagorna förbättras. 

Skulle advokaterna bli upprörda över 

den nya rollfördelningen? Nej, inte alls. För 

deras del innebär det ju inget merarbete. 

Rättskälleundersökningen måste de ändå 

göra för att agera i enlighet med kravet på 

fackmässighet. Och även om det kan vara 

en smula arbetsamt att lägga ner möda på 

att pedagogiskt förklara varför klienten skall 

vinna målet så är det ju ingen nyhet. Vissa 

advokater skulle nog till och med bli tacksamma. 

Jag har talat med advokater som 

inte ”vågar” redogöra för rättskällorna eftersom 

de tror att domare kan ta illa upp på 

grund av att det verkar som om advokaten 

inte har förtroende för domarens kompetens. 

Skulle krav på rättskälleutredning från 

ombudets sida förstöra processtaktiken? Det 

finns vissa advokater som har gjort det till

en skön konst att inte argumentera rättsligt 

över huvud taget. De staplar en massa 

omständigheter på varandra utan ordning 

och struktur och låter sedan domaren reda 

ut alltihop och skapa de rättsliga ramarna. 

Det är en mardröm att vara motpartsombud 

i ett sådant fall. Det är en mardröm att 

vara domare också. Ibland kan den taktiska 

advokaten ge lite hjälp i samband med pläderingen. 

Då kan mardrömmen upphöra för 

domaren men motpartsadvokaten hamnar 

i ett inferno; det är för sent för honom att 

åberopa nya omständigheter som han först 

vid pläderingen inser är av betydelse och 

det är för sent för honom att lägga upp en 

rättslig motargumentering. Visst är det spännande 

med processtaktik men behovet av 

spännande processtaktik anser inte jag överväger 

behovet av en process som präglas av 

fair play och effektivt resursutnyttjande. 

ADVOKATTVÅNG 

Principen om jura novit curia sammanhänger 

kanske till viss del med att parter inte behöver 

anlita advokat i domstol. Erfarenheten 

av arbetet i hovrätten får mig att tro att det 

vore bra med advokattvång i domstol. Det 

står helt klart att en part utan advokat i de 

allra flesta fall helt saknar kompetens att 

sköta sitt ärende och många gånger förlorar 

målet på grund av denna kompetensbrist. 

Anledningen till att jag vågar föra fram 

så provocerande tankar är i första hand att 

jag inte vill att mina skattemedel skall använ- 

GÄSTTYCKARE 

das i onödan. Parter utan advokat förorsakar 

kostnader i domstol som är helt onödiga. 

Ytterligare en positiv effekt av advokattvång 

i domstol är att chanserna ökar för att rätt 

man vinner i domstol. 

Låt mig klargöra att jag anser att ett 

advokattvång förutsätter att parter i högre 

omfattning får bidrag från staten för ombudsarvode 

(access to justice-argumentet). Totalt 

sett tror jag emellertid att staten skulle tjäna 

mer på att betala för advokatinsatser än för 

onödig domstolsadministration. 

AVSKAFFA JURA NOVIT CURIA 

Sammanfattningsvis anser jag att domare 

redan idag borde medverka till att avskaffa 

principen om jura novit curia genom att i 

nästa dispositiva tvistemål som de stöter på 

kräva att ombuden redogör för rättskällorna 

på ett så pedagogiskt och fullständigt vis att 

domaren inte behöver göra en självständig 

undersökning. 

På lång sikt tycker jag att man bör införa 

advokattvång i domstol. 

Vi som arbetar på universitetet med 

att utbilda jurister måste bättre stimulera 

studenternas pedagogiska förmågor samt 

inskärpa vikten av att ständigt luta sig mot 

rättskällor. 


AKTUELLT 

Skev bild av domstolar möts med 

informationssatsning 

– Många har en uppfattning om svenskt rättsväsende som de fått från amerikanska teveserier. Det har 

varit flera uppmärksammade mål där vi upplevt att allmänheten har en skev bild av hur svenska domstolar 

fungerar. Vi kan bli bättre på att informera i samband med enskilda fall, men också generellt om hur domstolar 

i Sverige fungerar. 

Det säger Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket, som bakgrund till Sveriges Domstolars 

nya satsning på informationsområdet. 

TEXT BO STRÖBERG FOTO PER CARLSSON, CARL JOHAN ERIKSON 

FRÅN DOMSTOLSVERKET ser man att det 

finns ett ökat intresse för domstolarnas 

arbete, ett ökat behov av information hos 

allmänhet, medier och skolor. För att effektivare 

möta detta innehåller informationsstrategin 

flera aktiviteter (se faktaruta) med 

syftet att sprida kunskap om domstolarnas 

roll i det svenska samhället. 

– Det handlar bland annat om att informationen 

ska vara tillgänglig. Där är den 

gemensamma webbportalen kanske den viktigaste 

kanalen när allmänheten söker information, 

menar Peder Jonsson, som också 

berättar att denna ska kompletteras med 

tryckt information. 

– En annan del i informationssatsningen 

är att stödja den mediagrupp som har 

bildats och består av domare som är tillgängliga 

för medias frågor. Ytterligare en 

del är att visa på domstolarna som attraktiva 

arbetsplatser för att underlätta rekrytering av 

ny personal. Och så inför man en gemensam 

grafisk profil för Sveriges Domstolar. 

– Vi på Domstolsverket kan inte vara 

talesmän för de enskilda domstolarna, det 

kan de bara själva. Men med gemensamma 

mallar/verktyg kan domstolen koncentrera 

sig på att få ut sitt budskap utan att behöva 

ägna sig åt formen och tekniken. Av oss får 

de bland annat vardagsverktyg som exempelvis 

mallar för brev, annonser och pressmeddelanden, 

berättar Peder Jonsson. 


GEMENSAMMA VERKTYG 

Eftersom landets domstolar är suveräna myndigheter 

väljer de själva hur de vill arbeta 

med informationsfrågor. Men Domstolsverkets 

erbjudande om vardagsverktyg och 

profilprodukter har fallit i god jord. 

Otto Unge, grafiker på Domstolsverkets 

informationsavdelning, har lett utformningen 

den grafiska profilen samt arbetat med förankringen 

av konceptet hos domstolarna. 

– Hittills har 90 av 100 domstolar tackat 

ja till att använda den grafiska profilen. En 

domstol har tackat nej och ett tiotal har inte 

tagit ställning ännu. I och med att så många 

anslutit sig till samarbetet kan vi nu börja 

utveckla vardagsverktygen samt ta fram pro- 

»...med gemensamma mallar/ 

verktyg kan domstolen koncentrera 

sig på att få ut sitt budskap 

utan att behöva ägna sig åt formen 

och tekniken.« Peder Jonsson, 

Domstolsverket 

filprodukter i dialog med en referensgrupp 

från domstolarna. Arbetet får utgå från domstolarnas 

behov. 

Många myndigheter är redan anslutna 

till den gemensamma webbplattformen och 

utnyttjar den gemensamma lösningen för 

intranätet, Doris. Domstolsverket står för drift, 

fövaltning och support av båda dessa system. 

TYDLIGHET ÄR LEDORDET 

Tidigare har det inte funnits några gemensamma 

grafiska riktlinjer för landets domstolar, 

några använder egna logotyper och en 

del har helt egna heraldiska vapen. 

– Men det har inte varit rationellt att förena 

domstolens eget vapnen i den gemensamma 

logotypen, förklarar Otto Unge. 

Tydlighet har varit ledordet i framtagandet 

av den nya grafiska profilen. 

ALLT FÅR TA TID 

Förutom de rent praktiska vinsterna med 

grafisk enhetlighet handlar den gemensamma 

grafiska profilen om att bygga ett 

varumärke. Till grund för vad man vill kommunicera 

för bild av Sveriges Domstolar ligger 

den vision som tog fram för dåvarande 

domstolsväsendet under 2003. Man kan 

uttrycka det som att en professionell och 

konsekvent utformning av informationsmaterialet 

samtidigt ger mottagaren en bild av 

hur domstolarna bedriver sin huvudsakliga

»Införandet av en gemensam profil 

är inget som görs över en natt. 

Det handlar om minst ett år.« 

Otto Unge, Domstolsverket 

verksamhet. Då är det viktigt att till och med 

visitkorten sänder rätt signaler. 

– Införandet av en gemensam profil är 

inget som görs över en natt. Det handlar om 

minst ett år, säger Otto Unge. 

HELLRE EGEN PROFIL 

Varbergs tingsrätt är den enda domstol som 

hittills tackat nej till att vara med i de gemensamma 

lösningarna för Sveriges Domstolar. 

– Vi har just köpt in ett eget vapen för 

tio tusen kronor och då skulle det kännas 

fel att inte använda det, säger lagmannen 

Håkan Nyberg. Men han ser även principiella 

skäl till tingsrättens nej tack. 

– Jag tycker att namnet Sveriges 

Domstolar associerar till Skatteverket och 

liknande verk, som en myndighet för hela 

landet och som styr verksamheten. Det 

»Det är sällan 

vi har några 

dramatiska 

mål som vi 

behöver skriva 

pressmeddelanden 

om.« 

Håkan Nyberg, 

lagman, Varbergs 

tingsrätt 

kan uppfattas så och det är inte bra. En 

gemensam grafisk profil ser jag heller inget 

behov av. Tvärtom ser jag en större poäng 

i att varje domstol har sin egen profil för 

att understryka att de är självständiga 

myndigheter. 

– Det är sällan vi har några dramatiska 

mål som vi behöver skriva pressmeddelanden 

om. 

Men Håkan Nyberg förstår att större 

domstolar kan se fördelar med ett samarbete 

i informationsfrågor. 

VISAR TILLHÖRIGHET 

Håkan Nybergs synpunkt att det är bra 

med att domstolarna har egna grafiska 

profiler bollas tillbaka till Domstolsverkets 

informationschef Peder Jonsson. 

– Vi gör detta för att öka tydligheten 

kring domstolens roll i första hand ur allmänhetens 

perspektiv. Sedan finns det 

stora fördelar ur ett resursperspektiv också. 

Ett av många exempel är webbplatsens 

information om hur en domstol fungerar, 

vad det innebär att vara vittne och så vidare. 

Istället för att 56 tingsrätter funderar på 

hur de ska beskriva detta på ett begripligt 

sätt för allmänheten har vi tagit fram ett 

material som de kan använda på sina egna 

webbsidor. 

Peder Jonsson menar vidare att man i 

den nya grafiska profilen tydligt lyfter fram 

AKTUELLT 

att de enskilda domstolarna faktiskt är egna 

myndigheter. 

– Det nya namnet Sveriges Domstolar 

ökar tydligheten. Det är det naturliga namnet 

och det ska bara visa att det finns en 

tillhörighet. 


AKTUELLT 

Domstolen ur ett 

utifrånperspektiv 

– Medborgarnas förtroende. Det 

är det viktigaste skälet till att domstolarna 

ska arbeta med kvalitet. 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM 

FOTO CARL JOHAN ERIKSON 

DET SA HOVRÄTTSLAGMAN Staffan Levén 

från Hovrätten för Västra Sverige till de medarbetare 

från olika domstolar som samlats på ett 

seminarium om kvalitetsfrågor. Staffan Levén 

betonade att kvalitet är så mycket mer än att 

döma rätt och att skriva välformulerade domar. 

– Det är viktigt att även se på verksamheten 

med ett utifrånperspektiv. Kvalitet handlar 

om att titta på hur väl en tjänst uppfyller de 

krav eller behov som intressenterna har. 

ALLA BÖR ENGAGERAS 

Under dagen fick några av deltagarna tillfälle 

att berätta om kvalitetsprojekt som pågår på 

Hovrätten för Västra Sverige har 

under våren genomfört en intervjuundersökning 

som ska ge svar på 

hur målsägande, tilltalade och vittnen 

upplever den information, den 

service och det bemötande de får 

från hovrätten. Intresset för att 

delta har varit mycket stort. 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM 


– VI VILL UNDERSÖKA hur målsägande, tilltalade 

och vittnen uppfattar den information, 

den service och det bemötande de får av hovrätten 

från det att de får en kallelse att komma 

hit till dess att rättegången avslutas, säger projektledare 

Helena Nilsson. Utifrån det resultat vi 

får kan vi sedan arbeta på att förbättra detta. 

Tillsammans med assessor Marie Hagsgård 

har Helena genomfört intervjuerna 

i samband med att parterna kommit till 

domstolen för förhandling. Via kallelsen har 

parterna fått information om projektet och 

om att de kunde bli ombedda att ställa upp 

på en intervju, samt att det var frivilligt. 

deras domstolar. Lena Egelin, hovrättsråd i 

Göta hovrätt, beskrev det interna kvalitetsarbete 

hon drivit i några år. 

– Alla på domstolen måste vara engagerade 

i kvalitetsarbetet – det räcker inte att 

det är en liten grupp som arbetar med det. 

Det gäller att våga ifrågasätta det man gör. 

Vi gör mycket som är onödigt, och genom 

att vi identifierar och tar bort skräparbete 

blir arbetet effektivare. Pröva att ställa frågan 

”varför?” fem gånger i rad för att på så 

sätt gå till botten med varför ni gör saker 

på ett visst sätt, tipsade Lena Egelin. 

Lagman Erik Sundström från Lycksele 

tingsrätt och kammarrättsråd Gunnar 

Mobacke från Kammarrätten i Sundsvall 

berättade sedan om undersökningar de 

genomfört bland professionella aktörer. 

Under resten av dagen fanns möjlighet för 

deltagarna att diskutera och utbyta erfarenheter 

med varandra. 

Många vill ge sin syn på bemötande 


INTRESSET STORT 

Majoriteten av dem som tillfrågats har velat 

ställa upp på intervjun. 

– Det finns ett stort intresse för att bli 

intervjuad och många tar sig tid till det, 

vilket känns roligt, säger Helena Nilsson. De 

flesta som intervjuas vill gärna prata och 

många verkar tycka det är skönt att få säga 

vad de tycker. 

– Många synpunkter och idéer har kommit 

in hittills. En del är sådant man kunnat 

förutse, men det kommer också fram helt 

nya tankar och saker som vi inte alls tänkt på 

tidigare, vilket är mycket värdefullt. 

