Nummer 2 2006 - Högsta domstolen
Nummer 2 2006 - Högsta domstolen
Nummer 2 2006 - Högsta domstolen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Två röster<br />
De nya IT-föreskrifterna är efterlängtade<br />
och nödvändiga. Samtidigt kommer vardagen<br />
för användarna inte att förändras<br />
drastiskt.<br />
Det säger de två chefsadministratörer<br />
Domkretsen talat med.<br />
Mathias Hjertén är chefsadministratör<br />
på Hyresnämnden<br />
i Göteborg<br />
Anders Emnegard är<br />
chefsadministratör på<br />
Länsrätten i Västernorrlands<br />
Län och Ångermanlands<br />
tingsrätt.<br />
VAD TYCKER DU OM DE NYA FÖRESKRIFTERNA?<br />
– Det är bra att de kom- – De är efterlängtade.<br />
mer på pränt. En stor del Och jag tror de behövs –<br />
av detta har vi följt förut, vi är väldigt beroende av<br />
men det har ibland fun- att allt kring datorer och<br />
nits en osäkerhet på vad datasystem fungerar jämt.<br />
som egentligen gäller. Vi Det är bra att Domstols-<br />
har inte haft några allvarverket hjälper oss med<br />
liga incidenter, det har det här, vi har inte tid och<br />
handlat om folk som kan- resurser att göra det själva<br />
ske lyssnat på webbradio<br />
utan att vara medveten<br />
om att det tynger systemet.<br />
på ett bra sätt.<br />
VAD INNEBÄR DE FÖR DIN MYNDIGHET?<br />
– Jag tror inte det blir – Inga stora praktiska för-<br />
någon större skillnad i ändringar för användarna,<br />
arbetssituationen. Mycket den stora förändringen<br />
handlar om sunt förnuft. blir en ökad medvetenhet<br />
Men vi kommer att utbil- om riskerna. Det här ska vi<br />
da all personal i dessa nya diskutera igenom ordent-<br />
föreskrifter framöver. ligt med alla anställda så<br />
att de känner en trygghet<br />
i att veta vad de får och<br />
inte får göra.<br />
»Vi måste hantera datorerna på rätt<br />
sätt. Det som en enda användare gör<br />
på sin dator kan påverka alla andra om<br />
det vill sig illa.« Anita Kihlström Svensson,<br />
Domstolsverket<br />
SAOL 13:e upplagan<br />
TEXT BODIL MOBERG, SPRÅKVETARE ILLUSTRATION OTTO UNGE<br />
INGEN MER FÖR-<br />
BRYTARFYSIONOMI<br />
Språket speglar det<br />
samhälle vi lever i.<br />
Inget visar det bättre än orden som<br />
tillkommer och orden som tynar<br />
bort. I april kom den senaste upplagan<br />
av Svenska Akademiens ordlista<br />
(SAOL), nummer 13 i ordningen<br />
sedan den första ordlistan 1874.<br />
Sammanlagt har 10 500 ord kommit<br />
till och 5 500 ord strukits sedan förra<br />
upplagan.<br />
Många av de nya orden beskriver<br />
nya företeelser. Dit hör exempelvis<br />
blogg, skatteväxla och suv.<br />
Och eftersom man inte längre talar<br />
om lantpoliser, betjäntplatser och<br />
förbrytarfysionomier finns de orden<br />
inte längre med. Att vi fönstershoppat,<br />
inkomstprövats och minglat<br />
långt innan ordlistan nu släpper in<br />
orden är det väl ingen tvekan om,<br />
men det är först nu orden blivit så<br />
vanliga att de tas med.<br />
MER SVENSKA ORD OCH BÖJNINGAR<br />
Den största förändringen rör just<br />
de många nya orden, så många har<br />
det inte varit sedan upplagan 1950.<br />
Men ordlistan har också blivit mer<br />
uttalat normativ. Vi får nu klarare<br />
rekommendationer för bland annat<br />
engelska lånord. Vid flera tillfällen<br />
hänvisar akademien till ett svenskt<br />
ord i stället för det engelska. Vid det<br />
nya ordet benchmark finns en kommentar<br />
om att vi hellre bör använda<br />
SPRÅKSPALTEN<br />
riktmärkning eller prestandajämförelse.<br />
Som enda böjningsform står nu<br />
ofta den svenska varianten. En shop,<br />
flera shoppar till exempel, alternativet<br />
shopar anges inte längre.<br />
En del främmande ord försvinner<br />
– approbera och ledera till exempel<br />
– medan andra kommer till. Till de<br />
nya inlånen hör guss (flicka) och<br />
shobresvenska (svenska med många<br />
inslag av invandrarspråk) liksom en<br />
hel massa engelska ord.<br />
DUBBEL-V FÅR EGNA SIDOR<br />
Ytterligare en förändring är att w<br />
(dubbel-v) blir egen bokstav. Ordet<br />
dubbel-v finns däremot inte med i<br />
ordlistan. Det svenska alfabetet får<br />
alltså 29 bokstäver och liknar därmed<br />
andra nationers alfabet i större<br />
utsträckning.<br />
DET ÄR VI SOM BESTÄMMER<br />
Språket förändras hela tiden, och<br />
det är vi språkbrukare som bestämmer<br />
hur det kommer att bli. Vill vi<br />
stava fruktsaft på engelska kommer<br />
vi att göra det, även om Akademien<br />
tidigare haft med även en svensk<br />
stavning (i upplaga 12 hade ”jos”<br />
tagits bort). Vill vi fortsätta skriva<br />
”skall” kommer den formen tillbaka<br />
som första form i kommande upplagor<br />
av SAOL (nu står ”ska” först).<br />
Det är vi som bestämmer vilka ord<br />
som finns, inte ordlistan. Men ordlistan<br />
berättar hur orden bör stavas,<br />
avstavas och böjas. <br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2006</strong> 31