Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Riksdagens har beslutat i enlighet med proposition ”Ett stärkt nämndemannainstitut”. Den innehåller ett antal förslag som ställer krav på valberedningar över hela landet att öka allsidigheten inom nämndemannakåren. Regeringen ser det som viktigt att kåren blir mer allsidig och reflekterar den svenska befolkningens sammansättning vad gäller, kön, ålder och etnisk bakgrund. Detta för att upprätthålla medborgarnas förtroende för domstolarna. TEXT PETRA MEYER FOTO STAFFAN RINGSKOG, CARL JOHAN ERIKSON En mer allsidig nämndemannakår önskas FÖRSLAGEN I PROPOSITIONEN bygger till stor del på de förslag som gavs av Nämndemannakommitténs betänkande från 2002. Med undantag för förändringarna gällande arvode för nämndemän kommer de att gälla från 1 juli 2006. Arvodesförändringarna träder i kraft 1 januari 2007. Nämndemännens riksförbund har reagerat mot detta och krävt att även de nya reglerna för arvode ska gälla från och med 1 juli i år. – Vi tycker att man kan vara mer generös mot de nämndemän som avgår nu och inte låter sig omväljas, säger Berndt-Ola Lundström, ordförande för Nämndemännens Riksförbund, och även en av medlemmarna i Nämndemannakommittén. Men naturligtvis är vi glada över att det sker en förändring gällande arvodet. Det är något som vi har kämpat länge för. Enligt den nya lagen kommer yrkesverksamma nämndemän att likställas med dem som inte förlorar någon arbetsinkomst. Ersättningen av inkomstbortfall ska beräknas efter den faktiska inkomsten och arvodet ska komma utöver detta. Arvodet per dag höjs från 300 kronor till 500. Berndt-Ola Lundström är övertygad om att detta kommer att bidra till att locka fler yngre att söka som nämndemän, eftersom både ersättning och rätten till ledighet påverkar möjligheten att verka som nämndeman. – Jag har träffat flera nämndemän som har slutat på grund av att de inte har fått ledigt från jobbet. Motivet till att nämndemännens rättighet till ledighet vid uppdrag nu blir lag är att regeringen vill höja nämndemannauppdragets status i samhället, och även få fler nämndemän från privata arbetsgivare. Som situationen ser ut i dag är de flesta nämndemän anställda inom den offentliga sektorn 18 DOMKRETSEN NR 2/2006 och även detta begränsar kårens allsidighet. – Man kan inte säga att möjligheten till ledighet är ett stort problem i dag, berättar Måns Wigén, rättssakkunnig vid Justitiedepartementet och författare till propositionen. Men man framhåller från nämndemannahåll att det kan vara svårt att få acceptans för det, speciellt för dem som är lite yngre och har ett arbete där det är hög arbetsbelastning. BRISTANDE ALLSIDIGHET Enligt en rapport från Domstolsverket finns det tre faktorer som styr sammansättningen av nämndemannakåren, tjänstgöringsförhållande, ersättningsnormerna och valsystemet. Traditionellt har de politiska partierna nominerat nämndemän från politiskt aktiva inom de egna partierna, vilket i sig ger en väldigt smal rekryteringsbas. Nämndemannakommittén föreslog att det skulle införas en fri kvot och att en femtedel av nomineringarna skulle utgöras externa personer från allmänheten. – Nämndemannakommittén förslag gick ut på att de folkvalda skulle bli skyldiga att välja vissa utanför den partipolitiska kretsen, säger Måns Wigén. I regeringspropositionen finns inget krav på skyldighet, däremot säger regeringen att det finns behov att komma till rätta med den bristande allsidigheten och ett sätt att komma till rätta med det kan vara att de politiska partierna ytterligare breddar sin rekrytering. I processen ska man inte bara se till de egna utan även se om det finns externa kandidater som kan vara lämpliga och som kan fylla ett tomrum. STORT BEHOV AV YNGRE NÄMNDEMÄN Det finns för tillfället omkring 8 500 nämndemän i landet och bland dessa är könsfördelningen jämn. Däremot finns det en uppenbar brist på yngre nämndemän och även nämndemän med en annan etnisk bakgrund. Enligt de beräkningar Statistiska Centralbyrån gjorde om sammansättningen på nämndemannakåren jämfört med en kontrollgrupp av myndiga svenska medborgare, samma grupp som kan väljas till nämndemän, visade det sig att endast nio procent av kåren är under 40 år, jämfört med 34 procent i kontrollgruppen. Däremot är hela 55 procent av kåren över 60 år, mot 32 procent i kontrollgruppen. När det gäller nämndemän med annan etnisk bakgrund, utlandsfödda eller svenskfödda med en eller två utlandsfödda föräldrar, är skillnaden 14 procent mot 17 procent. Det största glappet »Informationen till dem man vill nominera kunde vara bättre.« Berndt-Ola Lundström, ordförande för Nämndemännens Riksförbund