Intervjuerna genomfördes under april 

och maj. Resultatet ska sammanställas i sommar 

för att kunna presenteras i höst. 

– Eftersom vi ännu inte gjort några 

sammanställningar går det inte att säga 

så mycket om resultatet, fortsätter Helena 

Nilsson. Vad jag ändå kan nämna är att 

det ofta verkar vara ganska enkla saker 

som gör att de som kommer till domstolen 

känner sig lite bättre till mods. Någon 

betonade till exempel att det kändes bra 

att ordföranden hälsar i förhandlingssalen. 

Det verkar också vara så att 

ju mer information man som 

part eller vittne har desto 

tryggare blir man. Något 

som efterfrågas är praktisk 

information som hur man 

hittar till domstolen och var 

man kan parkera. 

Marie Hagsgård och Jörn Jacobsson 

diskuterar kvalitetsfrågor. 

Kenneth Johansson engagerar sig. 

KONSTRUKTIVT 

Till en början trodde Helena 

Nilsson att hon skulle möta 

arga reaktioner hos en del av 

– Det finns ett stort intresse för att 

de intervjuade, men så har bli intervjuad och många tar sig tid, 

säger projektledare Helena Nilsson. 

det inte alls varit. 

– De som svarat har haft 

både positiva och negativa synpunkter men 

det har aldrig blivit någon obehaglig stämning 

under intervjuerna, utan de har varit 

väldigt konstruktiva. 

– Det ska bli mycket spännande att så 

småningom få sammanställa och presentera 

resultatet, avslutar Helena Nilsson. Vi hoppas 

även att andra domstolar kan bli inspirerade 

av vår undersökning.

Nyckeltal ska ge friskare personal 

Med nya enhetliga nyckeltal 

ska det bli lättare att följa 

upp och arbeta med sjukfrånvaron 

i Sveriges Domstolar. 

Förhoppningen är också att snabbare 

kunna fånga upp den som 

behöver stöd och rehabilitering för 

att undvika långtidssjukskrivning. 

TEXT ANNETTE WALLQVIST 


INOM RAMEN för ”Nyckeltalsprojektet” har 

Centrogruppens myndigheter och fackliga 

representanter i samråd med Arbetsgivarverket 

arbetat fram sex gemensamma nyckeltal 

för att mäta ohälsotal. 

– Genom att vi tagit tillvara på kompetens 

och erfarenhet från flera håll har resultatet 

blivit så mycket bättre än om vi hade 

arbetat var och en enskilt, säger Monica 

Dahlbom som är chef för Domstolsverkets 

personalavdelning. 

Stor kraft har lagts på att hitta gemensamma 

definitioner för att myndigheterna 

sinsemellan ska kunna jämföra nyckeltalen. 

Maria Isaksson 

Monica Dahlbom Camilla Robertsson 

– När det gäller arbetet med personalfrågor 

är det nyttigt och viktigt att kunna 

jämföra sig med andra, eftersom ingen vill 

vara sämst i klassen, säger Maria Isaksson 

som är chef för Domstolsverkets enhet för 

PA, utveckling och analys. 

På köpet har man fått ett fungerande 

nätverk för erfarenhetsutbyte. Eftersom 

Centromyndigheterna står för en stor del av 

den statliga sektorn, cirka 40 procent, blir 

genomslagskraften stor. Flera mindre myn- 

»Genom att vi tagit tillvara på 

kompetens och erfarenhet från 

flera håll har resultatet blivit så 

mycket bättre än om vi hade 

arbetat var och en enskilt.« 

Monica Dahlbom, Domstolsverket 

digheter har redan visat intresse för nyckeltalen 

och det finns goda förhoppningar om att 

de ska spridas i statsförvaltningen. 

TEKNISKA LÖSNINGAR BEHÖVS 

Nu gäller det att skapa tekniska lösningar för 

att myndigheterna ska kunna börja arbeta 

med nyckeltalen. Förhoppningen är att vi 

ska komma igång under perioden maj till 

november. 

– När det gäller domstolsväsendet är 

ambitionen att alla ska få tillgång till nyckeltalen, 

men först måste ett nytt lönesystem, 

Palasso, införas, berättar Maria Isaksson. 

GENUIN VILJA TILL SAMARBETE 

Camilla Robertsson är Sacos representant 

i Nyckeltalsprojektet. Hennes inställning är 

försiktigt positiv. 

– Det är svårt att bedöma vad det blir av 

det eftersom det är helt nytt. Men samarbe- 

»Samarbetet har varit väldigt 

positivt, det har funnits en genuin 

vilja till samarbete.« 

Camilla Robertsson, Saco 

tet har varit väldigt positivt, det har funnits 

en genuin vilja till samarbete, säger hon. 

Camilla Robertsson tror att nyckeltalen 

kan vara till hjälp för att tidigare komma 

igång med rehabiliteringar. Men hon påpekar 

också att den personliga integriteten är 

viktig, därför bör inte grupper som består av 

färre än tio personer analyseras, menar hon. 

Monica Dahlbom bedömer att talen 

kommer att få stort genomslag i de olika 

myndigheterna, även om det inte är säkert 

att alla väljer att arbeta med alla nyckeltal. 

Hon tycker att de fyller en viktig funktion 

som referenspunkt när man tittar på hur det 

står till med sjukfrånvaron i de olika myndigheterna. 

Inom Sveriges Domstolar kan nyckeltalen 

komma att bli ett viktigt verktyg i dialogen 

med domstolarna om deras verksamhet. Det 

kommer att bli lättare att se exakt vilken typ 

»Nyttigt att jämföra sig, ingen vill 

vara sämst i klassen.« 

Maria Isaksson, Domstolsverket 

av sjukskrivningar varje domstol har och därmed 

också vilka kostnader som är relaterade 

till sjukfrånvaron. 

– Nyckeltalen blir en bra ingång för en 

diskussion med domstolarna, säger Maria 

Isaksson. 

Hon tänker sig dessutom att det ska bli 

lättare att följa upp och arbeta med sjukfrånvaron 

för de myndigheter som väljer att 

arbeta med nyckeltalen. 

– Med enhetliga nyckeltal tror jag att vi 

i framtiden snabbare ska kunna fånga upp 

de individer som behöver stöd och rehabilitering 

och därmed undvika långtidssjukskrivningar, 

säger hon. 

Men den största förändringen kommer 

att ske bakom kulisserna. Monica Dahlbom 

tror inte att de anställda inom Sveriges Domstolar 

kommer att märka av arbetet med 

nyckeltalen mer än indirekt. 

– Förhoppningsvis kommer de att märka 

att de operativa insatserna mot sjukfrånvaron 

görs tidigare och blir mer förebyggande. 

Men det här är framförallt ett sätt för oss 

som arbetar med personalfrågor att mäta 

olika faktorer och fånga upp tendenser och 

förändringar i organisationen. 

Centrogruppen 

Gruppen består av nio stora myndigheter 

som totalt sysselsätter runt 40 procent 

av de statsanställda. Myndigheterna 

är: Arbetsmarknadsverket, Domstolsverket, 

Försvarsmakten, Försäkringskassan, 

Kriminalvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, 

Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. 

De sex nyckeltalen är: 

1. Frisktal 

2. Sjukfall 

3. Rehabilitering – inflöde 

4. Rehabilitering på grund av sex 

påbörjade sjukfall. 

5. Rehabilitering – återgångar 

6. Medfinansiering 

AKTUELLT 


AKTUELLT 

Så går det till i 

migrationsdomstolen 

Från den 31 mars 2006 gäller en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. 

Migrationsverkets beslut överklagas nu till de migrationsdomstolar som finns vid Länsrätten i 

Stockholms län, Länsrätten i Göteborg och Länsrätten i Skåne län. Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar 

vars uppgift är att lösa tvister mellan enskilda och myndigheter. Migrationsdomstolarnas beslut 

kan överklagas till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Domkretsen har pratat med 

Ingvar Paulsson, lagman vid Länsrätten i Göteborg och Margareta Åberg, lagman vid Kammarrätten i 

Stockholm, som berättar hur det går till när någon överklagar Migrationsverkets beslut. 

TEXT ANNE-MARIE GESKE FOTO CARL JOHAN ERIKSSON 

NÄR ETT BESLUT i ett utlännings- eller medborgarskapsärende 

överklagas tas ärendet 

först, enligt en ny rutin, upp till omprövning 

på Migrationsverket. Denna omprövning 

sker på Migrationsverkets nyinrättade processenheter 

i Stockholm, Göteborg och 

Malmö. Beslutet kan då ändras. Om så inte 

blir fallet företräder den person (processförare) 

som gått igenom ärendet Migrationsverket 

i domstolen. 

»Vi är vana att hantera tvister 

mellan enskilda och myndigheter.« 

Ingvar Paulsson, lagman, 

Länsrätten i Göteborg 

TVÅPARTSPROCESS 

Processen i migrationsdomstolen är en 

tvåpartsprocess, vilket innebär att den 

sökande (klaganden) och Migrationsverket 

är varandras motparter i domstolen och att 

parterna har tillgång till varandras material. 

Parterna redovisar skälen för sin inställning 

och motparten får yttra sig över dem. Denna 

kommunicering pågår till dess målet är så 

väl utrett att det är färdigt för avgörande. I 

migrationsdomstolen dömer sedan vanligen 

en juristdomare och tre nämndemän. 

– Vi är vana att hantera tvister mellan 

enskilda och myndigheter, säger Ingvar 


Paulsson, lagman vid Länsrätten i Göteborg. 

Vi känner oss väl förberedda för de nya 

målen, men är ändå ödmjuka inför de svåra 

avgöranden som det ofta handlar om. 

MUNTLIG FÖRHANDLING 

– Huvudregeln i utlänningsmål är, liksom i 

andra mål i en allmän förvaltningsdomstol, 

att det är en skriftlig process. Denna kan 

Ingvar Paulsson 

dock kompletteras med en muntlig förhandling 

om så önskas. Om muntlig förhandling 

begärs, går vi oftast med på det. Jag tror att 

så blir fallet i många migrationsärenden. 

OFFENTLIGHET ÄR GRUNDEN MEN 

SEKRETESSLAGEN GER SKYDD 

– Offentlighet är grunden för domstolen, 

fortsätter Ingvar Paulsson. Vi måste dock ta 

hänsyn till skyddet för den enskildes personliga 

förhållanden, som finns i sekretesslagen. 

Domstolen har därför att pröva vad som 

ska sekretessbeläggas enligt sekretesslagen i 

varje enskilt fall. Det kan gälla personliga förhållanden, 

som är skäl för asyl, till exempel 

uppgifter om förföljelse och tortyr. För att 

skydda den enskilde kan förhandlingen då 

ske inom stängda dörrar. 

Efter föredragningen av ärendet, och 

eventuell muntlig förhandling, har rätten en 

överläggning. Om det inte går att enas sker 

en omröstning och den mening som framförs 

av fler än hälften av ledamöterna gäller. 

Ordföranden har utslagsröst. 

INTE FRÄMMANDE FÖR INTEGRERING 

– I Göteborg var all personal som ska arbeta 

med migrationsmålen på plats den 31 mars. 

Personalstyrkan har i princip fördubblats och 

vi har nu två nya avdelningar som uteslutande

Ansökan 

Avslag 

Migrationsverket 

prövar ansökan 

Bifall 


Överklagande 

kommer att arbeta med de nya målen. På sikt 

är jag dock inte främmande för att integrera 

dessa ärenden i den ordinarie verksamheten. 

– Före starten kände vi en viss oro över 

om de politiska partierna skulle kunna få 

fram så många nya nämndemän som behövdes. 

Men det kunde man! Bland nämndemännen 

har vi nu fått en föryngring och en 

jämnare könsfördelning och också personer 

med annan etnisk bakgrund. 

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLEN ÄR 

SLUTINSTANS 

Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas 

till Kammarrätten i Stockholm, som 

är Migrationsöverdomstol. Migrationsöverdomstolen 

är slutinstans och svarar för prejudikatsbildningen. 

– För att Migrationsöverdomstolen ska 

ta upp ett överklagande till prövning måste 

först prövningstillstånd beviljas. Beslutet om 

detta fattas av två domare, berättar Margareta 

Åberg, lagman vid Kammarrätten i 

Stockholm. Om prövningstillstånd inte beviljas 

ligger migrationsdomstolens beslut fast 

och går inte att överklaga vidare. 

– Prövningstillstånd ges på två grunder. 

Den vanligaste är prejudikatsdispens som 


ändrar 

inte beslutet 

Beslutet 

omprövas 

Bifall 

Margareta Åberg 

Migrationsdomstolen 

Avslag 

En juristdomare och 

tre nämndemän 

överprövar beslutet 

Bifall 

ges om det är av 

vikt för ledning av rättstillämpningen 

att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen. 

Den andra är extraordinär dispens 

som ges om det annars finns synnerliga 

skäl att pröva överklagandet till exempel om 

länsrätten har gjort ett grovt fel. 

Överklagande 

Migrationsöverdomstolen 

Ej prövningstillstånd 

− avslagsbeslutet fastställs 

Två juristdomare 

överväger 

prövningstillstånd 

»Vi svarar för praxisbildningen.« 

Margareta Åberg, lagman, Kammarrätten 

i Stockholm 

LÄS VAD TRE FRAMTRÄ- 

DANDE PERSONER ANSER OM 

MIGRATIONSDOMSTOLARNA 

AKTUELLT 

Avslag 

Efter prövningstillstånd 

givits 

prövar tre alt. sju 

domare beslutet 

Bifall 

PRAXIS 

– Vi tar alltså upp det som är av allmänt 

intresse. Det som ska bli praxis. Det är 

rättsfrågor, inte rena bevisfrågor. Vanligtvis 

är det tre domare som dömer men i 

särskilda fall kan det vara sju. Inga nämndemän 

förekommer i Migrationsöverdomstolen. 

Hos oss kommer det inte att 

vara så vanligt med muntlig förhandling, 

men det är möjligt. Referat av Migrationsöverdomstolens 

domar publiceras sedan 

på www.lagrummet.se. 

