Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT BEHOVET AV TOLKAR inom rättsväsendet förväntas öka den närmaste tiden. Under våren har rättstolken Jennie Fors bjudits in av de nya migrationsdomstolarna för att prata etik och teknik. Överklaganden av avslag i asylärenden kommer att bygga på muntliga förhör och samtal, vilket innebär ett ökat tryck på landets tolkar. En av dem är alltså Jennie Fors som också är ordförande för stockholmsavdelningen av intresseorganisationen STOF, Sveriges tolkförbund. Jennie har lång erfarenhet i det yrke hon har haft sedan hon för 30 år sedan bestämde sig för att försörja sig på sina kunskaper i spanska språket. I Sverige finns runt 5 000 registrerade tolkar, av dem är cirka 850 auktoriserade. För att få sin legitimation måste tolken genomgå olika prov på Kammarkollegiet. Det första är skriftligt. Klarar man det med 80 procent rätt blir man kallad till muntligt prov, då man får tolka minst två ärenden. Efter ett etik- och teknikförhör är auktorisationen förhoppningsvis i hamn. – Sedan är man jättelycklig tills man upptäcker att man vill specialisera sig, säger Jennie Fors som fick sin legitimation 1978 och två år senare blev rättstolk. För att bli auktoriserad tolk med specialkompetens i rättstolkning läser man litteratur motsvarande juridisk introduktionskurs, Jiken, både på svenska och på tolkspråket. Sedan följer ett skriftligt prov som kräver 90 procent rätt, muntliga prov i domstol där man tolkar ett civilmål och ett brottsmål – och slutligen ett muntligt förhör i juridik med en domare. 300 RÄTTSTOLKAR – 35 SPRÅK I dag finns runt 300 rättstolkar i Sverige, fördelade på 35 språk. – Det råder en väldig brist både på rättstolkar och auktoriserade tolkar. Det finns runt 200 språk representerade i Sverige. När det kommer en flyktingvåg uppstår ibland nya språkgrupper. Ofta finns inga tolkar och då är det lätt att man plockar in folk enbart för att de på något sätt kan språket, det betyder inte att de blir bra tolkar. Så tolkanvändare ska vara medvetna om att det kan vara problem med tolkning kring vissa nykomna språk. För Jennie Fors kan en vanlig dag på jobbet börja med ett besök hos polisen under förmiddagen. Efter lunch åker hon till Migrationsverket och förhoppningsvis hinner hon vidare till en advokatfirma senare under eftermiddagen. Dagen vi träffas är hon egentligen ledig, men med kort varsel fick hon tolka på telefon åt Asyljouren i Gävle. – På det sättet är jobbet jätteroligt. Man Stor brist på tolkar Rättstolkar är en bristvara och är hett eftertraktade hos Sveriges Domstolar. Jennie Fors är en av dem som har som yrke att vara som bäst när man märks som minst. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON 20 DOMKRETSEN NR 2/2006 är inte på en och samma arbetsplats utan rör sig hela tiden; möter människor och måste anpassa sig till nya situationer. På senare år har jobbet underlättats bland annat av de tolkanläggningar som finns på alla domstolar, trots att många i rätten inte vet om det. En pytteliten mikrofon är det enda som behövs – och de som vill lyssna får en öronsnäcka. Man behöver inte ens sitta bredvid utan kan tolka väldigt tyst, helt suveränt. Men utrustningen används inte tillräckligt mycket. STATLIGT RAMAVTAL Tidigare fick rättstolkarna sina uppdrag direkt av myndigheterna. I dag går beställningarna via kommunala och privata tolkförmedlingar. Rikspolisstyrelsen har nyligen tecknat ett statligt ramavtal vid förmedling av tolktjänster. Det innebär att privata Tolkjouren i Sverige AB får företräde hos 20 av 21 svenska län. I Stockholm går uppdraget till kommunala Botkyrkas tolkförmedling. Även om en tolk har rätt att anmäla sig till hur många förmedlingar som helst, är Jennie Fors inte helt nöjd med de nya rutinerna. – Förr ringde domstolarna själva direkt och bokade i god tid. Vi har alltid haft bra samarbeten. För mig var det bättre. Men både Tolkjouren och Botkyrkas tolkförmedling har gått rykte bland tolkarna i Stockholm. Har kraven på er skärpts genom åren? – Jag vet att de har ökat, eftersom jag själv har varit med om att skärpa kraven. Senast har vi äntligen lyckats göra om tolkutbildningen som har blivit mycket