återfinns således på åldersidan, med en klar överrepresentation av äldre nämndemän. Berndt-Ola Lundström är medveten om att detta kan vara problematiskt. – Ja, det är ett problem. Det är en alldeles för stor skillnad mellan mig som är 64 år och en kille, för 95 procent av de tilltalande är killar, mellan 18 och 40 år. Det är helt olika tänk. Att få in fler yngre är ett av de mål vi har inom Nämndemännens Riksförbund och vi vill även få in fler med en annan etnisk bakgrund. Nu finns det ju en öppning i propositionen att man ska ta vederbörlig hänsyn till etnisk bakgrund och även ålder. Propositionen föreslårs att valberedningarna i valet mellan en yngre kandidat med liten eller ingen erfarenhet och en kandidat som redan suttit i en eller fler mandatperioder ska välja den yngre kandidaten. Berndt- Ola Lundström menar att problemet med en överrepresentation av äldre nämndemän går att spåra till valberedningarnas arbete. – Det är politikerna som utser oss som måste ta det ansvaret. Det är partierna som nominerar, det är valberedningen som tittar igenom nomineringarna och i slutändan är det kommunalfullmäktige och landstingsfullmäktige som tar de här besluten. Även Måns Wigén anser att det är upp till valberedningarna att ta sitt ansvar och se till att nämndemannakåren får en mer allsidig sammansättning. – I stor utsträckning hänger det på dem som nominerar nämndemän. Regeringen skriver relativt skarpt, riktat mot dem som nominerar att de måste ta fram fler yngre personer och en större etnisk mångfald för att få en allsidighet. Frågan om allsidighet har varit uppe ganska länge nu och uppnås det inte nu, måste man tänka på att genomföra mer genomgripande förändringar av det rådande systemet. KRAV PÅ LÄMPLIGHET Eftersom en av grundtankarna bakom nämndemannainstitutionen är att nämndemännen ska representera allmänheten är det förklarligt att regeringen nu är så tydlig med att kraven på allsidighet faktiskt uppnås. Man vill även att det ska genomföras speciella informationskampanjer för att på så sätt bredda rekryteringsbasen och i bakgrunden finns även frågor om upprätthållandet av rättsäkerheten. Mycket kritik har riktats mot både domstolar och nämndemän att de inte avspeglar vare sig befolkningens struktur eller det allmänna rättsmedvetandet och lagändringen vill komma till rätta med detta. För att ge stöd åt valberedningarna att söka personer utanför den partipolitiska kretsen, och därmed personer de känner, införs även ett lämplighetskrav för nämndemän. Nämndemän ska ha omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och i övrigt vara lämpliga för uppdraget. – Ett viktigt skäl till att man inför ett lämplighetskrav är att det ska tjäna som vägledning för de politiska partierna när de i framtiden söker personer utanför den egna kretsen, säger Måns Wigén. AKTUELLT »Hela funktionen med nämndemän är att de ska representera allmänheten och är det bara äldre eller ett kön som tjänstgör då kan man inte gärna säga att de representerar allmänheten fullt ut.« Måns Wigén, rättssakkunnig Justitiedepartementet DOMKRETSEN NR 2/2006 19
Page 1 and 2: Framtidens Vera är här Fiskaler i
Page 3 and 4: Krafttag mot växande målbalanser
Page 5 and 6: Förståelsen för massmedia Medieh
Page 7 and 8: en skön konst att inte argumentera
Page 9 and 10: »Införandet av en gemensam profil
Page 11 and 12: Nyckeltal ska ge friskare personal
Page 13 and 14: Ansökan Avslag Migrationsverket pr
Page 15 and 16: Beslutsfattandet blir tydligare Den
Page 17: Jag är otroligt glad över vad jag
Page 21 and 22: Jennie Fors, auktoriserad rättstol
Page 23 and 24: Debating Chamber of the Parlimentar
Page 25 and 26: Reseledare till Europa Reseledarna,
Page 27 and 28: Fakta om löneavtalet Genom det nya
Page 29 and 30: nesförhör kommer att kunna spelas
Page 31 and 32: Två röster De nya IT-föreskrifte

Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?