– Troligen kommer en hel del prövningstillstånd 

att ges i början av den nya ordningen, 

men antalet prövningstillstånd kommer 

nog på sikt att mattas av. Med trettio 

nya domare och massiva utbildningsinsatser 

under hela 2006 känner vi oss väl rustade att 

ta hand om de nya målen. 


PANELEN 

För att spegla ett aktuellt ämne har vi under vinjetten PANELEN erbjudigt framträdande personer att 

uttala sig kring rättssäkerhet när migrationsdomstolarna tar över de ärenden (så kallad överprövning av 

utlännings- och medborgarskapsärenden) som tidigare kunde överklagas till Utlänningsnämnden. 

FOTO ELISABETH LÖFGREN/AMNESTY, PAWEL FLATO, JIM ELFSTRÖM/IKON 

Hur ser ni på migrationsdomstolarna 

och hur kan den 

nya instansordningen påverka 

rättssäkerheten? 

Redaktionen bjöd även in Röda Korset som Panelgästtyckare, men de har tackat nej till medverkan. 

Tydligheten och förutsebarheten 

ökar rättssäkerheten 

Amnesty välkomnar inrättandet av migrationsdomstolar 

och Migrationsöverdomstolen. 

Även om vi vanligen inte tar ställning 

i frågan om olika instansordningar eller 

huruvida en myndighet eller en domstol 

är bäst skickad att pröva överklaganden i 

asylärenden (som är de ärenden vi främst 

arbetar med), är det mycket positivt med 

det ökade inslag av muntlighet liksom 

tvåpartsförfarandet. Vår tro är att rättssäkerheten 

kommer att förbättras när tydligheten 

och förutsebarheten i processen och 

besluten kommer att öka. 

»… positivt med det ökade 

inslag av muntlighet liksom 

tvåpartsförfarandet.« Madelaine 

Seidlitz 

Några av de viktigaste förbättringar respektive 

förändringar som den nya processen 

ger möjlighet till: 

Bedömningar av asylansökningar som 


uppenbart ogrundade kommer att ske 

enbart i undantagsfall, när det gäller 

avvisning till hemlandet. Man skall alltid 

ha rätt att kvarstanna i landet till dess 

överklagandet prövats. 

Asylsökande kommer att beviljas ett 

offentligt biträde i de fall det inte är 

uppenbart att en person kommer att 

beviljas uppehållstillstånd i Sverige. 

Såväl Migrationsverkets som domstolarnas 

beslut kommer att vara utförliga och 

väl motiverade. Källorna för olika uppgifter 

skall redovisas. 

I besluten förs utförliga resonemang kring; 

– tolkning av landinformation 

– förföljelsebegreppet 

– trovärdighetsbedömningar 

– möjligheter att erhålla faktiskt skydd 

från ickestatliga förövare. 

Flyktingbegreppet ges en korrekt tolkning, 

i enlighet med UNHCR:s handbok, 

Exekutivkommitténs konklusioner samt 

övriga rekommendationer. 

Madelaine Seidlitz 

jurist och ansvarig för asyl- och flyktingfrågor vid 

svenska sektionen av Amnesty International 

När detta genomförs kommer asylprocessen 

att vara långt mer rättssäker 

än tidigare vilket ökar de asylsökande och 

allmänhetens förtroende och acceptans av 

besluten.

Beslutsfattandet 

blir tydligare 

Den nya instans och processordningen för 

utlänningsärenden är den största reformen 

på migrationsområdet någonsin i Sverige. 

Den har förberetts länge både inom 

regeringskansliet, på Migrationsverket, på 

länsrätter och kammarrätt. Jag vet att de 

som konkret har arbetat med att genomföra 

reformen har arbetat väldigt hårt för att få 

allt på plats i tid. 

»Den ökade muntligheten spelar 

en stor roll för att stärka 

legitimiteten för asylprocessen.« 

Barbro Holmberg 

Reformen är viktig av flera skäl. Det som 

är av enskilt störst betydelse är införandet 

av en tvåpartsprocess, där den sökande får 

komma till tals med hjälp av sitt ombud 

och lägga fram alla de skäl som talar för 

att ett uppehållstillstånd ska beviljas och 

där Migrationsverket å sin sida får förklara 

Till rättssäkerhet hör förutsägbarhet och frånvaro 

av politisk påverkan. Alla ska behandlas 

lika och olika politiska opinioner ska bara 

Barbro Holmberg 

migrationsminister 

varför ett uppehållstillstånd inte har beviljats. 

De senaste åren har vi sett hur tilltron 

till och förståelsen för de beslut som fattas 

av myndigheterna har minskat. Den ökade 

muntligheten spelar en stor roll för att stärka 

legitimiteten för asylprocessen. 

Ökad förståelse och förutsägbarhet 

KG Hammar 

ärkebiskop, Svenska kyrkan 

kunna förändra rättsprocesser via lagstiftning 

i riksdagen. Rättssäkerhet i strikt mening kan 

synas utopisk eftersom det alltid är människor 

som gör bedömningar, och människor 

är olika och inte heller ofelbara. Vi påverkas 

av de sammanhang vi står i och av de åsikter 

som bereds plats i det offentliga samtalet. 

»Den nya ordningen förväntar 

jag mig ska bli mer förutsägbar 

och oberoende av politisk 

styrning.« KG Hammar 

Ändå vågar jag hoppas att den processordning 

vid domstolar som ersätter Utlänningsnämnden 

ska innebära ökad rättssäkerhet 

för asylsökande. Det gamla systemet kom 

att i alltför hög grad präglas av en politisk 

vilja att föra en restriktiv asylpolitik, där förutsägbarhet 

och likabehandling blev nästan 

lika med avslag för alla. De som dagligen 

arbetade med asylärenden kom att betrakta 

PANELEN 

Jag är också övertygad om att den nya 

instansordningen kommer att göra beslutsfattandet 

mer tydligt. Gränsen mellan lagstiftare 

och den dömande makten blir tydligare. 

Det är oerhört viktigt sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv. 

Självklart kommer debatten 

om enskilda ärenden alltid att finnas, men 

jag hoppas och tror att vi kommer att få en 

större politisk diskussion om lagstiftningen 

än om tillämpningen framöver. Vi politiker 

kommer att få ägna mer tid åt att förklara, 

försvara och förändra lagen när det behövs. 

Det är också vår uppgift och roll. Därför är 

jag glad att samtliga partier i riksdagen står 

bakom reformen. 

En viktig förändring är förstås också 

den nya utlänningslag som trätt i kraft och 

som sätter skyddsbehovet mer i fokus. Både 

flyktingbegreppet och skyddsgrunderna 

utvidgas. Vi har sett en förskjutning från 

skyddsbehov mot humanitära skäl de senaste 

åren. Det har inte varit bra, inte för människor, 

men inte heller för flyktingpolitiken. Jag 

hoppas på att den nya lagen kommer att få 

genomslag också i det avseendet. 

det hela som ett stort lotteri. Den nya ordningen 

förväntar jag mig ska bli mer förutsägbar 

och oberoende av politisk styrning. 

Jag hoppas att den också innebär att 

lagars och konventionstexters ”rätt till” just 

betyder rätt till skydd oberoende av övriga 

politiska omständigheter. Jag hoppas att en 

ny öppenhet med den landinformation och 

de argument som ett beslut bygger på kan 

öka förutsägbarheten och förståelsen av de 

fattade besluten. 

Att ”humanitära skäl” försvunnit och 

ersatts av ”synnerligen ömmande omständigheter” 

kan synas betänkligt. Men den gamla 

användningen av begreppet blev minst sagt 

betänklig och det kunde bli alltför svårt att 

fylla det med nytt relevant innehåll. Därtill 

bör väl allt handlande i vårt samhälle vara 

”humanitärt” i vid mening, så jag kan nog 

välkomna förändringen – särskilt om det nya 

begreppet verkligen leder till samlade bedömningar 

av en asylsökandes skyddsbehov. 


PROFIL 

Rättvisan är hennes drivkraft 

Som nyutbildad, alldeles nygift jurist flydde hon sitt hemland. Men pengarna som smugglaren krävde räckte 

inte för två, så hon fick åka utan sin man till Sverige. Här har hon genomlevt den svenska asylprocessen, 

tagit ännu en juristexamen och fått en liten dotter. Nu arbetar Vian Karim i migrationsdomstol och brinner 

för att människor ska få rätt beslut. 

TEXT KARIN BACKTEMAN FOTO JOHAN WINGBORG 

VIAN KARIM och hennes man är kurder 

från Sulaimaniya i norra Irak och beslutet att 

fly därifrån för drygt tio år sedan fattades 

snabbt. På grund av politiska skäl levde de i 

ständig oro. 

– Det enda man tänker på är att komma 

ut, till en trygghet. Man är så rädd och så 

orolig för hur det ska gå. Först långt senare 

kunde jag reflektera över att jag lämnat mina 

rötter, min familj, mina vänner, mitt land, 

berättar Vian Karim. 

Hennes bror hade flytt över gränsen till 

Turkiet något år tidigare. Vian och hennes 

man tog sig dit i bil och mötte honom. Väl där 

kom de i kontakt med en smugglare, en mellanhand. 

Några andra sätt att fly fanns inte. 

De kom överens med smugglaren om ett 

pris, men insåg samtidigt att deras pengar 

inte räckte för dem båda. 

En var tvungen att stanna. 

– Det var olämpligt för en kvinna att vara 

ensam kvar i Turkiet så min man fick stanna. 

Jag åkte med min bror. Ingen visste hur lång 

tid det skulle ta. Om det skulle lyckas. Min 

man hade varit inställd på Tyskland men jag 

sa Sverige för där hade jag två systrar. Att 

vi hört om Sverige som ett land som månar 

om mänskliga rättigheter påverkade också. 

Vian och hennes bror kom till en flyktingförläggning 

utanför Stockholm. Trots 

att de hört att allt skulle gå snabbare om de 

bodde på Migrationsverkets förläggningar, 

stannade de kvar där bara en månad. 

– Det var fruktansvärt. Ovissheten inför 

vad som skulle hända. Ensamheten. Min 

bror hade som kille lättare att få vänner. Jag 

upplevde tiden där som att jag var inlåst i 

ett litet rum. Nästan varje dag hade jag telefonkontakt 

med min man. Det var min tröst, 

det som gjorde att jag höll ut. 

Efter den månaden flyttade Vian och 

hennes bror till systrarna och bodde växelvis 

hos dem. Men ryktet som sa att sökande 

som bodde på förläggning prioriterades i 

processen fick dem att flytta till en av verkets 

lägenheter. Där fick de bo med två andra 


familjer. Trötta, deprimerade människor. 

Mycket bråk. För att undvika konflikter valde 

Vian efter en tid att flytta tillbaka till sina 

systrar. 

Det tog ett år innan hon och hennes 

bror fick uppehållstillstånd. Andra kurder 

hade behövt vänta två månader som längst, 

så de kunde inte förstå varför det tog så 

lång tid för dem. De funderade ofta över om 

något var fel, om något inte ansågs stämma. 

Vian berättar hur hon var helt fokuserad på 

sin egen situation, hur förstörd hon kände 

sig mentalt och psykiskt och hur hon samtidigt 

hoppades så mycket att allt skulle gå 

bra. Det slukade energin. Att gå till skolan 

varje dag orkade hon inte. 

Sverige hade vid den här tiden börjat ta 

fingeravtryck på alla sökande för att kontrollera 

om de först varit i andra europeiska länder, 

dit de i så fall ska sändas tillbaka enligt 

den ännu gällande Dublinförordningen. I 

efterhand gissar Vian att hennes och broderns 

berättelser också jämfördes noga, för 

att utreda deras trovärdighet. 

En sak upplevde de positivt under denna 

väntan. 

– Från att ha levt i ett land där man varit 

nertryckt, rädd och orolig kom vi till ett land 

där vi bemöttes av tjänstemän och poliser 

som var jättetrevliga och rara, berättar Vian. 

När de till slut fått uppehållstillstånd tog det 

två månader innan Vians man kunde komma 

hit på grund av anknytning. Det var fantastiskt. 

Vian hade en egen lägenhet i Örebro 

och där bodde de tillsammans. Nu läste hon 

svenska för invandrare på helfart. Hon hade 

redan nått en viss språklig nivå så det behövdes 

bara några månader för att få ett intyg. 

Sen började hon på komvux. 

Efter tre och ett halvt år i Sverige kom 

hon in på juristlinjen. 

Att läsa in en svensk juristutbildning var 

inget självklart beslut. 

– Min man har alltid trott på mig, men 

många landsmän avrådde helt, såg det som 

allt för svårt, omöjligt att klara, säger Vian som 

själv funderade på att bli socionom istället. 

Samtidigt hade hon sin juristdröm. 

– Det var egentligen min pappas dröm, 

men den blev min, säger Vian och berättar 

om sin pappa, som drömt om att bli jurist 

och som alltid varit politiskt aktiv. Han blev 

arresterad under sitt sista år i gymnasiet och 

missade därmed tentan som var nyckeln till 

juristlinjen. Sen dess drömde han istället om 

att se ett av sina barn bli jurist. 

– Min pappa var gerillasoldat. Jag var 

Det svenska språket är inte förknippat med känslor 

för mig. Det är bara ord. Att det är så kan 

vara en styrka i arbetet som jurist. Samtidigt får 

jag anstränga mig mer för att formulera mig på 

svenska, säger Vian Karim, jurist vid Länsrätten i 

Göteborg, Migrationsdomstolen.

Jag är otroligt glad över vad jag uppnått och jag 

hoppas att det kan uppmuntra andra att satsa på 

utbildning. Man ska inte vara rädd för att man har 

en annan bakgrund, inte låta det hindra en från att 

satsa på det man vill uppnå, säger Vian Karim som 

har juristexamen från både Erbil och Göteborg. 

bara tio år när han dödades i kampen mot 

den dåvarande irakiska regimen. Och jag 

ville göra min pappa stolt. Stod ofta i min 

mammas fotsida svarta kappa framför spegeln 

och lekte att jag var advokat. När jag 

blev lite äldre ville jag bli civilingenjör. Men 

tanken på juridiken fanns alltid kvar. 

