Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

INSÄNDARE Redaktionen mottog en insändare från lagmannen Johan Mannergren med anledning av det nya löneavtalet som träffats för landets domare. Vi bad Monica Dahlbom, chef för Domstolsverkets Personalavdelning ge en replik på insändaren. Underligt löneavtal för domarna Det är ett minst sagt underligt löneavtal som Domstolsverket och Jusek träffade i höstas. DOMARE SKALL NU lönesättas individuellt men utan att man får beakta vare sig yrkesskicklighet eller effektivitet. En domare som uppträder professionellt i rätten och som skriver välunderbyggda domar får alltså inte tillgodoräkna det i lönehänseende. Inte heller får domaren dra fördel av om han eller hon arbetar effektivt och avgör sina mål och ärenden inom rimlig tid. Nej – den som vill klättra uppåt på lönestegen bör i stället se till att fördjupa sig i något mer eller mindre intressant juridiskt område som eventuellt kan vara till nytta för verksamheten. Högre lön kan enligt avtalet också ges den som åtar sig ett handledareuppdrag för en yngre kollega eller medverkar i ett utvecklingsarbete. Till och med ett sidouppdrag kan utgöra skäl för en löneökning. Många domare ville inte lämna den traditionella lönesättningen där ordinarie domare har lika lön oavsett domstolens storlek och arbetsuppgifternas art och omfattning. Men om Domstolsverket och Jusek nu har bestämt att vi skall lämna denna lönemodell förstår jag inte hur man kan välja en individuell lönesättning som inte tillåter att man använder självklara kriterier som skicklighet och effektivitet. Inte vill vi väl ha en lönesättning som premierar domare som exempelvis åtar sig extrauppdrag av administrativ natur – kanske mot arvodering och med reduktion av ordinarie arbetsuppgifter – men där möjligheten inte finns att lönemässigt belöna domare som avgör mål och ärenden inom rimlig tid och med hög juridisk kvalitet? Nog är det den senare kategorin domare som i särskilt hög grad medverkar till att domstolarna kan fullgöra sina uppgifter på ett sätt som är ägnat att bevara allmänhetens förtroende för domstolarna. Domstolsverket och Jusek har gått ut med kortfattad information om avtalets innehåll men inte nämnt något om hur man tror att avtalet kommer att tillämpas. Det förefaller dock sannolikt att avtalet diskriminerar domare som tjänstgör i domstolar utanför stor- 26 DOMKRETSEN NR 2/2006 stadsområdena. I de största domstolarna finns nämligen goda möjligheter för en domare att åta sig extra uppdrag eller specialisera sig på ett särskilt område eller en målgrupp (jämför åklagarväsendet med deras specialisttjänster för åklagare som handlägger miljömål, mål om ekonomisk brottslighet och till och med mål gällande vardagsbrottslighet). Motsvarande möjligheter finns inte i den mellanstora eller mindre domstolen där domarna handlägger alla förekommande mål och där man varken vill eller kan specialisera sig. En tillämpning av avtalet kommer troligen också att få till följd att domare lönesätts efter Kommentar VI HAR ETT AVTAL som förhandlingsparterna efter segdragna förhandlingar har kommit fram till. Domstolsverket och Jusek hade helt skilda ståndpunkter kring frågan om individualiserad lön. Sett ur det perspektivet är avtalet som vi nu skall tillämpa en framgång. Alla arbetsgivarföreträdare har att göra sitt bästa när de nu enligt avtalet skall hålla lönesamtal med domar- rent tillfälliga faktorer vilka inte kan påverkas av den enskilde domaren. Antagligen kan domare som arbetar på domstolar där de ges möjlighet att delta i utvecklingsprojekt se fram mot högre lön än kollegor som arbetar i domstolar där sådana projekt inte bedrivs, kanske för att arbetet i domstolen flyter så bra man kan önska. Även domare i domstolar där flera domartjänster innehas av yngre domare kan räkna med att få del av ett större löneökningsutrymme än sina lika erfarna kollegor som tjänstgör i domstolar där det inte finns yngre ordinarie domare. Skälet till detta är att yngre domare efter det senaste löneavtalet har fått en ganska stor löneökning varför deras del av ett extra löneutrymme troligen kommer att fördelas ut på de domare som har tjänstgjort länge på domstolen. Enligt min uppfattning finns det en uppenbar risk för att avtalet leder till en lönebildning som i många fall kommer att uppfattas som direkt orättvis. Och nog är det också så, att det ger ett närmast löjligt intryck när man säger att domare lönesätts individuellt men att man då inte tar hänsyn till kriterier som skicklighet och effektivitet. Har DV och Jusek nu bestämt att vi skall ha en individuell lönesättning för domare måste man naturligtvis få använda alla kriterier som är relevanta vid bestämmandet av lön. Avtalet bör därför omförhandlas. JOHAN MANNERGREN LAGMAN I ALINGSÅS TINGSRÄTT na. I detta avseende är det avtalets kriterier som gäller. Med en gemensam arbetsgivarhållning och en positiv inställning underlättas arbetet som vi har framför oss. MONICA DAHLBOM CHEF ÖVER DOMSTOLSVERKETS PERSONALAVDELNING
