Nummer 2 2006 - Högsta domstolen
Nummer 2 2006 - Högsta domstolen
Nummer 2 2006 - Högsta domstolen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
återfinns således på åldersidan, med en klar<br />
överrepresentation av äldre nämndemän.<br />
Berndt-Ola Lundström är medveten om att<br />
detta kan vara problematiskt.<br />
– Ja, det är ett problem. Det är en alldeles<br />
för stor skillnad mellan mig som är 64 år<br />
och en kille, för 95 procent av de tilltalande<br />
är killar, mellan 18 och 40 år. Det är helt<br />
olika tänk. Att få in fler yngre är ett av de<br />
mål vi har inom Nämndemännens Riksförbund<br />
och vi vill även få in fler med en annan<br />
etnisk bakgrund. Nu finns det ju en öppning<br />
i propositionen att man ska ta vederbörlig<br />
hänsyn till etnisk bakgrund och även ålder.<br />
Propositionen föreslårs att valberedningarna<br />
i valet mellan en yngre kandidat med<br />
liten eller ingen erfarenhet och en kandidat<br />
som redan suttit i en eller fler mandatperioder<br />
ska välja den yngre kandidaten. Berndt-<br />
Ola Lundström menar att problemet med en<br />
överrepresentation av äldre nämndemän går<br />
att spåra till valberedningarnas arbete.<br />
– Det är politikerna som utser oss som<br />
måste ta det ansvaret. Det är partierna som<br />
nominerar, det är valberedningen som tittar<br />
igenom nomineringarna och i slutändan är<br />
det kommunalfullmäktige och landstingsfullmäktige<br />
som tar de här besluten.<br />
Även Måns Wigén anser att det är upp<br />
till valberedningarna att ta sitt ansvar och<br />
se till att nämndemannakåren får en mer<br />
allsidig sammansättning.<br />
– I stor utsträckning hänger det på dem<br />
som nominerar nämndemän. Regeringen<br />
skriver relativt skarpt, riktat mot dem som<br />
nominerar att de måste ta fram fler yngre<br />
personer och en större etnisk mångfald för<br />
att få en allsidighet. Frågan om allsidighet<br />
har varit uppe ganska länge nu och uppnås<br />
det inte nu, måste man tänka på att genomföra<br />
mer genomgripande förändringar av det<br />
rådande systemet.<br />
KRAV PÅ LÄMPLIGHET<br />
Eftersom en av grundtankarna bakom nämndemannainstitutionen<br />
är att nämndemännen<br />
ska representera allmänheten är det förklarligt<br />
att regeringen nu är så tydlig med att<br />
kraven på allsidighet faktiskt uppnås. Man<br />
vill även att det ska genomföras speciella<br />
informationskampanjer för att på så sätt<br />
bredda rekryteringsbasen och i bakgrunden<br />
finns även frågor om upprätthållandet av<br />
rättsäkerheten. Mycket kritik har riktats mot<br />
både domstolar och nämndemän att de inte<br />
avspeglar vare sig befolkningens struktur<br />
eller det allmänna rättsmedvetandet och<br />
lagändringen vill komma till rätta med detta.<br />
För att ge stöd åt valberedningarna att söka<br />
personer utanför den partipolitiska kretsen,<br />
och därmed personer de känner, införs även<br />
ett lämplighetskrav för nämndemän. Nämndemän<br />
ska ha omdömesförmåga, självständighet,<br />
laglydnad och i övrigt vara lämpliga<br />
för uppdraget.<br />
– Ett viktigt skäl till att man inför ett<br />
lämplighetskrav är att det ska tjäna som<br />
vägledning för de politiska partierna när de<br />
i framtiden söker personer utanför den egna<br />
kretsen, säger Måns Wigén. <br />
AKTUELLT<br />
»Hela funktionen med<br />
nämndemän är att de ska<br />
representera allmänheten<br />
och är det bara äldre eller<br />
ett kön som tjänstgör<br />
då kan man inte gärna<br />
säga att de representerar<br />
allmänheten fullt ut.«<br />
Måns Wigén, rättssakkunnig<br />
Justitiedepartementet<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2006</strong> 19