Så blev det. Vian läste den fyraåriga irakiska 

juristutbildningen i Erbil. I Sverige fick 

hon tillgodoräkna sig 30 poäng, hon läste 

fyra år i Göteborg och skrev sin examensuppsats 

om hedersmord i ett straffprocessuellt 

perspektiv. 

Hon tvekade inför att flytta till Nyköping, 

där hon blev erbjuden notarietjänst. 

Självklart ska du ta den, sa hennes man och 

påminde om att långt ifrån alla jurister får 

möjligheten. Han och deras dotter, som nu 

är två och ett halvt år, följde med. 

Till migrationsdomstolen vid Länsrätten 

i Göteborg kom hon innan notarietjänstgöringen 

var avslutad, så hon fortsätter 

där som notarie ett tag. Utlänningsrätten 

lockade och Vian fick jobb i konkurrens med 

180 sökande till 30 tjänster. 

– Anledningen till att jag sökte är att jag 

gått igenom asylprocessen själv. Jag vill se 

från andra sidan hur det går till och inifrån 

vara med och på ett objektivt sätt påverka 

så att människor får rätt beslut. Att man bryr 

sig, om jag får uttrycka det enkelt, tror jag är 

avgörande för att det ska bli den förändring 

som åsyftats med den nya instans- och processordningen. 

Inget ska gå mig förbi utan 

ordentlig utredning, hoppas jag. 

För de enskilda klagande tror Vian det 

kan vara förtroendeingivande att någon av 

rättens ledamöter har en annan bakgrund 

och en egen erfarenhet av asylprocessen. 

Just muntligheten i den nya processen 

tror hon kan komma att påverka bedömningar 

och helt säkert betyda mycket för de 

enskilda. Att få komma till tals är viktigt. 

– Genom att överprövningen nu sker 

i domstol, i en tvåpartsprocess, tror jag 

parternas och allmänhetens förtroende för 

besluten kan öka, säger Vian. 

För även om många uppgifter kommer 

att sekretessbeläggas i syfte att skydda enskilda, 

så ger domstolsförfarande möjligheter till 

insyn, i handläggning och beslutsunderlag. 

Det kan bli svåra avgöranden, beslut 

som är riktiga enligt lagen men innebär 

lidande för människor som får avslag. Det är 

Vian mycket medveten om. 

Jag är faktiskt lite rädd för det. Det kom- 

PROFIL 

mer nog att bli svårt för alla. Jag är en ganska 

känslosam person, har själv upplevt processen 

och kan lätt föreställa mig vad ett avslag innebär. 

Det avgör ju den människans hela liv. 

Som tillämpare av lagen måste man 

hantera sina känslor och vara objektiv i sina 

bedömningar. Ofta handlar det om just 

bedömningar och man kan inte gömma sig 

bakom lagen, betonar Vian. Samtidigt som 

den har gränser ger den rättstillämparen 

utrymme för tolkning. Domstolarna har nu 

i uppgift att bilda egen praxis. Finns det ett 

utrymme för humanare bedömning så ska 

det användas, anser Vian. 

Alla vet att rättvisa är svårt att uppnå. 

Ändå är den en drivkraft. 

– Juridik är ett sätt att komma närmare, 

komma nära rättvisan. Att jag brinner för 

juridiken handlar om rättspatos, säger Vian 

och skrattar när hon berättar att hennes 

bröder brukar skämta om hennes patos och 

fråga om hon skulle försvara dem om de 

skulle göra något brottsligt? 

Det skulle hon aldrig. 

FOTNOT 

Cirka en tredjedel av examinerade juris kandidater 

får möjlighet till notarietjänstgöring. 


AKTUELLT 

Riksdagens har beslutat i enlighet med proposition ”Ett stärkt nämndemannainstitut”. Den innehåller ett 

antal förslag som ställer krav på valberedningar över hela landet att öka allsidigheten inom nämndemannakåren. 

Regeringen ser det som viktigt att kåren blir mer allsidig och reflekterar den svenska befolkningens 

sammansättning vad gäller, kön, ålder och etnisk bakgrund. Detta för att upprätthålla medborgarnas förtroende 

för domstolarna. 

TEXT PETRA MEYER FOTO STAFFAN RINGSKOG, CARL JOHAN ERIKSON 

En mer allsidig 

nämndemannakår önskas 

FÖRSLAGEN I PROPOSITIONEN bygger till 

stor del på de förslag som gavs av Nämndemannakommitténs 

betänkande från 2002. 

Med undantag för förändringarna gällande 

arvode för nämndemän kommer de att gälla 

från 1 juli 2006. Arvodesförändringarna träder 

i kraft 1 januari 2007. Nämndemännens 

riksförbund har reagerat mot detta och krävt 

att även de nya reglerna för arvode ska gälla 

från och med 1 juli i år. 

– Vi tycker att man kan vara mer generös 

mot de nämndemän som avgår nu och 

inte låter sig omväljas, säger Berndt-Ola 

Lundström, ordförande för Nämndemännens 

Riksförbund, och även en av medlemmarna i 

Nämndemannakommittén. Men naturligtvis 

är vi glada över att det sker en förändring 

gällande arvodet. Det är något som vi har 

kämpat länge för. 

Enligt den nya lagen kommer yrkesverksamma 

nämndemän att likställas med 

dem som inte förlorar någon arbetsinkomst. 

Ersättningen av inkomstbortfall ska beräknas 

efter den faktiska inkomsten och arvodet ska 

komma utöver detta. Arvodet per dag höjs 

från 300 kronor till 500. 

Berndt-Ola Lundström är övertygad om 

att detta kommer att bidra till att locka fler 

yngre att söka som nämndemän, eftersom 

både ersättning och rätten till ledighet 

påverkar möjligheten att verka som nämndeman. 

– Jag har träffat flera nämndemän som 

har slutat på grund av att de inte har fått 

ledigt från jobbet. 

Motivet till att nämndemännens rättighet 

till ledighet vid uppdrag nu blir lag är 

att regeringen vill höja nämndemannauppdragets 

status i samhället, och även få fler 

nämndemän från privata arbetsgivare. Som 

situationen ser ut i dag är de flesta nämndemän 

anställda inom den offentliga sektorn 


och även detta begränsar kårens allsidighet. 

– Man kan inte säga att möjligheten till 

ledighet är ett stort problem i dag, berättar 

Måns Wigén, rättssakkunnig vid Justitiedepartementet 

och författare till propositionen. 

Men man framhåller från nämndemannahåll 

att det kan vara svårt att få acceptans för 

det, speciellt för dem som är lite yngre och 

har ett arbete där det är hög arbetsbelastning. 

BRISTANDE ALLSIDIGHET 

Enligt en rapport från Domstolsverket finns 

det tre faktorer som styr sammansättningen 

av nämndemannakåren, tjänstgöringsförhållande, 

ersättningsnormerna och valsystemet. 

Traditionellt har de politiska partierna nominerat 

nämndemän från politiskt aktiva inom 

de egna partierna, vilket i sig ger en väldigt 

smal rekryteringsbas. Nämndemannakommittén 

föreslog att det skulle införas en fri 

kvot och att en femtedel av nomineringarna 

skulle utgöras externa personer från allmänheten. 

– Nämndemannakommittén förslag gick 

ut på att de folkvalda skulle bli skyldiga att 

välja vissa utanför den partipolitiska kretsen, 

säger Måns Wigén. I regeringspropositionen 

finns inget krav på skyldighet, däremot säger 

regeringen att det finns behov att komma 

till rätta med den bristande allsidigheten och 

ett sätt att komma till rätta med det kan vara 

att de politiska partierna ytterligare breddar 

sin rekrytering. I processen ska man inte bara 

se till de egna utan även se om det finns 

externa kandidater som kan vara lämpliga 

och som kan fylla ett tomrum. 

STORT BEHOV AV YNGRE NÄMNDEMÄN 

Det finns för tillfället omkring 8 500 nämndemän 

i landet och bland dessa är könsfördelningen 

jämn. Däremot finns det en 

uppenbar brist på yngre nämndemän och 

även nämndemän med en annan etnisk 

bakgrund. Enligt de beräkningar Statistiska 

Centralbyrån gjorde om sammansättningen 

på nämndemannakåren jämfört med en 

kontrollgrupp av myndiga svenska medborgare, 

samma grupp som kan väljas till 

nämndemän, visade det sig att endast nio 

procent av kåren är under 40 år, jämfört 

med 34 procent i kontrollgruppen. Däremot 

är hela 55 procent av kåren över 60 år, mot 

32 procent i kontrollgruppen. När det gäller 

nämndemän med annan etnisk bakgrund, 

utlandsfödda eller svenskfödda med en eller 

två utlandsfödda föräldrar, är skillnaden 14 

procent mot 17 procent. Det största glappet 

»Informationen till dem man vill 

nominera kunde vara bättre.« 

Berndt-Ola Lundström, ordförande för 

Nämndemännens Riksförbund

återfinns således på åldersidan, med en klar 

överrepresentation av äldre nämndemän. 

Berndt-Ola Lundström är medveten om att 

detta kan vara problematiskt. 

– Ja, det är ett problem. Det är en alldeles 

för stor skillnad mellan mig som är 64 år 

och en kille, för 95 procent av de tilltalande 

är killar, mellan 18 och 40 år. Det är helt 

olika tänk. Att få in fler yngre är ett av de 

mål vi har inom Nämndemännens Riksförbund 

och vi vill även få in fler med en annan 

etnisk bakgrund. Nu finns det ju en öppning 

i propositionen att man ska ta vederbörlig 

hänsyn till etnisk bakgrund och även ålder. 

Propositionen föreslårs att valberedningarna 

i valet mellan en yngre kandidat med 

liten eller ingen erfarenhet och en kandidat 

som redan suttit i en eller fler mandatperioder 

ska välja den yngre kandidaten. Berndt- 

Ola Lundström menar att problemet med en 

överrepresentation av äldre nämndemän går 

att spåra till valberedningarnas arbete. 

– Det är politikerna som utser oss som 

måste ta det ansvaret. Det är partierna som 

nominerar, det är valberedningen som tittar 

igenom nomineringarna och i slutändan är 

det kommunalfullmäktige och landstingsfullmäktige 

som tar de här besluten. 

Även Måns Wigén anser att det är upp 

till valberedningarna att ta sitt ansvar och 

se till att nämndemannakåren får en mer 

allsidig sammansättning. 

– I stor utsträckning hänger det på dem 

som nominerar nämndemän. Regeringen 

skriver relativt skarpt, riktat mot dem som 

nominerar att de måste ta fram fler yngre 

personer och en större etnisk mångfald för 

att få en allsidighet. Frågan om allsidighet 

har varit uppe ganska länge nu och uppnås 

det inte nu, måste man tänka på att genomföra 

mer genomgripande förändringar av det 

rådande systemet. 

KRAV PÅ LÄMPLIGHET 

Eftersom en av grundtankarna bakom nämndemannainstitutionen 

är att nämndemännen 

ska representera allmänheten är det förklarligt 

att regeringen nu är så tydlig med att 

kraven på allsidighet faktiskt uppnås. Man 

vill även att det ska genomföras speciella 

informationskampanjer för att på så sätt 

bredda rekryteringsbasen och i bakgrunden 

finns även frågor om upprätthållandet av 

rättsäkerheten. Mycket kritik har riktats mot 

både domstolar och nämndemän att de inte 

avspeglar vare sig befolkningens struktur 

eller det allmänna rättsmedvetandet och 

lagändringen vill komma till rätta med detta. 

För att ge stöd åt valberedningarna att söka 

personer utanför den partipolitiska kretsen, 

och därmed personer de känner, införs även 

ett lämplighetskrav för nämndemän. Nämndemän 

ska ha omdömesförmåga, självständighet, 

laglydnad och i övrigt vara lämpliga 

för uppdraget. 

– Ett viktigt skäl till att man inför ett 

lämplighetskrav är att det ska tjäna som 

vägledning för de politiska partierna när de 

i framtiden söker personer utanför den egna 

kretsen, säger Måns Wigén. 

AKTUELLT 

»Hela funktionen med 

nämndemän är att de ska 

representera allmänheten 

och är det bara äldre eller 

ett kön som tjänstgör 

då kan man inte gärna 

säga att de representerar 

allmänheten fullt ut.« 

Måns Wigén, rättssakkunnig 

Justitiedepartementet 


AKTUELLT 

BEHOVET AV TOLKAR inom rättsväsendet 

förväntas öka den närmaste tiden. Under 

våren har rättstolken Jennie Fors bjudits in av 

de nya migrationsdomstolarna för att prata 

etik och teknik. Överklaganden av avslag i 

asylärenden kommer att bygga på muntliga 

förhör och samtal, vilket innebär ett ökat 

tryck på landets tolkar. 

En av dem är alltså Jennie Fors som 

också är ordförande för stockholmsavdelningen 

av intresseorganisationen STOF, Sveriges 

tolkförbund. Jennie har lång erfarenhet 

i det yrke hon har haft sedan hon för 30 år 

sedan bestämde sig för att försörja sig på 

sina kunskaper i spanska språket. 

I Sverige finns runt 5 000 registrerade 

tolkar, av dem är cirka 850 auktoriserade. 

För att få sin legitimation måste tolken 

genomgå olika prov på Kammarkollegiet. 

Det första är skriftligt. Klarar man det 

med 80 procent rätt blir man kallad till 

muntligt prov, då man får tolka minst två 

ärenden. Efter ett etik- och teknikförhör är 

auktorisationen förhoppningsvis i hamn. 

– Sedan är man jättelycklig tills man 

upptäcker att man vill specialisera sig, säger 

Jennie Fors som fick sin legitimation 1978 

och två år senare blev rättstolk. 

För att bli auktoriserad tolk med specialkompetens 

i rättstolkning läser man litteratur 

motsvarande juridisk introduktionskurs, Jiken, 

både på svenska och på tolkspråket. Sedan 

följer ett skriftligt prov som kräver 90 procent 

rätt, muntliga prov i domstol där man tolkar 

ett civilmål och ett brottsmål – och slutligen 

ett muntligt förhör i juridik med en domare. 

300 RÄTTSTOLKAR – 35 SPRÅK 

I dag finns runt 300 rättstolkar i Sverige, fördelade 

på 35 språk. 