Fakta om löneavtalet Genom det nya löneavtalet kommer inte längre tarifflöner att gälla för ordinarie domare, hyresråd, länsrättsassessorer och assessorer i länsrätt som inte är innehavare av assessorsanställning i kammarrätt. Vid revisionen den 1 oktober 2006 skall lönerna för dessa istället för första gången fastställas på individnivå utifrån särskilda kriterier. De mellan parterna fastlagda kriterierna är erfarenhet, ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och särskilda krav. Lönerna skall fastställas i kollektivavtal mellan Domstolsverket och Jusek. Dessförinnan skall ansvarig chef ha genomfört utvecklingssamtal samt även, som ett underlag för den nya lönen, ett lönesamtal. För närvarande utbildas berörda chefer. För notarier, fiskaler, adjunkter och assessorer som tjänstgör i domstol kommer även fortsättningsvis lönetariffer att tillämpas. När det gäller revisions- och regeringsrättssekreterare är det Högsta domstolen respektive Regeringsrätten som tillsammans med de lokala fackliga parterna förfogar om man per den 1 oktober 2006 skall gå över från fast till individuell lönesättning. För övriga anställda som organiseras av Jusek tillämpas individuell lönesättning i lönesättande samtal. Få överklagar beslut om trängselskatt TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO VÄGVERKET VARJE DAG FATTAR Skatteverket 120 000 beslut om trängselskatt för de fordon som passerar in i och ut ur Stockholms innerstad, och enligt beräkningarna skulle totalt drygt 30 000 beslut överklagas till länsrätten. Men vad har egentligen hänt sedan Stockholm införde trängselskatt? Vid årsskiftet startade ett försök med att låta bilister betala en skatt för att ta sig till och från Stockholms innerstad. När ett fordon passerar någon av de 18 betalstationer som finns runt staden, registreras det automatiskt och fordonsägaren ansvarar för att skatten betalas. Alla passager under en dag ger ett enskilt skattebeslut, som fordonsägaren sedan kan begära att Skatteverket omprövar. Om Skatteverket inte ändrar beslutet kan fordonsägaren överklaga omprövningsbeslutet. Skatteverket gör då en obligatorisk omprövning och om beslutet då inte ändras går ärendet vidare till Länsrätten i Stockholms län. Länsrättens dom kan därefter överklagas vidare till Kammarrätten i Stockholm och slutligen till Regeringsrätten. FÖRBEREDELSER Förberedelserna inför försöket var omfattande och regeringen gav Domstolsverket i uppdrag att se till att de berörda domstolarna skulle vara rustade att hantera de överklagade besluten om trängselskatt. Domstolsverket uppskattade att länsrätten skulle få in cirka 30 500 överklaganden och att 7 600 av dessa skulle överklagas till kammarrätten. Regeringsrätten skulle som sista instans få uppskattningsvis 2 300 av dessa. När fyra månader av försökstiden har gått har länsrätten fått in totalt 188 överklaganden. Av dessa har nio överklagats vidare till kammarrätten, och endast ett till Regeringsrätten. Barbro Lundholm är chef för trängselskatteavdelningen på Länsrätten i Stockholms län. – Föredragande med notariemeritering och ettårsbehöriga notarier får döma i trängselskattemål, säger hon. För att möta beräknat behov av föredragande anställdes några AKTUELLT och några gick över från den ordinarie verksamheten. Eftersom det varit så få som överklagat trängselskattebesluten har ungefär hälften av dem gått tillbaka till den ordinarie verksamheten medan de övriga dels avgör inkommande trängselskattemål, dels avgör socialbidragsmål i ett avarbetningsprojekt. – Den personal som satte upp domsförslag i målen, unga jurister, och de flesta domstolssekreterarna hyrdes in från bemanningsföretag. De har nu fått sluta. Två domstolssekreterare har dock fått anställning här på länsrätten, två arbetar numera på Stockholms tingsrätt och de andra har gått vidare till andra arbetsplatser. Även juristerna har fått nya arbeten. FÅ ÖVERKLAGAR TILL KAMMARRÄTTEN Enligt beräkningar som Domstolsverket gjort skulle ungefär 7 600 trängselskattemål överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Inför försöket skapades därför en trängselskatteenhet där. Men kammarrätten har hittills endast fått in nio överklaganden. – Vi hade avropsavtal med ett bemanningsföretag för att kunna bemanna Trängselskatteenheten med föredragande och domstolssekreterare, säger Johanna Mörnefält som var projektledare för projektet som bemannade och organiserade Trängselskatteenheten. Meningen var att avtalet skulle avropas när ärenden började komma in, men den väntade anhopningen kom inte. Avtalet sades därför upp innan någon personal hann börja på kammarrätten. Mer om trängselskatt Den 3 januari 2006 var startdatum för försöket med trängselskatt i Stockholm. Försöket avslutas den 31 juli 2006 och kommer sedan att utvärderas. En folkomröstning kommer att genomföras i Stockholms kommun i samband med valet den 17 september 2006. Den ska avgöra om miljöavgifter och utbyggd kollektivtrafik bör ingå som en del av en mer permanent lösning för Stockholmstrafiken. Läs mer på www.stockholmsforsoket.se DOMKRETSEN NR 2/2006 27
Page 1 and 2: Framtidens Vera är här Fiskaler i
Page 3 and 4: Krafttag mot växande målbalanser
Page 5 and 6: Förståelsen för massmedia Medieh
Page 7 and 8: en skön konst att inte argumentera
Page 9 and 10: »Införandet av en gemensam profil
Page 11 and 12: Nyckeltal ska ge friskare personal
Page 13 and 14: Ansökan Avslag Migrationsverket pr
Page 15 and 16: Beslutsfattandet blir tydligare Den
Page 17 and 18: Jag är otroligt glad över vad jag
Page 19 and 20: återfinns således på åldersidan
Page 21 and 22: Jennie Fors, auktoriserad rättstol
Page 23 and 24: Debating Chamber of the Parlimentar
Page 25: Reseledare till Europa Reseledarna,
Page 29 and 30: nesförhör kommer att kunna spelas
Page 31 and 32: Två röster De nya IT-föreskrifte

Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?