mer kvalificerad. Jag tror att alla utredningar har lett till att tolkförmedlingarna har blivit noggrannare när det gäller att rekrytera tolkar, säger Jennie Fors som bland annat suttit med som expert i regeringens tolkutredning. TOLKAR MED GOD KOMPETENS Knut Sigander är chefsrådman vid Länsrätten i Skåne län. När han behöver tolkhjälp vänder han sig till kansliet, som i sin tur tar kontakt med en tolkförmedling. – Vi försöker hela tiden få tolkar med så god kompetens som möjligt. I mer vanligt förekommande språk blir det i allmänhet rättstolkar. I ovanligare språk får man vara tacksam att det kommer någon över huvud taget. Vi skulle vilja att alla tolkar hade så god formell utbildning som möjligt, säger Knut Sigander. Införandet av migrationsdomstolar innebär självklart ett ökat behov av tolkar, menar Knut Sigander. – Man kan också tänka sig att det kommer flyktingar från en del språkgrupper som tidigare inte är etablerade i Sverige. Då kan det bli problem med att det inte finns tolkar i just detta språk. Jag föreställer mig att varje förhandling kommer att kräva en tolk. Så
Jennie Fors, auktoriserad rättstolk från domstolshåll kommer behovet naturligtvis att flerdubblas, även om jag inte kan säga några siffror. Det är ingen som riktigt vet omfattningen ännu. Rent praktiskt, hur är en bra tolk enligt dig? – En bra tolk gör att en förhandling flyter på väldigt bra. Den bästa tolken är helt enkelt den som vi knappt märker finns, säger Knut Sigander. Jennie Fors, själv med en universitetsexamen som statsvetare, undervisar blivande tolkar i juridik och sociala försäkringssystem både på folkhögskolor, studieförbund och vid TÖI, Tolk- och översättarinstitutet som är knuten till Stockholms universitet. I framtiden hoppas hon på en 3-årig tolkutbildning. FRI FRÅN FÖRDOMAR För att bli en duktig rättstolk krävs snabb uppfattningsförmåga, ödmjukhet, lugn, mod att säga ifrån och att man är fri från fördomar. I domstolen ställs frågeställningar ofta på sin spets: – Det är ofta konfliktfritt att tolka ute i samhället, så är det inte alltid i rättsliga sammanhang. Under utbildningen talar vi mycket om samtalsstrategier. I polis- eller domstolsförhör handlar det ofta om att parterna vill få fram olika saker. Det kan leda till cirkelresonemang och lögner. Vi tolkar måste ha förmågan att översätta även ologiska resonemang och lögner utan att reagera. Många elever väljer att inte tolka i domstolar just på grund av att de känner att människor ljuger eller undviker att svara. Man måste ha lite av skådespelarförmåga och tycka att det är roligt och utmanande att försöka överföra de mest konstiga saker – som att stå och svära åt domaren. Säger de ”gubbjävel” måste jag också säga det. Jennie Fors skrattar till och minns när hon började tolka som osäker 18-åring i Uppsala tingsrätt. Hon hade just återvänt med familjen till Sverige efter sju år på Mallorca. Kommunen sökte spansktalande tolkar på grund av en kraftig ökning av antalet asylsökande från bland annat Chile och Argentina. AKTUELLT – När jag började pratade jag, som min lärare sa, hyfsad köksspanska. Sedan tog det några år att lära sig den latinamerikanska varianten. Detta är något man ständigt sysslar med: att aldrig sluta lära sig. På så vis är Internet fantastiskt. Jag väntade på Bolivias brottsbalk i ett år. Nu finns den mesta information på nätet. DOMKRETSEN NR 2/2006 21
Page 1 and 2: Framtidens Vera är här Fiskaler i
Page 3 and 4: Krafttag mot växande målbalanser
Page 5 and 6: Förståelsen för massmedia Medieh
Page 7 and 8: en skön konst att inte argumentera
Page 9 and 10: »Införandet av en gemensam profil
Page 11 and 12: Nyckeltal ska ge friskare personal
Page 13 and 14: Ansökan Avslag Migrationsverket pr
Page 15 and 16: Beslutsfattandet blir tydligare Den
Page 17 and 18: Jag är otroligt glad över vad jag
Page 19: återfinns således på åldersidan
Page 23 and 24: Debating Chamber of the Parlimentar
Page 25 and 26: Reseledare till Europa Reseledarna,
Page 27 and 28: Fakta om löneavtalet Genom det nya
Page 29 and 30: nesförhör kommer att kunna spelas
Page 31 and 32: Två röster De nya IT-föreskrifte

Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?