– Det råder en väldig brist både på 

rättstolkar och auktoriserade tolkar. Det finns 

runt 200 språk representerade i Sverige. När 

det kommer en flyktingvåg uppstår ibland 

nya språkgrupper. Ofta finns inga tolkar 

och då är det lätt att man plockar in folk 

enbart för att de på något sätt kan språket, 

det betyder inte att de blir bra tolkar. Så 

tolkanvändare ska vara medvetna om att det 

kan vara problem med tolkning kring vissa 

nykomna språk. 

För Jennie Fors kan en vanlig dag på 

jobbet börja med ett besök hos polisen 

under förmiddagen. Efter lunch åker hon till 

Migrationsverket och förhoppningsvis hinner 

hon vidare till en advokatfirma senare under 

eftermiddagen. Dagen vi träffas är hon 

egentligen ledig, men med kort varsel fick 

hon tolka på telefon åt Asyljouren i Gävle. 

– På det sättet är jobbet jätteroligt. Man 

Stor brist på tolkar 

Rättstolkar är en bristvara och är hett eftertraktade hos Sveriges Domstolar. 

Jennie Fors är en av dem som har som yrke att vara som bäst när man märks 

som minst. 

TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON 


är inte på en och samma arbetsplats utan rör 

sig hela tiden; möter människor och måste 

anpassa sig till nya situationer. På senare år 

har jobbet underlättats bland annat av de 

tolkanläggningar som finns på alla domstolar, 

trots att många i rätten inte vet om det. En 

pytteliten mikrofon är det enda som behövs 

– och de som vill lyssna får en öronsnäcka. 

Man behöver inte ens sitta bredvid utan kan 

tolka väldigt tyst, helt suveränt. Men utrustningen 

används inte tillräckligt mycket. 

STATLIGT RAMAVTAL 

Tidigare fick rättstolkarna sina uppdrag 

direkt av myndigheterna. I dag går beställningarna 

via kommunala och privata tolkförmedlingar. 

Rikspolisstyrelsen har nyligen 

tecknat ett statligt ramavtal vid förmedling 

av tolktjänster. Det innebär att privata Tolkjouren 

i Sverige AB får företräde hos 20 av 

21 svenska län. I Stockholm går uppdraget 

till kommunala Botkyrkas tolkförmedling. 

Även om en tolk har rätt att anmäla sig till 

hur många förmedlingar som helst, är Jennie 

Fors inte helt nöjd med de nya rutinerna. 

– Förr ringde domstolarna själva direkt 

och bokade i god tid. Vi har alltid haft bra 

samarbeten. För mig var det bättre. Men 

både Tolkjouren och Botkyrkas tolkförmedling 

har gått rykte bland tolkarna i Stockholm. 

Har kraven på er skärpts genom åren? 

– Jag vet att de har ökat, eftersom jag 

själv har varit med om att skärpa kraven. 

Senast har vi äntligen lyckats göra om tolkutbildningen 

som har blivit mycket mer kvalificerad. 

Jag tror att alla utredningar har lett 

till att tolkförmedlingarna har blivit noggrannare 

när det gäller att rekrytera tolkar, säger 

Jennie Fors som bland annat suttit med som 

expert i regeringens tolkutredning. 

TOLKAR MED GOD KOMPETENS 

Knut Sigander är chefsrådman vid Länsrätten 

i Skåne län. När han behöver tolkhjälp 

vänder han sig till kansliet, som i sin tur tar 

kontakt med en tolkförmedling. 

– Vi försöker hela tiden få tolkar med så 

god kompetens som möjligt. I mer vanligt 

förekommande språk blir det i allmänhet 

rättstolkar. I ovanligare språk får man vara 

tacksam att det kommer någon över huvud 

taget. Vi skulle vilja att alla tolkar hade så 

god formell utbildning som möjligt, säger 

Knut Sigander. 

Införandet av migrationsdomstolar innebär 

självklart ett ökat behov av tolkar, menar 


– Man kan också tänka sig att det kommer 

flyktingar från en del språkgrupper som 

tidigare inte är etablerade i Sverige. Då kan 

det bli problem med att det inte finns tolkar 

i just detta språk. Jag föreställer mig att varje 

förhandling kommer att kräva en tolk. Så

Jennie Fors, auktoriserad rättstolk 

från domstolshåll kommer behovet naturligtvis 

att flerdubblas, även om jag inte kan säga 

några siffror. Det är ingen som riktigt vet 

omfattningen ännu. 

Rent praktiskt, hur är en bra tolk 

enligt dig? 

– En bra tolk gör att en förhandling flyter 

på väldigt bra. Den bästa tolken är helt 

enkelt den som vi knappt märker finns, säger 


Jennie Fors, själv med en universitetsexamen 

som statsvetare, undervisar blivande 

tolkar i juridik och sociala försäkringssystem 

både på folkhögskolor, studieförbund och 

vid TÖI, Tolk- och översättarinstitutet som är 

knuten till Stockholms universitet. I framtiden 

hoppas hon på en 3-årig tolkutbildning. 

FRI FRÅN FÖRDOMAR 

För att bli en duktig rättstolk krävs snabb 

uppfattningsförmåga, ödmjukhet, lugn, mod 

att säga ifrån och att man är fri från fördomar. 

I domstolen ställs frågeställningar ofta 

på sin spets: 

– Det är ofta konfliktfritt att tolka ute 

i samhället, så är det inte alltid i rättsliga 

sammanhang. Under utbildningen talar vi 

mycket om samtalsstrategier. I polis- eller 

domstolsförhör handlar det ofta om att parterna 

vill få fram olika saker. Det kan leda till 

cirkelresonemang och lögner. Vi tolkar måste 

ha förmågan att översätta även ologiska 

resonemang och lögner utan att reagera. 

Många elever väljer att inte tolka i domstolar 

just på grund av att de känner att människor 

ljuger eller undviker att svara. Man måste ha 

lite av skådespelarförmåga och tycka att det 

är roligt och utmanande att försöka överföra 

de mest konstiga saker – som att stå och 

svära åt domaren. Säger de ”gubbjävel” 

måste jag också säga det. 

Jennie Fors skrattar till och minns när hon 

började tolka som osäker 18-åring i Uppsala 

tingsrätt. Hon hade just återvänt med familjen 

till Sverige efter sju år på Mallorca. Kommunen 

sökte spansktalande tolkar på grund 

av en kraftig ökning av antalet asylsökande 

från bland annat Chile och Argentina. 

AKTUELLT 

– När jag började pratade jag, som min 

lärare sa, hyfsad köksspanska. Sedan tog det 

några år att lära sig den latinamerikanska 

varianten. Detta är något man ständigt sysslar 

med: att aldrig sluta lära sig. På så vis är 

Internet fantastiskt. Jag väntade på Bolivias 

brottsbalk i ett år. Nu finns den mesta information 

på nätet. 


EN VECKA 

Fiskalskurs i Europa 

Efter en intensiv vecka i Europa är hela fiskalsutbildningen med dess sju steg till ända. Fiskalerna har under 

sex dygn besökt Europarådet och Europadomstolen i Strasbourg och EG-domstolen samt Europeiska kommissionen 

i Luxemburg. De två fiskalerna Karin Leidzén och Carl Johan Wieslander berättar i dagboksform 

om deras resa genom hjärtat av den dömande makten i Europa. 

TEXT KARIN LEIDZÉN OCH CARL JOHAN WIESLANDER 

DAG 1, SÖNDAG: SVERIGE–KÖPENHAMN– 

STUTTGART–STRASBOURG 

I Köpenhamn sammanstrålade alla kursdeltagare 

och ledare från olika delar av landet. 

Trots att molnen hade börjat hopa sig på 

himlen verkade alla vara strålande glada. I 

ankomsthallen på Stuttgarts flygplats stod 

busschauffören och väntade på oss. Flera av 

deltagarna hade träffat varandra på andra 

kurser. I luften låg känslan av förväntan 

och det hela påminde inte så litet om en 

traditionell klassresa på högstadiet. Det var 

över 20 grader varmt ute. Inne i bussen 

presenterade sig våra kursledare samtidigt 

som vi fick mat och dryck i rikliga mängder. 

Det var bara att luta sig tillbaka och njuta 

av vårgrönskan och maten. Redan när vi 

kom fram till Strasbourg visade busschauffören 

prov på sina yrkeskunskaper då han 

körde bussen genom trånga gränder med 

millimeterprecision fram till hotellet. Efter 

incheckning gick gruppen gemensamt till 

en restaurang där vi serverades en äkta 

”Alsacisk” rätt med klar tysk prägel i form 

av griskött. När det var dags att vandra 

tillbaka till hotellet genom Strasbourgs 


Vid Stuttgarts flygplats sammanstrålar alla kursdeltagare. Kursledare Agneta Frick lär sig namnen på 

alla kursdeltagare. 

stadskärna i den varma vårkvällen gick inte 

att motstå ett nedslag på en uteservering 

innan det var dags att sova. I morgon skulle 

allvaret börja. 

DAG 2, MÅNDAG: STRASBOURG 

Efter frukosten delades vi in i två grupper 

och fick till fots en informativ guidning av 

Strasbourgs centrala delar. Därefter var det 

återsamling på hotellet för att lyssna på en 

givande föreläsningar av den franske domaren 

Pierre Vincent och den tyske domaren 

Martin Steinkühler. De båda domarna 

visade med tydlighet vilken skillnad det är 

i fråga om utbildningskrav och antagningsförfarande 

mellan det tyska och det franska 

domstolssystemet. Det svenska systemet 

påminner mer om den tyska vilket kanske 

inte är så förvånande för den som kan sin 

rättshistoria. Efter lunch bar det av till Europarådet, 

där vi först guidades runt innan vi 

fick lyssna på föreläsningar om Europarådets 

uppgifter av den vid Europarådet verksamme 

svenske juristen Björn Jansson och 

ambassadören Per Sjögren. De båda, samt 

Martin Steinkühler, var sedan hedersgäster 

vid den middag som under stor munterhet 

avnjöts på kvällen. Kursledarna satte direkt 

prägel på stämningen genom att på ett 

bedårande sätt sjunga en sång om Kammerzell. 

Därefter var det fart på middagen. 

Efter sedvanligt strosande på stan – och 

pubbesök för somliga – var det dags för 

hemgång. 

DAG 3, TISDAG: STRASBOURG–LUXEM- 

BURG 

Alla stod upp i ottan. Det gällde att hinna 

äta frukost, packa väskor och checka ut 

från hotellet före avfärden till Europadomstolen 

kl. 08:00. Efter sedvanlig säkerhetskontroll 

visade det sig att den utlovade 

rundvandringen för att visa domstolens 

lokaler hade utgått. Nåväl, efter lite väntan 

fick vi bra information av juristen Liv Tigerstedt 

om domstolen, dess organisation 

och om hur det kan vara att arbeta där. 

Juristen Fredrik Sundberg berättade också 

om domstolen, men även en del om slottet 

Haut-Köningsburg som vi skulle besöka 

på vägen till Luxemburg. Slottet hade 

bränts ned av en svensk armé under det

Debating Chamber of the Parlimentary. 

Rundvandring med vår engelsktalande 

guide i Strasbourg. 

trettioåriga kriget. På det nu restaurerade 

slottet, som låg på en imponerande höjd 

med storslagen utsikt över Alsace, intog vi 

en sen lunch och efter en något förvirrad 

och svårförståelig guidning av slottet av en 

engelsktalande fransk guide anlände vi så 

småningom till hotellet i Luxemburg. Alla 

verkade ganska trötta men ack så hungriga 

varför det på raska ben bar av in till centrum 

på jakt efter en restaurang. Kvällen 

var varm och flera av oss valde att avnjuta 

middagen utomhus på en av stadens restauranger. 

En händelserik dag med många 

intryck att lägga till handlingarna. Trötta 

och mätta som vi var blev det en tidig 

hemgång. Vi hoppades att det fantastiska 

vädret skulle hålla i sig. 

DAG 4, ONSDAG: LUXEMBURG 

Det regnade. Säkerhetskontroll för att få 

komma i in EG-domstolens lokaler. Vi lyssnade 

med hjälp av tolkar på en muntlig 

förhandling, på rättegångsspråket spanska. 

Därefter möte med en svensk juristlingvist, 

d.v.s. översättare med juristexamen, vid 

domstolen. Arbetslokalerna för översättarna 

var tämligen spartanska, eller avskalade, om 

man så vill. Väldigt intressant att höra hur 

det går till att översätta alla dokument och 

hur mycket arbete som måste läggas ned 

innan slutprodukten är klar. EG-domstolen 

bjöd oss på lunch. På lunchen närvarade 

personal från de båda domarna Stig von 

Bahrs och Pernilla Lindhs kanslier. På eftermiddagen 

fick vi mer information om domstolens 

arbete. Kursledarna, som tänkte på 

allt, såg därefter till att de deltagare som 

så önskade fick åka med bussen till ett stort 

köpcentrum – för inköp av presenter till 

nära och kära där hemma. Det märktes att 

kursledarna hade varit med förr. På kvällen 

åt vi, tillsammans med bland annat hedersgästerna 

Pernilla Lindh och personal från 

hennes och Stig von Bahrs kanslier, middag 

på restaurangen belägen i ravinen i Luxemburg. 

Servicen var något utöver det vanliga 

och samtalsämnen rådde det, tack vare 

gästerna, ingen brist på. Den restaurangen 

glömmer vi inte i första taget. För en del 

av deltagarna avslutades kvällen med en öl 

på ett bluesställe som låg runt hörnet från 

restaurangen. Tala om kontraster! För andra 

EN VECKA 

Domare Pernilla Lindh 

hälsar oss välkomna och 

bjuder till lunch. 

blev det mycket sent och vidare utgång. 

Hemgång kring kl. 04.00 på morgonen. Att 

vissa inte lär sig något med åren! Dagen 

efter får man ju oftast lida pin för sådan 

nöjeslusta. 

DAG 5, TORSDAG: LUXEMBURG–BRYSSEL 

Självklart har de eskapader som vissa av 

deltagarna ägnade sig åt sent på natten 

lett till att en deltagare försovit sig och 

något förvånad väcks per telefon av en 

kursledare medan alla andra väntade i bussen. 

