Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

AKTUELLT
BEHOVET AV TOLKAR inom rättsväsendet
förväntas öka den närmaste tiden. Under
våren har rättstolken Jennie Fors bjudits in av
de nya migrationsdomstolarna för att prata
etik och teknik. Överklaganden av avslag i
asylärenden kommer att bygga på muntliga
förhör och samtal, vilket innebär ett ökat
tryck på landets tolkar.
En av dem är alltså Jennie Fors som
också är ordförande för stockholmsavdelningen
av intresseorganisationen STOF, Sveriges
tolkförbund. Jennie har lång erfarenhet
i det yrke hon har haft sedan hon för 30 år
sedan bestämde sig för att försörja sig på
sina kunskaper i spanska språket.
I Sverige finns runt 5 000 registrerade
tolkar, av dem är cirka 850 auktoriserade.
För att få sin legitimation måste tolken
genomgå olika prov på Kammarkollegiet.
Det första är skriftligt. Klarar man det
med 80 procent rätt blir man kallad till
muntligt prov, då man får tolka minst två
ärenden. Efter ett etik- och teknikförhör är
auktorisationen förhoppningsvis i hamn.
– Sedan är man jättelycklig tills man
upptäcker att man vill specialisera sig, säger
Jennie Fors som fick sin legitimation 1978
och två år senare blev rättstolk.
För att bli auktoriserad tolk med specialkompetens
i rättstolkning läser man litteratur
motsvarande juridisk introduktionskurs, Jiken,
både på svenska och på tolkspråket. Sedan
följer ett skriftligt prov som kräver 90 procent
rätt, muntliga prov i domstol där man tolkar
ett civilmål och ett brottsmål – och slutligen
ett muntligt förhör i juridik med en domare.
300 RÄTTSTOLKAR – 35 SPRÅK
I dag finns runt 300 rättstolkar i Sverige, fördelade
på 35 språk.
– Det råder en väldig brist både på
rättstolkar och auktoriserade tolkar. Det finns
runt 200 språk representerade i Sverige. När
det kommer en flyktingvåg uppstår ibland
nya språkgrupper. Ofta finns inga tolkar
och då är det lätt att man plockar in folk
enbart för att de på något sätt kan språket,
det betyder inte att de blir bra tolkar. Så
tolkanvändare ska vara medvetna om att det
kan vara problem med tolkning kring vissa
nykomna språk.
För Jennie Fors kan en vanlig dag på
jobbet börja med ett besök hos polisen
under förmiddagen. Efter lunch åker hon till
Migrationsverket och förhoppningsvis hinner
hon vidare till en advokatfirma senare under
eftermiddagen. Dagen vi träffas är hon
egentligen ledig, men med kort varsel fick
hon tolka på telefon åt Asyljouren i Gävle.
– På det sättet är jobbet jätteroligt. Man
Stor brist på tolkar
Rättstolkar är en bristvara och är hett eftertraktade hos Sveriges Domstolar.
Jennie Fors är en av dem som har som yrke att vara som bäst när man märks
som minst.
TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON
20 DOMKRETSEN NR 2/2006
är inte på en och samma arbetsplats utan rör
sig hela tiden; möter människor och måste
anpassa sig till nya situationer. På senare år
har jobbet underlättats bland annat av de
tolkanläggningar som finns på alla domstolar,
trots att många i rätten inte vet om det. En
pytteliten mikrofon är det enda som behövs
– och de som vill lyssna får en öronsnäcka.
Man behöver inte ens sitta bredvid utan kan
tolka väldigt tyst, helt suveränt. Men utrustningen
används inte tillräckligt mycket.
STATLIGT RAMAVTAL
Tidigare fick rättstolkarna sina uppdrag
direkt av myndigheterna. I dag går beställningarna
via kommunala och privata tolkförmedlingar.
Rikspolisstyrelsen har nyligen
tecknat ett statligt ramavtal vid förmedling
av tolktjänster. Det innebär att privata Tolkjouren
i Sverige AB får företräde hos 20 av
21 svenska län. I Stockholm går uppdraget
till kommunala Botkyrkas tolkförmedling.
Även om en tolk har rätt att anmäla sig till
hur många förmedlingar som helst, är Jennie
Fors inte helt nöjd med de nya rutinerna.
– Förr ringde domstolarna själva direkt
och bokade i god tid. Vi har alltid haft bra
samarbeten. För mig var det bättre. Men
både Tolkjouren och Botkyrkas tolkförmedling
har gått rykte bland tolkarna i Stockholm.
Har kraven på er skärpts genom åren?
– Jag vet att de har ökat, eftersom jag
själv har varit med om att skärpa kraven.
Senast har vi äntligen lyckats göra om tolkutbildningen
som har blivit mycket mer kvalificerad.
Jag tror att alla utredningar har lett
till att tolkförmedlingarna har blivit noggrannare
när det gäller att rekrytera tolkar, säger
Jennie Fors som bland annat suttit med som
expert i regeringens tolkutredning.
TOLKAR MED GOD KOMPETENS
Knut Sigander är chefsrådman vid Länsrätten
i Skåne län. När han behöver tolkhjälp
vänder han sig till kansliet, som i sin tur tar
kontakt med en tolkförmedling.
– Vi försöker hela tiden få tolkar med så
god kompetens som möjligt. I mer vanligt
förekommande språk blir det i allmänhet
rättstolkar. I ovanligare språk får man vara
tacksam att det kommer någon över huvud
taget. Vi skulle vilja att alla tolkar hade så
god formell utbildning som möjligt, säger
Knut Sigander.
Införandet av migrationsdomstolar innebär
självklart ett ökat behov av tolkar, menar
Knut Sigander.
– Man kan också tänka sig att det kommer
flyktingar från en del språkgrupper som
tidigare inte är etablerade i Sverige. Då kan
det bli problem med att det inte finns tolkar
i just detta språk. Jag föreställer mig att varje
förhandling kommer att kräva en tolk. Så