Deltagaren hinner dock göra sig klar 

och komma till bussen på mindre än en 

kvart (vilket för läsaren kanske kan vara en 

ledtråd till om deltagaren i fråga var en 

man eller en kvinna). Efter denna bragd 

möttes deltagaren, som brukligt är, av en 

rungande applåd i bussen. Trots denna 

ringa försening var bussen ändå framme 

i Bryssel i god tid. Då körde emellertid 

busschauffören fel inne i staden. Därmed 

anlände vi något försenade till föreläsningen 

som hölls av två rättsråd vid den 

svenska representationen. Efter lunch var 

det föreläsning av kammarrättsassessorn 


EN VECKA 

En av Europadomstolens 

sessionssalar med parlamentsbyggnad 

som 

används en vecka per 

månad i bakgrunden. 

Vårt hotell i Bryssel. 

Ylva Börjesson, som praktiserar vid Margot 

Wallströms kabinett på Europakommissionen. 

Därefter blev det transport till 

hotellet, som ligger precis vid Grand Place 

i Bryssel. Mycket talade för att hotellpersonalen 

tyckte att vi var väl många i vår 

grupp i förhållande till antalet rum. Rummens 

standard tenderade nämligen att 

sjunka efter hand som deltagarna checkade 

in, så att de som checkade in sist fick 

avsevärt sämre rum än de som checkade 

in först. På kvällen väntade gemensamt 

restaurangbesök med Karaoke. 

DAG 6, FREDAG: BRYSSEL–KÖPENHAMN– 

SVERIGE 

Efter frukost blev det en mycket uppskattad 

guidning av Bryssel. Därefter bar det iväg 

till Europaparlamentet. Efter den sedvanliga 

säkerhetskontrollen fick vi träffa bl.a. en 

parlamentariker och en tjänsteman vilka 

informerade om sina arbeten. Sista lunchen 

tillsammans avnjöt vi på en underbar restaurang 

vid Grand Place. Maten smakade 

mycket bättre än gårdagens middag. Det 


Guidad rundvandring i Bryssel. 

kan förstås ha berott på att lokalerna inte 

låg i en källare och att måltidsdryck och 

kaffe inte serverades i plastmuggar. Efter 

lunchen blev det kort om tid. Det var dags 

att påbörja hemfärden. En minnesvärd resa 

med mycket trevligt resesällskap och givande 

studiebesök var avklarad men när flyget 

landade i Sverige var nog de flesta ändå 

nöjda med att vara hemma igen. Om inte 

annat för att en efterlängtad sovmorgon 

väntade, med undantag för småbarnsföräldrarna 

i gruppen förstås. De får kanske sova 

när de blir äldre. 

Hela gruppen vid besöket i Europaparlamentet. 

Fiskalsutbildningen 

Fiskalsutbildningen bedrivs sedan 2002 

i sju steg som infaller med ca åtta 

månaders mellanrum under fiskalens 

tjänstgöring i tingsrätt/länsrätt och 

hovrätt/kammarrätt. Totalt omfattar 

utbildningen 34 utbildningsdagar. 

Fiskalskurs I, VI och VII är gemensamma 

för fiskaler från allmän domstol och 

allmän förvaltningsdomstol. De övriga 

delkurserna anordnas separat för fiskaler 

från allmän domstol och allmän 

förvaltningsdomstol. 

DELKURS VII – EUROPARESAN 

Fiskalskurs VII är en veckolång studieresa 

till vissa instanser i Europa. Resan 

går av stapeln vår och höst. 

Efter flyg från olika hemorter i Sverige 

sammanstrålar deltagarna i Tyskland 

för att sedan resa runt till olika 

Europaorgan med buss. Resan går bl.a. 

till Europarådet och Europadomstolen 

i Strasbourg och till EG-domstolen och 

Europeiska kommissionen i Luxemburg. 

Veckan innehåller också ett seminarium 

med en fransk och en tysk domare som 

berättar om hur domstolarna i deras 

hemländer fungerar. 

De mera sociala inslagen består 

bland annat av sightseeing och ett par 

trevliga middagar där deltagarna får tillfälle 

att prata med inbjudna gäster från 

de besökta instanserna. Kursledarskapet 

cirkulerar bland ett antal domare.

Reseledare till Europa 

Reseledarna, rådmannen Agneta Frick, Jönköpings tingsrätt, och kammarrättsrådet Jane Andersson-Jarl, 

Kammarrätten i Jönköping. Agneta och Jane är erfarna reseledare för fiskalerna, båda har varit med tidigare, 

senast på vårresan 2005. 

TEXT JANITA FRÖDÉN FOTO PER CARLSSON 

VAD ÄR MEST GIVANDE MED ATT VARA 

KURS/RESELEDARE FÖR FISKALSKURS VII? 

– Det som är mest givande är att få kontakt 

med fiskalerna och få en bättre inblick i 

deras syn på yrkesrollen, säger Agneta. Det 

är också att själv få möjlighet att besöka de 

olika domstolarna och instanserna, vilket ger 

en bra inblick i Europaarbetet. 

– Kontakten med positiva, trevliga fiskaler, 

svarar Jane. Det blir ofta ett ömsesidigt 

givande och tagande. 

– Fiskalerna är ofta otroligt öppna och 

skratten rungar tätt. Jag tycker dessutom att 

besöken på domstolarna ger mig en kick. 

Att få avlyssna en förhandling i till exempel 

EG-domstolen är för mig som förvaltningsdomare 

en upplevelse värd namnet, att se 

att de kända namnen från domar och generaladvokaters 

yttrande har ett ansikte, gör att 

EG-rätten blir verklig, fortsätter Jane. 

VILKA ÄMNESOMRÅDEN/INSTANSER 

ÄR MEST INTRESSANTA/GER MEST ATT 

BESÖKA? 

Agneta tycker att det är EG-domstolen och 

Europadomstolen som är de mest intressanta 

besöken. Martin Steinkühler från 

den tyska författningsdomstolen i Karlsruhe 

är oerhört duktig och intressant som 

föreläsare. Kontakten med domarna och 

övriga föreläsare/gäster som man träffar är 

mycket berikande. 

Jane håller helt med om att det mest 

intressanta är EG-domstolen och Europadomstolen. 

– Ofta får vi också träffa intressanta 

gäster och föreläsare och jag instämmer 

också i att Martin Steinkühler är en guldgruva, 

säger Jane. 

VAD ÄR VIKTIGAST ATT DELTAGARNA 

FÅR MED SIG FRÅN RESAN? 

– Det viktigaste tror jag är att överlag få en 

bättre inblick i hur arbetet bedrivs på de 

olika domstolarna/institutionerna, säger såväl 

Jane som Agneta. 

– Detta är värdefullt dels om man själv 

Jane Andersson-Jarl, Kammarrätten i Jönköpings län och 

Agneta Frick, Jönköpings tingsrätt. 

funderar på ett arbete i någon av domstolarna 

eller institutionerna, dels vid arbetet i Sverige, 

oavsett om man arbetar i domstol, på advokatbyrå, 

som åklagare osv., menar de båda. 

HUR VIKTIG ÄR INFORMATIONEN OM 

EG-RÄTTEN FÖR FISKALERNA? 

– Informationen om EG-rätten blir allt mer viktig 

för fiskalerna i deras framtida arbete, menar 

Agneta. Medvetenheten ökar om EG-rättens 

betydelse för rättskipningen, oavsett inom vilket 

rättsområde man är verksam, betonar hon. 

– På förvaltningssidan ökar inslaget av 

EG-rätt nästan dagligen och det går helt 

enkelt inte att fjärma sig från den, menar 

Jane. Att ha besökt domstolarna gör den 

dagliga hanteringen mycket roligare. 

VILKA UPPLEVELSER/HÄNDELSER UTAN- 

FÖR SJÄLVA PROGRAMMET ÄR MEST 

GIVANDE/ROLIGAST? 

– Allt, säger Jane! Det är viktigt att då ha en 

plan B. Jag och Agneta har före resan noggrant 

gått igenom resplanen och fördelat 

ansvaret samt planerat lite ”bus”. 

– Vad kan då hända som exempel? Jo, 

någon har glömt slips eller kostym. Vi lånar 

då genast ut våra dräkter och scarfs. Huvudvärkstabletter 

distribueras också, för det vet 

EN VECKA 

vi ju alla att det inte endast är i reklamen 

som huvudvärk kan komma plötsligt. Dålig 

mat kan ibland kompenseras med mer dåligt 

vin, skojar Jane. 

Utanför själva programmet tycker Agneta 

att det mest givande är middagarna med 

inbjudna gäster, särskilt utländska gäster. I 

övrigt hinns inte så mycket mer med utanför 

programmet än en guidad tur i Strasbourg 

och den här gången vinprovning. 

VAD KAN HÄNDA/HÄNDE SOM VAR 

OVÄNTAT/OPLANERAT? 

– Mycket kan ju hända på en sådan här 

resa – förseningar, dålig mat, dåliga hotell, 

besvärlig busschaufför. 

– För vår del drabbades vi denna gång 

av ett förfärligt hotell, berättar Agneta. 

Någon i gruppen sa att det mest liknade en 

bordell. Det var bara flickorna som saknades. 

Likaså restaurangen där vi åt sista kvällen 

– en sämre källarlokal med takdropp, toalukt 

och utspätt vin! Men man kan ju alltid 

skratta åt det efteråt… 

– Slutsumman blir en otroligt trevlig 

resa med många skratt, för de små incidenterna 

på vägen glömmer man lyckligtvis 

bort, säger de nöjda och glada reseledarna 

Jane och Agneta. 


INSÄNDARE 

Redaktionen mottog en insändare från lagmannen Johan Mannergren med anledning av det nya löneavtalet 

som träffats för landets domare. Vi bad Monica Dahlbom, chef för Domstolsverkets Personalavdelning 

ge en replik på insändaren. 

Underligt löneavtal för domarna 

Det är ett minst sagt underligt 

löneavtal som Domstolsverket 

och Jusek träffade i höstas. 

DOMARE SKALL NU lönesättas individuellt 

men utan att man får beakta vare sig yrkesskicklighet 

eller effektivitet. En domare som 

uppträder professionellt i rätten och som 

skriver välunderbyggda domar får alltså inte 

tillgodoräkna det i lönehänseende. Inte heller 

får domaren dra fördel av om han eller hon 

arbetar effektivt och avgör sina mål och ärenden 

inom rimlig tid. Nej – den som vill klättra 

uppåt på lönestegen bör i stället se till att 

fördjupa sig i något mer eller mindre intressant 

juridiskt område som eventuellt kan vara till 

nytta för verksamheten. Högre lön kan enligt 

avtalet också ges den som åtar sig ett handledareuppdrag 

för en yngre kollega eller medverkar 

i ett utvecklingsarbete. Till och med ett 

sidouppdrag kan utgöra skäl för en löneökning. 

Många domare ville inte lämna den traditionella 

lönesättningen där ordinarie domare 

har lika lön oavsett domstolens storlek och 

arbetsuppgifternas art och omfattning. Men 

om Domstolsverket och Jusek nu har bestämt 

att vi skall lämna denna lönemodell förstår jag 

inte hur man kan välja en individuell lönesättning 

som inte tillåter att man använder självklara 

kriterier som skicklighet och effektivitet. 

Inte vill vi väl ha en lönesättning som premierar 

domare som exempelvis åtar sig extrauppdrag 

av administrativ natur – kanske mot arvodering 

och med reduktion av ordinarie arbetsuppgifter 

– men där möjligheten inte finns att 

lönemässigt belöna domare som avgör mål 

och ärenden inom rimlig tid och med hög juridisk 

kvalitet? Nog är det den senare kategorin 

domare som i särskilt hög grad medverkar till 

att domstolarna kan fullgöra sina uppgifter på 

ett sätt som är ägnat att bevara allmänhetens 

förtroende för domstolarna. 

Domstolsverket och Jusek har gått ut med 

kortfattad information om avtalets innehåll 

men inte nämnt något om hur man tror att 

avtalet kommer att tillämpas. Det förefaller 

dock sannolikt att avtalet diskriminerar domare 

som tjänstgör i domstolar utanför stor- 


stadsområdena. I de största domstolarna finns 

nämligen goda möjligheter för en domare att 

åta sig extra uppdrag eller specialisera sig på 

ett särskilt område eller en målgrupp (jämför 

åklagarväsendet med deras specialisttjänster 

för åklagare som handlägger miljömål, mål 

om ekonomisk brottslighet och till och med 

mål gällande vardagsbrottslighet). Motsvarande 

möjligheter finns inte i den mellanstora 

eller mindre domstolen där domarna handlägger 

alla förekommande mål och där man 

varken vill eller kan specialisera sig. 

En tillämpning av avtalet kommer troligen 

också att få till följd att domare lönesätts efter 

Kommentar 

VI HAR ETT AVTAL som förhandlingsparterna 

efter segdragna förhandlingar har 

kommit fram till. Domstolsverket och Jusek 

hade helt skilda ståndpunkter kring frågan 

om individualiserad lön. Sett ur det perspektivet 

är avtalet som vi nu skall tillämpa 

en framgång. Alla arbetsgivarföreträdare 

har att göra sitt bästa när de nu enligt 

avtalet skall hålla lönesamtal med domar- 

rent tillfälliga faktorer vilka inte kan påverkas 

av den enskilde domaren. Antagligen kan 

domare som arbetar på domstolar där de 

ges möjlighet att delta i utvecklingsprojekt se 

fram mot högre lön än kollegor som arbetar 

i domstolar där sådana projekt inte bedrivs, 

kanske för att arbetet i domstolen flyter så bra 

man kan önska. Även domare i domstolar där 

flera domartjänster innehas av yngre domare 

kan räkna med att få del av ett större löneökningsutrymme 

än sina lika erfarna kollegor 

som tjänstgör i domstolar där det inte finns 

yngre ordinarie domare. Skälet till detta är att 

yngre domare efter det senaste löneavtalet 

har fått en ganska stor löneökning varför 

deras del av ett extra löneutrymme troligen 

kommer att fördelas ut på de domare som 

har tjänstgjort länge på domstolen. 

Enligt min uppfattning finns det en 

uppenbar risk för att avtalet leder till en 

lönebildning som i många fall kommer att 

uppfattas som direkt orättvis. Och nog är 

det också så, att det ger ett närmast löjligt 

intryck när man säger att domare lönesätts 

individuellt men att man då inte tar hänsyn 

till kriterier som skicklighet och effektivitet. 

Har DV och Jusek nu bestämt att vi skall ha 

en individuell lönesättning för domare måste 

man naturligtvis få använda alla kriterier som 

är relevanta vid bestämmandet av lön. Avtalet 

bör därför omförhandlas. 

JOHAN MANNERGREN 

LAGMAN I ALINGSÅS TINGSRÄTT 

na. I detta avseende är det avtalets kriterier 

som gäller. Med en gemensam arbetsgivarhållning 

och en positiv inställning underlättas 

arbetet som vi har framför oss. 

MONICA DAHLBOM 

CHEF ÖVER DOMSTOLSVERKETS 

PERSONALAVDELNING

Fakta om 

löneavtalet 

Genom det nya löneavtalet kommer 

inte längre tarifflöner att gälla för 

ordinarie domare, hyresråd, länsrättsassessorer 

och assessorer i länsrätt 

som inte är innehavare av assessorsanställning 

i kammarrätt. 

Vid revisionen den 1 oktober 2006 

skall lönerna för dessa istället för första 

gången fastställas på individnivå 

utifrån särskilda kriterier. De mellan 

parterna fastlagda kriterierna är erfarenhet, 

ansvar, arbetsuppgifternas 

svårighetsgrad och särskilda krav. 

Lönerna skall fastställas i kollektivavtal 

mellan Domstolsverket och Jusek. 

Dessförinnan skall ansvarig chef ha 

genomfört utvecklingssamtal samt 

även, som ett underlag för den nya 

lönen, ett lönesamtal. För närvarande 

utbildas berörda chefer. 

För notarier, fiskaler, adjunkter och 

assessorer som tjänstgör i domstol 

kommer även fortsättningsvis lönetariffer 

att tillämpas. 

När det gäller revisions- och regeringsrättssekreterare 

är det Högsta 

domstolen respektive Regeringsrätten 

som tillsammans med de lokala 

fackliga parterna förfogar om man per 

den 1 oktober 2006 skall gå över från 

fast till individuell lönesättning. För 

övriga anställda som organiseras av 

Jusek tillämpas individuell lönesättning 

i lönesättande samtal. 

Få överklagar beslut 

om trängselskatt 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO VÄGVERKET 

VARJE DAG FATTAR Skatteverket 120 000 

beslut om trängselskatt för de fordon som 

passerar in i och ut ur Stockholms innerstad, 

och enligt beräkningarna skulle totalt drygt 

30 000 beslut överklagas till länsrätten. Men 

vad har egentligen hänt sedan Stockholm 

införde trängselskatt? 

Vid årsskiftet startade ett försök med att 

låta bilister betala en skatt för att ta sig till 

och från Stockholms innerstad. När ett fordon 

passerar någon av de 18 betalstationer 

som finns runt staden, registreras det automatiskt 

och fordonsägaren ansvarar för att 

skatten betalas. 

Alla passager under en dag ger ett 

enskilt skattebeslut, som fordonsägaren 

sedan kan begära att Skatteverket omprövar. 

Om Skatteverket inte ändrar beslutet kan fordonsägaren 

överklaga omprövningsbeslutet. 

Skatteverket gör då en obligatorisk omprövning 

och om beslutet då inte ändras går 

ärendet vidare till Länsrätten i Stockholms 

län. Länsrättens dom kan därefter överklagas 

vidare till Kammarrätten i Stockholm och 

slutligen till Regeringsrätten. 

FÖRBEREDELSER 

Förberedelserna inför försöket var omfattande 

och regeringen gav Domstolsverket i 

uppdrag att se till att de berörda domstolarna 

skulle vara rustade att hantera de överklagade 

besluten om trängselskatt. Domstolsverket 

uppskattade att länsrätten skulle få in 

cirka 30 500 överklaganden och att 7 600 

av dessa skulle överklagas till kammarrätten. 

Regeringsrätten skulle som sista instans få 

uppskattningsvis 2 300 av dessa. 

När fyra månader av försökstiden har 

gått har länsrätten fått in totalt 188 överklaganden. 

Av dessa har nio överklagats vidare 

till kammarrätten, och endast ett till Regeringsrätten. 

Barbro Lundholm är chef för trängselskatteavdelningen 

på Länsrätten i Stockholms 

län. 

– Föredragande med notariemeritering 

och ettårsbehöriga notarier får döma i trängselskattemål, 

säger hon. För att möta beräknat 

behov av föredragande anställdes några 

AKTUELLT 

och några gick över från den ordinarie verksamheten. 

Eftersom det varit så få som överklagat 

trängselskattebesluten har ungefär 

hälften av dem gått tillbaka till den ordinarie 

verksamheten medan de övriga dels avgör 

inkommande trängselskattemål, dels avgör 

socialbidragsmål i ett avarbetningsprojekt. 

– Den personal som satte upp domsförslag 

i målen, unga jurister, och de flesta 

domstolssekreterarna hyrdes in från bemanningsföretag. 

De har nu fått sluta. Två domstolssekreterare 

har dock fått anställning här 

på länsrätten, två arbetar numera på Stockholms 

tingsrätt och de andra har gått vidare 

till andra arbetsplatser. Även juristerna har 

fått nya arbeten. 

FÅ ÖVERKLAGAR TILL KAMMARRÄTTEN 

Enligt beräkningar som Domstolsverket gjort 

skulle ungefär 7 600 trängselskattemål överklagas 

till Kammarrätten i Stockholm. Inför 

försöket skapades därför en trängselskatteenhet 

där. Men kammarrätten har hittills 

endast fått in nio överklaganden. 

– Vi hade avropsavtal med ett bemanningsföretag 

för att kunna bemanna Trängselskatteenheten 

med föredragande och 

domstolssekreterare, säger Johanna Mörnefält 

som var projektledare för projektet som 

bemannade och organiserade Trängselskatteenheten. 

Meningen var att avtalet skulle 

avropas när ärenden började komma in, men 

den väntade anhopningen kom inte. Avtalet 

sades därför upp innan någon personal hann 

börja på kammarrätten. 

Mer om trängselskatt 

Den 3 januari 2006 var startdatum för 

försöket med trängselskatt i Stockholm. 

Försöket avslutas den 31 juli 2006 och 

kommer sedan att utvärderas. 

En folkomröstning kommer att 

genomföras i Stockholms kommun i 

samband med valet den 17 september 

2006. Den ska avgöra om miljöavgifter 

och utbyggd kollektivtrafik bör ingå som 

en del av en mer permanent lösning för 

Stockholmstrafiken. 

Läs mer på www.stockholmsforsoket.se 


AKTUELLT 

Bättre sökvägar, möjlighet att spela in och lagra ljudfiler och en personifierad startsida är några nyheter i 

Vera R6. Men det största av allt är att underrätter kan följa ett överklagat mål upp i överrätt och överrätt 

enkelt kan ta del av mål- och avgörandeinformation i underrätt. Dessutom kommer avgöranden, avgörandedokument 

och rättsutredningar att hanteras i samma funktion. 

TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO JOHAN WINGBORG 

Vera bryter ny mark 

NÄR SVERIGES DOMSTOLAR fick ett nytt 

verksamhetsstöd var tanken att skapa ett 

system som dels stödjer medarbetarnas olika 

arbetsprocesser, dels skapar ett effektivt 

flöde inom den egna domstolen och mellan 

instanserna. Snart tar sjätte upplagan av 

verksamhetsstödet ett stort kliv mot förverkligandet 

av den visionen. 

– Fram tills nu har fokus varit att ersätta 

gamla system. Nu när det är gjort kan vi 

ta utvecklingen ett steg till, berättar Björn 

Östman från Domstolsverkets utvecklingsavdelning. 

Den nya versionen innehåller nyheter i 

ordets rätta bemärkelse. Många av funktionerna 

har inte funnits tidigare och det mest 

spännande är integrationen mellan de olika 

instanserna. När R6 sätts i drift kommer det 

bli möjligt för exempelvis tingsrätt att följa 

ett mål upp i hovrätt och Högsta domstolen. 

På samma sätt kan länsrätterna få information 

om mål som går upp i kammarrätt och 

till Regeringsrätten. 

– Hovrätten kommer också att kunna 

läsa tingsrättens avgörande, se måluppgifter, 

få tillgång till vittnesmål och andra dokument 

så som rättsutredningar från tingsrätten 

direkt i Vera. Samma princip gäller för 

förvaltningsdomstolarna, berättar Marianne 

Lindén, Verakonsult på Domstolsverkets 

utvecklingsavdelning. 

SÖKNINGAR PÅ AVGÖRANDEN SPARAR TID 

Med R6 kommer det också att gå att söka 

efter avgöranden. De allmänna domstolarna 

kommer endast att kunna söka inom den 

egna domstolen. Från träffen är det sedan 

möjligt att nå avgöranden i över- eller 

underrätt som är kopplade till det egna 

avgörandet. Förvaltningsdomstolarna kommer 

att kunna söka avgöranden inom den 

egna domstolen och efter avgöranden i 

kammarrätten och Regeringsrätten. 

– Sökmöjligheterna är inte optimala, 

men det beror på legala begränsningar. 

Trots det kommer R6 att medföra stora möj- 


ligheter för domare och 

beredningsjurister att 

utnyttja Vera som kunskapsbank, 

säger Björn 

Östman. 

I och med att 

allt fler uppgifter kan 

knytas och lagras till 

avgörandena direkt i 

Vera skapas möjligheter 

för att återvinna 

kunskap; inte bara 

mellan domstolar utan 

också mellan liknande 

mål. Dessutom är 

avgörandefunktionen 

ombyggd, så att det »Domstolarna kan inte arbeta isolerat längre. 

nu är mycket enklare Hovrätterna kommer att vara beroende av hur 

att registrera avgöran- tingsrätten arbetar och tingsrätten kan ta del av 

den, statistik och skriva hovrättens bedömningar. Därför kommer det att 

dom. Allt görs samlat 

behövas enhetliga rutiner och att domarna tar stör- 

i en funktion, vilket 

re ansvar för informationen i Vera.« Björn Östman 

innebär att det tidigare 

irriterande och tidsödande hoppandet mel- NYA VERA KRÄVER NYA RUTINER 

lan dokument- och avgörandefunktionerna En viktig diskussion är frågan om domaren 

är historia. Men det sparar också tid på ska hantera hela avgörandet själv. Det finns 

andra sätt. 

en stor fördel att den som ansvarar för 

– Avgörandedokumenten måste finnas innehållet i avgörandet även registrerar alla 

i Vera. När ett avgörande är klart skapas en uppgifter eftersom det minskar dubbelarbete 

pdf-fil som är låst, berättar Marianne Lindén och borgar för kvalitet. Dessutom ger det 

och fortsätter: 

domaren kontroll över hela processen. 

– Det innebär till exempel att avgöran- För att lyfta de frågor som R6 tangerar 

det kan e-postas till en annan domstol som har Domstolsverket bland annat träffat che- 

vill titta på det. I dag måste du ringa och be fer på lagmans- och presidentmöten under 

någon leta upp originaldokumentet, ta en arbetet med den nya versionen. 

kopia och sedan posta eller faxa den till dig. – Reaktionerna har varit väldigt positiva 

I och med att domstolarna kommer åt och de nya funktionerna är något som efter- 

information hos varandra blir domstolarnas frågas. Under hösten kommer vi också att 

beroende av varandra mer påtagligt. Något bjuda in till informationsmöten och semina- 

som riktar ljus på frågor kring rutiner och rier för att diskutera vidare, säger Marianne 

kvalitet. 

Lindén. 

– Kravet på kvalitet i Vera kommer att 

En annan aspekt som också berör vikten 

öka, och det kommer också att påverka hur av att domstolarna arbetar enhetligt är det 

uppgifterna ska presenteras och vem som faktum att det inom en snar framtid ska gå 

ska ha ansvar för att de registreras, säger att göra ljud- och bildupptagningar i landets 

Marianne Lindén. 

alla rättssalar. I praktiken betyder det att vitt-

nesförhör kommer att kunna spelas in och 

avlyssnas direkt i Vera. Eftersom ljudfiler ska 

gallras så snart det är möjligt kommer det 

bli viktigt att avgöranden och registrering av 

överklaganden görs korrekt. Annars finns det 

risk för att filer sparas för länge eller felaktigt 

tas bort. 

– Jag är övertygad om att utvecklingen 

kommer att gå mot att de som arbetar med 

avgörandena också ska registrera dem och 

kvalitetssäkra dem. Det är domaren som vet 

vad som är specifikt och intressant i varje 

avgörande. Informationen om avgörandena 

används för sökning och domarna kan 

påverka vilken kunskapsåtervinning som blir 

möjlig samt vilken kvalitet man kan skapa i 

sökningarna, säger Björn Östman. 

SMART STARTSIDA 

Men även om Vera R6 kommer att innebära 

många övergripande förändringar är förbättringar 

av den vardagliga bekvämligheten 

långt ifrån bortglömda. 

– Startsidan är omgjord så att en användare 

direkt ser vilka mål han eller hon arbetade 

med senast, säger Marianne Lindén. 

På startsidan får användaren också information 

om kalenderbokningar sju dagar 

framåt i tiden, eftersom det finns en finurlig 

koppling till användarens egen kalender. 

Användaren får också information om vilka 

dokument han eller hon har ute för redigering. 

Informationen kan fungera som en 

påminnelse att spara in dokumenten i Vera 

men kan också fungera som en genväg till 

dokumenten för fortsatta redigeringar eftersom 

bland annat dokumentfunktionerna 

Spara i Vera och Redigera finns tillgängliga 

från startsidan. 

Det är ett omfattande utvecklingsarbete 

som kommer att sjösättas i och med Vera 

R6 och det gäller att allt är på plats. Just nu 

pågår ett omfattande konstruktionsarbete 

och under slutet av 2006 kommer framtidens 

verksamhetsstöd att vara verklighet. 

»De nya sökvägarna kommer i högre 

grad än tidigare att ställa krav på informationen 

som lagras och hanteras i 

Vera. Den måste vara korrekt, men 

också skriven och strukturerad på ett 

sådant sätt att sökningarna ger användbara 

träffar.« Marianne Lindén 

AKTUELLT 


AKTUELLT 

Nya regler för dataanvändare 

Det en anställd gör på sin dator kan påverka andra datorer och göra 

så att obehöriga kommer åt myndighetens material. Från den 1 maj 

gäller därför nya föreskrifter om informationssäkerhet för gemensamma 

IT-system inom Sveriges Domstolar. 

TEXT ANDREAS STICKLER FOTO JOHAN WINGBORG, PER CARLSSON 

ÄR DET OKEJ att lyssna på webbradio på 

jobbet? Får jag betala räkningar via nätet på 

arbetsdatorn? Kan jag skicka privat e-post? 

Dessa frågor har tidigare reglerats på 

varje domstol. En del har haft en tydlig 

policy om vad som gäller, andra inte. Nu är 

det slut med osäkerheten. Sedan den 1 maj 

finns det gemensamma föreskrifter om informationssäkerhet 

för gemensamma IT-system 

inom Sveriges Domstolar. 

»Syftet är bland annat att tydliggöra 

vad som är tillåtet och inte« 

Anita Kihlström Svensson, IT-säkerhetschef 

Föreskrifterna ingår i ett paket om fyra 

dokument (se faktaruta). Anita Kihlström 

Svensson är IT-säkerhetschef och förklarar 

varför dessa dokument tagits fram: 

– Alla datorer inom Sveriges Domstolar 

är sammankopplade. Totalt är vi 5 500 

användare. Vi måste hantera datorerna på 

rätt sätt. Det som en enda användare gör på 

sin dator kan påverka alla andra om det vill 

sig illa. Det handlar inte om att kontrollera 

eller styra, utan om att skydda vår information 

och undvika IT-incidenter. 

FUNNITS OLIKA SYN 

Förslaget till föreskrifter har varit på remiss 

på samtliga domstolar. En del har velat vara 

ännu hårdare i restriktionerna, en del har 

velat mildra reglerna. 


– Det visar vilken olika syn vi har haft 

inom Sveriges Domstolar. Det blir lättare 

med de här dokumenten som talar om vad 

man får och inte får göra, säger Anita Kihlström 

Svensson och fortsätter: 

– Vi har valt att dra skiljelinjen vad gäller 

användandet av Internet vid att en viss mindre 

privat användning är tillåten. Det kan handla 

om att beställa en resa eller betala enstaka räkningar 

om det kniper. Men skulle alla lyssna på 

webbradio samtidigt skulle det orsaka kraftiga 

störningar på systemet och göra det sårbart. 

Anita Kihlström Svensson betonar också 

att dessa föreskrifter är skapade ur säkerhetssynpunkt, 

inte ur arbetsetiska aspekter. 

När det gäller arbetsetik är det upp till varje 

enskild domstol att skapa sina egna regler. 

– Ur säkerhetssynpunkt kan det vara okej 

att surfa på Aftonbladets hemsida en hel 

dag, men knappast ur arbetsetisk. 

SUNT FÖRNUFT 

I de nya dokumenten framgår bland annat 

att viss verksamhet på datorer loggförs och 

man kan i efterhand på förekommen anledning 

gå in och kontrollera vad användaren 

haft för sig. Vissa Internetsidor kommer 

också att vara spärrade och i andra fall kommer 

en så kallad ”stoppruta” att komma upp 

där man aktivt måste välja att ta del av innehållet 

på webbsidan. 

– Ofta handlar det om rent sunt förnuft. 

Men man måste inse att man inte kan göra 

samma saker på sin arbetsdator som på datorn 

hemma, säger Anita Kihlström Svensson. 

Vilka kan konsekvenserna bli om man 

bryter mot föreskrifterna? 

– Vi har valt att i föreskrifterna upplysa om 

att åtgärder kan vidtas enligt arbetsrättsliga 

regler. Det går inte att generellt säga vad en 

eventuell påföljd kan bli. Men arbetsgivaren 

har möjlighet att begära hjälp att kontrollera 

användandet om hon eller han misstänker att 

någon använt datorn i strid mot reglerna. 

Även myndighetschefens ansvar är 

tydligare än förut. Varje myndighetschef är 

numera ansvarig för att informera personal 

om vad som gäller. Dessutom kommer samtliga 

anställda att få skriva på en ansvarsförbindelse 

för dataanvändare. 

Så svaret på frågorna ovan är inte helt 

klara. Men nej, webbradion får man skippa. 

Någon enstaka bortglömd räkning är okej. 

Och privat e-post, det kan nog passera om 

man inte har alltför många brevvänner. 

Men man får inte använda sig av så kallade 

hotmailadresser. 

Fotnot: Dokumenten finns samlade på Sveriges 

Domstolars intranät Doris under IT/Säkerhet. 

Några punkter ur föreskrifterna 

och vad de innebär 

Loggning: Händelser och aktiviteter i vissa 

IT-system registreras. Detta ger en spårbarhet 

som visar vilken användare som gjort 

vad vid ett speciellt tillfälle. 

Spärr: Sidor som innehåller uppmaning till 

våld och rasism, spel, vadslagning samt pornografi 

är spärrade. För användare är också 

möjligheten till nedladdning av programvaror 

spärrade. 

E-post: Sekretessbelagda uppgifter får INTE 

skickas med e-post, oavsett om de skickas till 

en adress inom eller utanför Sveriges Domstolar. 

Automatisk vidarebefordring av e-post 

får inte ske till brevlåda utanför Sveriges 

Domstolar. 

Detta ingår i ”paketet”: 

– Domstolsverkets föreskrifter om 

informationssäkerhet för gemensamma 

IT-system (DVFS 2006:2) 

– Informationssäkerhetspolicy – mål 

och inriktning 

– Ansvarsförbindelse – varje dataanvändare 

undertecknar denna förbindelse 

vilket betyder att man tagit del 

av reglerna 

– Information om användningen av 

datorer – kompletterande dokument 

som på ett enkelt sätt förklarar innebörden 

av ovanstående dokument

Två röster 

De nya IT-föreskrifterna är efterlängtade 

och nödvändiga. Samtidigt kommer vardagen 

för användarna inte att förändras 

drastiskt. 

Det säger de två chefsadministratörer 

Domkretsen talat med. 

Mathias Hjertén är chefsadministratör 

på Hyresnämnden 

i Göteborg 

Anders Emnegard är 

chefsadministratör på 

Länsrätten i Västernorrlands 

Län och Ångermanlands 

tingsrätt. 

VAD TYCKER DU OM DE NYA FÖRESKRIFTERNA? 

– Det är bra att de kom- – De är efterlängtade. 

mer på pränt. En stor del Och jag tror de behövs – 

av detta har vi följt förut, vi är väldigt beroende av 

men det har ibland fun- att allt kring datorer och 

nits en osäkerhet på vad datasystem fungerar jämt. 

som egentligen gäller. Vi Det är bra att Domstols- 

har inte haft några allvarverket hjälper oss med 

liga incidenter, det har det här, vi har inte tid och 

handlat om folk som kan- resurser att göra det själva 

ske lyssnat på webbradio 

utan att vara medveten 

om att det tynger systemet. 

på ett bra sätt. 

VAD INNEBÄR DE FÖR DIN MYNDIGHET? 

– Jag tror inte det blir – Inga stora praktiska för- 

någon större skillnad i ändringar för användarna, 

arbetssituationen. Mycket den stora förändringen 

handlar om sunt förnuft. blir en ökad medvetenhet 

Men vi kommer att utbil- om riskerna. Det här ska vi 

da all personal i dessa nya diskutera igenom ordent- 

föreskrifter framöver. ligt med alla anställda så 

att de känner en trygghet 

i att veta vad de får och 

inte får göra. 

»Vi måste hantera datorerna på rätt 

sätt. Det som en enda användare gör 

på sin dator kan påverka alla andra om 

det vill sig illa.« Anita Kihlström Svensson, 

Domstolsverket 

SAOL 13:e upplagan 

TEXT BODIL MOBERG, SPRÅKVETARE ILLUSTRATION OTTO UNGE 

INGEN MER FÖR- 

BRYTARFYSIONOMI 

Språket speglar det 

samhälle vi lever i. 

Inget visar det bättre än orden som 

tillkommer och orden som tynar 

bort. I april kom den senaste upplagan 

av Svenska Akademiens ordlista 

(SAOL), nummer 13 i ordningen 

sedan den första ordlistan 1874. 

Sammanlagt har 10 500 ord kommit 

till och 5 500 ord strukits sedan förra 

upplagan. 

Många av de nya orden beskriver 

nya företeelser. Dit hör exempelvis 

blogg, skatteväxla och suv. 

Och eftersom man inte längre talar 

om lantpoliser, betjäntplatser och 

förbrytarfysionomier finns de orden 

inte längre med. Att vi fönstershoppat, 

inkomstprövats och minglat 

långt innan ordlistan nu släpper in 

orden är det väl ingen tvekan om, 

men det är först nu orden blivit så 

vanliga att de tas med. 

MER SVENSKA ORD OCH BÖJNINGAR 

Den största förändringen rör just 

de många nya orden, så många har 

det inte varit sedan upplagan 1950. 

Men ordlistan har också blivit mer 

uttalat normativ. Vi får nu klarare 

rekommendationer för bland annat 

engelska lånord. Vid flera tillfällen 

hänvisar akademien till ett svenskt 

ord i stället för det engelska. Vid det 

nya ordet benchmark finns en kommentar 

om att vi hellre bör använda 

SPRÅKSPALTEN 

riktmärkning eller prestandajämförelse. 

Som enda böjningsform står nu 

ofta den svenska varianten. En shop, 

flera shoppar till exempel, alternativet 

shopar anges inte längre. 

En del främmande ord försvinner 

– approbera och ledera till exempel 

– medan andra kommer till. Till de 

nya inlånen hör guss (flicka) och 

shobresvenska (svenska med många 

inslag av invandrarspråk) liksom en 

hel massa engelska ord. 

DUBBEL-V FÅR EGNA SIDOR 

Ytterligare en förändring är att w 

(dubbel-v) blir egen bokstav. Ordet 

dubbel-v finns däremot inte med i 

ordlistan. Det svenska alfabetet får 

alltså 29 bokstäver och liknar därmed 

andra nationers alfabet i större 

utsträckning. 

DET ÄR VI SOM BESTÄMMER 

Språket förändras hela tiden, och 

det är vi språkbrukare som bestämmer 

hur det kommer att bli. Vill vi 

stava fruktsaft på engelska kommer 

vi att göra det, även om Akademien 

tidigare haft med även en svensk 

stavning (i upplaga 12 hade ”jos” 

tagits bort). Vill vi fortsätta skriva 

”skall” kommer den formen tillbaka 

som första form i kommande upplagor 

av SAOL (nu står ”ska” först). 

Det är vi som bestämmer vilka ord 

som finns, inte ordlistan. Men ordlistan 

berättar hur orden bör stavas, 

avstavas och böjas. 


Titta in på tingsrätten 

På Sveriges Domstolars webbplats 

www.domstol.se finns en ny 

animation,”I rättssalen” som visar hur 

det går till på tingsrätten i samband 

med en brottmålsförhandling. 

Besökaren kan klicka sig igenom animationen och 

får förklarat i text och bild hur det ser ut på en 

tingsrätt, vad som händer i själva rättssalen och 

vilka personer som sitter med vid förhandlingen. 

VI FYRA 

Hur upplever du medias bevakning 

av din domstol? 

– Vi bevakas regelbundet av lokala tidningarna 

och i uppmärksammade mål även av etermedia. 

Det är bra att domstolens verksamhet lyfts 

fram för allmänheten och utsätts för granskning. 

Förutsättningen är förstås att det sker på ett rättvisande 

sätt. När bevakningen sköts av erfarna 

kriminaljournalister är det vanligtvis inga problem. 

Någon gång händer det att det blir en missvisande 

eller ofullständig redovisning, vilket kan gå ut över 

förståelsen för domstolens avgörande. 

Lars Eklycke, lagman, Falu tingsrätt 

– Hos oss är mediebevakningen numera en del av 

vardagen för all personal. I särskilt uppmärksammade 

mål, där tonläget ofta är högt uppskruvat, kan 

dock trycket på enskilda medarbetare bli påtagligt. 

Att få en noggrant formulerad dom beskriven med 

grova förenklingar och rena felaktigheter är självklart 

frustrerande. 

En informationspolicy har tagits fram som 

handledning i arbetet. Vi har särskilt goda erfarenheter 

av att få sakförhållandena rätt återgivna med 

hjälp av genomarbetade pressmeddelanden. 

Björn Hansson, kanslichef, Svea hovrätt 


– Framöver kan det nog bli en relativt intensiv 

bevakning av migrationsdomstolarna. Själv har 

jag medverkat i ett inslag som sändes av radions 

kanal P4. Det handlade om att migrationsdomstolen 

i Stockholm startar sin verksamhet och jag är i 

stort sett nöjd med resultatet. Men jag överraskades 

av att så mycket av det väsentliga jag sa klipptes 

bort. Dessutom bandade reportern mig redan 

när jag tog emot honom nere i porten, vilket jag 

faktiskt inte förstod förrän inslaget sändes. 

Heléne Lövung, rådman, migrationsdomstolen, 

Länsrätten i Stockholms län 

– Den lokala bevakningen är överlag bra. Några 

osakliga ”påhopp” från den sidan har egentligen 

inte förekommit. Beträffande ”kvällspressen” är 

det annorlunda. För något år sedan framförde en 

kvällstidningskrönikör mycket osaklig kritik mot en 

morddom. Detta gav eko och resulterade i bland 

annat upprörda inlägg från lokala kvinnojouren och 

att tingsrättens e-postlåda fylldes av minst sagt äreröriga 

brev. Sådana händelser innebär en påfrestning 

för de berörda vid domstolen. 

Hans Brusewitz, lagman, Luleå Tingsrätt 

Avsändare: Domstolsverket, 551 81 Jönköping

Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?